rapport från en slags påskfirande i Breviksnäs

Natten till lördag sprang jag uppe och passade på en tacka som började förbereda sig för lamning redan fredag kväll. Någongång mellan två och tre på natten bestämde jag mig för att jag skulle stanna hemma från helgens IK-1 tävlingar i Breviksnäs (och sova!). I alla fall skulle jag avstå lördagens tävling och eventuellt åka med Helen och Manne som bara skulle åka ner på söndagen... Lördag morgon lammade tackan; ett bagglamm (nähä?) och ett dött tacklamm (dubbelsuck!), jag gick in och lade mig och tänkte sova några timmar. Efter en timme gick jag upp och gjorde mig klar och jag, Zeke och Bud drog iväg de 35 milen till Breviksnäs. Jag kom på att om jag åkte skulle jag kunna få sova en hel natt utan lammpassning och det lät just då mycket tilltalande.

När vi kom fram var det bara tre ekipage före oss, egentligen alldeles lagom - jag rastade Zeke och hann knappt bli nervös. Eftersom han inte såg ut att ha riktigt koll på var fåren kom ifrån skickade jag vänster trots att det var lite trångt - då skulle han inte kunna följa staketet och försvinna ur synhåll. Då blev han ganska tight istället... Bortsett från det tyckte jag att det gick riktigt bra. Vi hade en grupp där två tackor hela tiden försökte sticka iväg så dem fick vi jobba med hela rundan. Naturligtvis kostade det poäng nästan hela vägen men Zeke jobbade jättefint och vi hade bra kontakt. Han var lyhörd och det kändes riktigt, riktigt bra. Poäng: Hämt 16-10-11 = 37 (nio bort på framdrivningen var de där två tackorna). Fösning 14 (sex bort - samma tackor och vi var av linjen på första benet), drivning 6 (tappade fyra som jag ärligt inte vet riktigt varför men vi hade väl någon krok som jag förträngt), fålla in 7 och delning 7 (jag blev ivrig vid delningen och tänkte att det måste vara buslätt att dela bort de där två som gått åt sitt eget håll hela tiden men då fick vi två försök istället). Summa 71 och ett andrapris.

På kvällen åt vi tillsammans med ett gäng medtävlare och satt uppe på pensionatet och ljög. Dock blev det tidig kväll, vid halv tio rastade jag hundarna och kröp i säng.

Söndagstävlingen: Startade sist men kunde både äta korv och dricka kaffe och var nästan inte nervös alls (storartat!). Nu var det en annan hund... Zeke var på och ivrig och gissade fel på höger och vänster. Jag blev förvånad och stressad och det blev krokigt och ostyrigt på fösningen där Zeke vände fåren åt fel håll efter första grinden men vallning är en märklig sport och när jag fick poängen så var det: Hämtning 19-7-20=46 (lysande!). Fösning 1(!), drivning 8, fålla in 9, delning 8. Summa 72 och ett nytt andrapris (och en poäng mer än den sansade lördagsrundan)...

Summan av de här resultaten är att vi måste få ordning på fösningen. Egentligen är det jag som ska få ordning på den där jä-a linjen som är så svår att hitta. Det är banne mig svårare när man går med än när man står still... Gå med får kan han ju! så det ska väl ordna sig. Om man roar sig med att lägga ihop bästa delpoängen från de här två tävlingarna skulle det bli 19-10-20 = 49, 14, 8, 9, 8. Summa 88. Det där förstapriset känns plötsligt inte alls avlägset längre...

Mosse och ÖVK hade ordnat jättefina tävlingar och det flöt på kalasbra så prisutdelningen var klar kl 14:30 och vi kunde styra kosan hemåt. Fyra och en halv timme i bil igen... Ibland förstår jag att folk tycker att man är lite konstig. På vägen hem pratade jag med Gunnel som gjort en längre resa - ända ner till Skåne men som hade med sig en vinst med Lilleman så hennes hemresa gick nog lätt :-) GRATTIS!