onsdagsparty

Det är för lite party i den här bloggen ;-)
Ikväll har jag haft förmånen att få uppvakta en av personalen som arbetat 25 år i landstinget. Det var en trevlig tillställning med fantastisk mat (lamm!) och underhållande tal.
Eftersom några av kommentarerna här i bloggen antytt att bloggredaktören borde ha någon vit vecka eller så kan jag lugna dem med att jag höll den alkoholfria linjen i kväll. Så är det att bo i bushen...

På vägen hem var det blixthalka. När jag var nästan hemma kanade jag förbi en korsning där jag skulle svängt :-( hade jag vetat att det var så halt hade det gått långsamt hem.

Nu vill hundarna ha mat. Jag kokade lammlever och -hjärta i morse så nu är jag deras bästa vän;-)

äntligen

Idag hämtade Helen och Tomas sista baggen. 7lio har stått ensam i baggboxen sedan i torsdags och jag hoppas att han blev glad över att få nya kompisar. Snart kommer det några åsenfårbrudar till honom också så då kanske han förlåter mig för att han fick stå kvar själv ;-) Nu har vi de 14 betäckta tackorna inne, de går ut och in som de vill på dagtid och är instängda på nätterna. Träningsgruppen är 7 djur och de har fått nyhalmat i sitt lilla hus idag. De går ute dygnet runt men har sitt lilla grishus att krypa in i. Det är skönt att det bara är de grupperna kvar, det blir lite mer rejält än att ha fyra grupper med några får i varje... Nu hoppas jag att baggarna gjort sitt jobb och att tackorna nedkommer med sisådär 25 lamm i månadsskiftet februari/mars. Gärna bara sådana här sötnosar:

djurskyddsinspektion

Idag har djurskyddsinspektör Katarina från kommunen varit på besök och tittat på djur och stallar. Det var inga anmärkningar som hon nämnde i alla fall, vi får väl se om det kommer något i rapporten som kommer tillsammans med fakturan. Tintos tumör vid ögat ser ju äcklig ut och det visade sig att de fått in en anmälan från en "bärplockare" och de hade varit ut och tittat på den tidigare. Verkar det inte märkligt att man som djurägare inte får veta sådant? Nåja, jag förklarade vad som sagts på ATG-kliniken och att tumören inte växer längre och med det lät hon sig nöjas. Tinto-tanten är ju i fin form och är lätt att hålla i gott hull så det verkar vara segt virke i henne.


En annan som det verkar vara segt virke i är Tam. Han är fräschare än på länge, busar med Zeke och springer vida omkring på promenader. Han har fått tillbaka pälsen på örsnibbarna och han fäller inte lika hysteriskt längre. Dessutom har han fått lite mer hull igen. Skrutten... Idag har han jobbat hos tjurarna, jag har inte hjärta att låta Zeke ta över på heltid - Tam får ta mockningspassen och han studsar av glädje när vi går dit.


Bud är också fräsch, i alla fall av och till. Förra veckan hade han ett skov och då såg man att tassarna ömmade men nu har det kommit mer snö som säkert gör det behagligare för honom och han pinnar på igen. Apropå snö så ligger den stollen ute i snövädret - utanför den tomma hundkojan - och blir helt översnöad. Han är en riktig utehund.


Det var intressant att det var så många som erbjöd sig att ta sig an rollen som förste sparkare på mig. Två är ju inte jättemånga men ställ det i relation till antalet kommentarer så...

medlemsmöte och träning hos Peter

Igår hade vi instruktörsmöte, medlemsmöte och medlemsfest på Pensionat Udden. Trevligt! På instruktörsmötet avhandlades årets kurser och nästa års aktiviteter planerades. Själv lutar jag åt att bara ha en nybörjarkurs 2008 men vi får se hur det blir.

I morse åkte jag och Lillehund till Peter för lite träning. Heléne och Lexa var redan igång när vi kom men Ewa var sjuk, stackarn. Lexa jobbade mycket med flankeringar och sedan med fösningar där hon behövde styra upp fåren - det är inte så himla lätt när man precis lärt sig att man ska hålla sig bakom fåren och inte göra inrusningar ;-) Plötsligt ska man styra också - uatn att få gå upp mot huvudena :o)

Vi har i alla fall roligt när vi tränar:

Men ibland undrar man ju vad de håller på med...

"Jaja, jag vet att du sade ligg men jag ska ju ändå upp snart igen". Notera att Lexa kan ligga ner nästan utan att magen tar i marken ;-)

Lillehund skötte sig hyggligt bra idag. Han blir konfunderad och lite låg när jag pressar honom i 25:an och det plötsligt inte räcker att vika bort huvudet, men ute på större ytor gjorde han verkligen så gott han kunde idag. Vi avslutade med ett trixigt hämt med framdrivning i skarp vinkel ur draget och han gjorde det så fint :-)
Vår hemläxa (hm, min menar jag): Befäst "hotet" i pressade lägen och lägg vissla på det. Träna cirkel och korta fösningar, ställ krav på flankerna. Växla med långa fråndrivningar där han inte får glida upp för att vända djur (det svarar han kalasbra på), låt honom inte tassa fram på framåtkommando/vissla. Dessutom behöver jag någon som sparkar mig därbak ibland... Det har jag kommit på själv, så det ingick inte i läxan ;-) Idag när vi fick en svår uppgift med det där sista hämtet så glömde jag bort att fokusera på hur och vad jag visslar... Hur svårt ska det vara??? Plötsligt så hörde jag diverse konstiga små signaler som inte betyder någonting... Eller betyder en hel massa olika saker... och de signalerna kom ur min vissla... Märkligt!

Det är dyrt att inte ha inkallning på hunden...

Igår berättade Hussen glädjestrålande att han hade fått ett så bra erbjudande att han beställde en gps-pejl till Scott Drever på direkten. Bra och bra... Närmare tolv tusen kostade spektaklet :-( men samtidigt är det dyrt att åka och leta efter hundskrället och framför allt är det väldigt dyrt att behöva köpa en ny hund. Drevrar som Scott växer ju inte på träd... ;-)
Den pejl vi har fungerar inte bra på våra marker så det är oerhört frustrerande att ofta få felaktiga signaler, det verkar som signalerna på något vis studsar mellan bergen här. På andra marker fungerar den jättebra men det hjälper inte oss. Den gamla (mycket sporadiskt använda) pejlen är till salu om ni vet någon som är intresserad.

När Hussen ändå var i spendertagen hade han varit in till sta´n och ekiperat sig med ett par nya skjortor. Han har väl insett att om han ska hänga med Partypinglan måste han ju uppgradera sig ibland ;-) Nästa helg ska vi åka till Falun och bo på hotell (skrattar) och gå på Wallmans. Det känns lite fånigt att bo på hotell bara några hundra meter från jobbet men det blir säkert jättetrevligt.

Idag väntar lite motion av träningsfåren. De är helt förbytta efter att ledartackorna flyttat till fårhimlen och flocken är mycket rädd och vaksam än så länge. Det ska bli spännande att se hur de reagerar på Lillehund och hur Lillehund agerar. Sedan ska jag åka till Skinnskatteberg för möte och medlemsmiddag (ingen helg utan fest är väl ett bra motto?) och i morgon ska vi träna hos Peter innan jag åker hem.

det är jobbigt att vara bonde

Idag skyndade jag hem från jobbet, tog hem träningstackorna, delade av de två tackorna som skulle till slakt, tog ut resten igen, skötte om resten av djuren och gjorde i ordning till slaktaren skulle komma. Anders var hit och hämtade sin bagge Carl XVI Gustaf så nu när slaktaren gjort sitt jobb är det bara två tackgrupper och Helens bagge 7lio kvar. Mycket mer lättarbetat när det inte är smågrupper med får i alla hörn ;-)

Somnade som en stock framför teven men nu ska jag mata hundar och ta ut dem, sedan ska jag salta skinn och sedan dyka i säng ögonabums.

tråkiga nyheter

I helgen blev grannarnas hund överkörd här på byvägen och avled omedelbart. Idag läste jag att Scotts mentor på nätet Spencer på http://web.telia.com/~u17400410/sg/ har fått sluta sina dagar efter ett långt och innehållsrikt liv. Sådant gör mig nedstämd och ledsen.

Jag fick dessutom ett mail där Dalarnas ridsportförbund varnar för att i Avestatrakten har ett ponnysto misshandlats så att hon fick avlivas på grund av omfattande inre blödningar. Sådant gör mig heligt förbannad.


Usch, jag försöker liva upp tillvaron lite med en bild som jag fick från Heléne http://www.elgemyr.se/. Det är Zeke när vi var och tränade hos Peter. Undrar vad hunden tänker och undrar vad tackan tänker?



Missa förresten inte Halvars blogginlägg http://halvar.wordpress.com/2007/11/18/dom-ger-broderna-cartwright-pa-televisionen/
Ljuvlig nostalgi...

träning

Idag har vi varit hos Ewa J och tränat. Det var förutom vi; Heléne med Lexa och Tyra, Majsan och Rex, Ewa och Tea och när vi var nästan klara kom Maria och Isa.

Vad roligt det är att följa Heléne och Lexa nu. Jag vet att jag skrivit det tidigare men det är verkligen så med unghundar. Som Lexa har mognat sedan jag såg henne sist! Nu föser hon så lugnt och kontrollerat att matte kan fotografera samtidigt - det var det verkligen inte tal om sist jag såg dem ;-) Över huvud taget verkar flams- Lexa ha mognat. Hon är mycket mer seriös och hon lyssnar uppmärksamt och vill verkligen göra rätt, det resulterar dessutom i att hon gör mycket mer rätt :-) Jag förmodar att foton snart finns att beskåda på http://www.elgemyr.se/

Majsan och Rex körde ett par pass och det såg lugnt och kontrollerat ut. Rex var lite förvånad över att fåren var som förbytta (vilket de också var till viss del eftersom Ewa slaktat några av de gamla fåren och hade med tre nya individer - flocken uppträdde helt annorlunda och stannade till och med upp och kollade av hundarna ibland). Rex såg ut som om han andäktigt smög på tå för att inte skrämma iväg dem.

Ewa och Tea tränade på läxan de fått hos Peter. Tea jobbade på men hon blir väldigt påverkad och lite sur av att få så mycket kommandon och styrning. Hon tycker att hon kan det där minst lika bra utan hjälp från Ewa... Envishet, envishet och envishet gäller. Samt en och annan tydlig uppsträckning för efter en sådan gick Tea kalasfint.

Lillehund samlade pluspoäng idag. Han föste och fråndrev och bara ett par gånger var han på väg att glida upp för långt på sidan. Jag har städat bland visslorna och försökte verkligen hålla dem renare och dessutom inte vissla så hårt. Det går sådär med det där sista ;-) men det känns behagligare. Eftersom han tramsade med ett par högerkommandon så avslutade vi med lite cirkelträning. Det har vi inte ägnat oss åt på evigheter men idag gick det riktigt skapligt. Svårast var att starta till höger från klockan åtta - han gick rätt håll för det mesta men han fuskade med rörelsen. Även vänster från klockan fyra krävde en del press men han löste det. Dessutom höll han huvudet kallt och fortsatte på cirkeln med stödvissla även mitt bakom djuren - där har han tidigare gärna stannat eller sugits in mot djuren. Det går bevisligen framåt! :-)

Imorgon är det jobbardag igen. Ska bli riktigt skönt med lite vanliga rutiner. Det är jätteskönt att det kommit lite snö eftersom det inte alls är beckmörkt ute. Knappt någon novemberdepp alls. Tänkbara orsaker: snö, Zeke och resa.

Avslutar med en bild av en hotdog som vi hittade på Teneriffa:

:-)

hemarbete

Idag har tvättmaskinen gått varm... Sex maskiner hittills och det får bli ett antal i morgon också.
Det känns lite vemodigt att stoppa undan shorts och linnen i garderoben, det var ju så härligt... Men nu är snart november slut och sedan kommer det förhoppningsvis att bli gladare toner här i bloggen. Bara två tisdagar i november kvar det här året...

Imorgon ska Zeke träna lite igen. Jag körde honom och Bud en kort vända i onsdags innan jag åkte till Göteborg, men i morgon åker vi till Ewa J och får lite feedback. Jag ansträngde mig verkligen för att hålla mig till visslor som betyder något i onsdags ;-) ska försöka fortsätta på den vägen. Att få honom att låta bli att vända djur i fråndrivningarna verkar inte vara något problem - och där tror jag att vi slipper en hel del av de slalomproblem som vi drabbats av i fösningarna.

Zeke har förresten blivit utmanad. Att hitta sex saker som är lite märkliga/annorlunda med honom förutom att han är bäst (hehe! alltid retar det någon) är svårt, men några knäppa saker har han förstås för sig.
* han hoppar jämfota (jättehögt!) som en gummiboll när jag kommer hem. Glad som en lärka är han. Nuförtiden vet han att han inte får hoppa men han kan inte riktigt låta bli och när han låter bli sitter han och trampar med frambenen...
* han är nästan som en flat (se ovan om att trampa med frambenen) När han är glad är han jätteglad, när han är rädd är han jätterädd osv. Han är liksom jätte- av allting ;-)
* han tycker väldigt mycket om att kramas. Mest med sin matte förstås, men andra utvalda kan också mötas av två framtassar som dunkar i magmusklerna med full kraft. Sedan står han upprätt på bakbenen och trycker sin kind mot magen på människan så länge han får. Om ni som är utvalda har synpunkter på ev. tassavtryck på fina kläderna så borde ni bara vara tacksamma över att vara Utvald.
* han äter sin mat med stor förtjusning oavsett vad som händer i världen omkring honom. Han kan verkligen se ut som om han säger "ska jag få mat nuuuu? Åhhh vad du är snäll..." och så studsar han lite...
* han pratar en hel del också. Mest när han är glad och det är han nästan jämt.
* han tycker uppenbarligen att barn är märkliga varelser. Han går helst undan och vill inte ha med dem att göra men sedan kommer han tassande och kikar förundrat på dess minimänniskor som beter sig så konstigt
* han hamnar mycket sällan i konflikt med andra hundar. I synnerhet i hemmaflocken har han hittat sätt att skaffa sig förmåner bara genom att se dum ut. Scott Drever går på hans knep varenda gång och Zeke studsar uppkäftigt därifrån med benet (som det oftast handlar om att han ska sno från Scott) och Scott fattar ingenting om hur det gick till
* han öppnar ytterdörrar om matte har stängt in honom
* han äter aldrig av kattmaten som står på golvet. Reviderad upplaga: ... när hans matte är hemma. Det har visat sig att han var en kvalificerad kattmatstjuv när mamma Maj var här och var hundpassare.

Det var några bevis på hans stora personlighet. Han vill inte föra utmaningen vidare eftersom han i så fall skulle utmana Bud som har en hel del grejor för sig, och Zeke vill inte att Bud ska få så mycket utrymme här i bloggen :-)

HEMMA

och vänder...
Det har varit underbart att vara i sol och värme mitt i november och kontrasten med snön här hemma känns märklig.
Resan började med att vi fick vänta jättelänge på våra väskor på flygplatsen, det stod closed på monitorn en lång stund innan resten av väskorna, bland annat våra, kom. Sedan fick vi vänta om möjligt ännu längre på bussen innan vi kom ifrån flygplatsen. Då började vi undra vad det skulle bli av det här...
Jag har gjort ett par försök att beställa drinkar på Teneriffa men det gick sådär; först beställde jag en Tom Collins och in kom något som liknade en ljummen San Fransisco (som inte tillhör favoriterna på drinklistan). En annan kväll tog jag till ett säkert kort; Frangelico cocktail som enligt listan skulle innehålla Frangelico, kaffe och grädde. Mums! In kom... en San Fransisco! Då inledde jag en diskussion som fick delar av resesällskapet att skämmas ögonen ur sig men det slutade med att jag fick min Frangelico och så var allt bra.
Tyvärr var det inbrott i Bomans lägenhet sista natten. Tjuvar var in till Cissi som låg och sov och plockade kontanterna ur hennes plånbok, kamera och mobiltelefon. Usch, vad obehagligt. Det var skönt att vi inte skulle sova där någon mer natt...

Bortsett från sådana detaljer så har vi bara haft det härligt; sol och bad, varmt och gott, strumplöst och barbent både dagar och kvällar. Vi hade mellan 25 och 30 grader hela veckan och bara en dag med lite mulet, annars har det varit klart och ändå har vi inte bränt oss. Jag lägger ut lite bilder senare, nu håller jag på att packa för ett par dagar i Göteborg. Åker om ett par timmar, suck!

Sista doppet

Cissi har blivit bestuten i natt så nu vill vi hem :-(

snart slut

på det roliga. Igår och idag har vi haft 30 grader och både poolen och havet svalkar skönt. Det känns väldigt märkligt att vi om drygt ett dygn kommer att behöva strumpor och jacka, det har det verkligen inte funnits behov för här.
Urförligare rapport kommer på onsdag, vi reser hem mot snö och kyla imorgon men nu ska jag gå tillbaka ut i värmen. Det gäller att njuta av varje stund
:-)

Helt ok

Det går ingen nöd på oss. 28 grader o solen är ljuvlig

take care

Nu åker vi om några timmar och lite nattsömn väntar... Majsan håller ställningarna och vi ska bara njuta.
Vi hörs om en vecka eller så
:-)

ärrad kämpe... Nära ögat.

Igen.... har Zeke sprungit och lekt och glömt se sig för... Undrar hur många gånger man kan räkna med att man har sådan här tur?


Den här gången har jag inte en susning om vad han sprungit in i men det hade kunnat gå värre, kan man säga:

Han ser lite eländig ut också men det är blixtens fel, jag hörde ingenting ute i mörkret utan när vi kom in såg han ut så här. Han är glad ändå...

å så var det plötsligt vinter

Igår morse när det var "stiga-upp-dags" suckade jag djupt och insåg att jag inte skulle hinna i tid till Mosses clinic som anordnades av SDV. På marken låg drygt 5 centimeter snö :-( inget läge för sommardäck, alltså. Vi hjälptes åt att byta och jag kom iväg. Clinicen var jättebra, intressant att både höra hur Mosse tänker runt hundhållning och hundträning och sedan fick vi se ett gäng hundar i olika utbildningsstadier på eftermiddagen.
Direkt när clinicen var slut tog jag sikte på Mariefred och helgens stora fest. Gunnel har fyllt en förskräcklig massa år under hösten och skulle firas med överraskningsfest med wild west-tema :-) Anna, Susanne och Kicki hade gjort ett jättejobb med alla förberedelser och hade dessutom lyckats hålla projektet hemligt för jubilaren. Riktigt skoj var det!

Idag hade jag bokat tid hos Peter för träning när jag åkte hem så nästa anhalt på resan var Lerkulan. Heléne, Christine och Lena var redan där, tyvärr hann jag inte se så mycket av deras träning innan det var vår tur, men de hade fått läxor (de som inte redan hade en, förstås...)

Zeke gick riktigt fint även om han tyckte att jag var riktigt jobbig som skickade honom åt "fel" håll hela tiden så på slutet var han mer än lovligt loj. Jag vet inte riktigt varför - ibland fungerar den mänskliga hjärnan inte som man förväntar sig - men istället för att glädjas över att han faktiskt gick bra så fick jag en riktigt självförtroendedipp när jag åkte hem. Hur knäpp får man vara?! Nåja, här är vår "att-tänka-på-lista" till nästa gång: (bäst att skriva ner den eftersom det inte blir någon träning förrän efter den välbehövliga semestern)
* matte ska renodla sina visslingar (som är ungefär lika ostrukturerade som mina kommandon, jag förstår inte varför jag inte var mer noga med dem från början) Jaja, det ska vi väl klara av!
Dessutom ska jag tänka på att vissla mjukare och inte ta i för kung och fosterland. Främst är det Liggvisslan som skulle kunna väcka döda men det skyller jag på att det är förvrärvad kunskap att man måste ta i så man blir blå för att över huvud taget ha chansen att hunden ska stanna. Jag har faktiskt anat att det inte behövs men naturligtvis behöver jag påminnas ;-)
* Zeke får absolut inte vända fåren i fösningar/fråndrivningar. Naturligtvis! Men det har jag aldrig tänkt på att helt enkelt förbjuda och det köpte han klockrent så det verkar ju mycket smartare än att försöka styra ur situationen när den redan uppstått ;-)
* se upp med att han lätt glider med på sidan i drivningarna istället för att styra upp ordentligt

När han går som i dag verkar det helt obegripligt att jag inte hinner med att styra på tävlingar. Jag tror att det kan bli riktigt bra till nästa år och jag förlitar mig på att Heléne och gänget kommer att påminna mig i vinter så jag inte flummar till det igen. Hoppas att det blir en träningsvänlig vinter så att vi hinner till Peter några fler gånger. Gunnel har dessutom börjat sondera terrängen inför nästa års Skottlandsresa så vi har ju lite att se fram emot :-)

Annars har jag letat på sandaler, pass, shorts och solskyddskräm...

bondelivet

För att ytterligare avskräcka Heléne från bondelivet så kan jag tala om att det är inte så jä-a roligt när fåren har rymt till sina kompisar och river allt i staketväg de hittar. Att laga staket i helljuset från bilen är ingen hit.

Zeke tyckte dock att det var kul att få hämta i becksvarta mörkret och han hittade dem :-)