söndag, september 30, 2012

inte mycket att skriva hem om

eller massor! det beror hur man ser på saken. Vill man berätta om hur många poäng man fått ihop under helgen så går det ganska snabbt, det var inte så många nämligen. Vill man däremot berätta om alla avvikelser från idealet - de där som kostar poängavdrag, ni vet... ja, då tar det en stund :-)

Igår slutade vi på 66 poäng efter en fin inledning men sedan blev det en walkabout på fråndrivningen där Rom tänkte gå utanför ett litet stenröse, jag tänkte "aldrig i livet att du går utanför" och gav en kort vänster som han drog som en avlöning på och vände djuren långt upp mot framdrivningsgrinden och sedan trilskades innan vi fick tillbaka dem på linjen, strulade lite i delningen men framförallt gjorde han en brysk ihopsamling (då hade han fått nog av den bruna finullstackan som retats med oss hela rundan) så det blev bara en poäng kvar där och sedan fållade vi bra med en halv minut till godo på maxtiden.

När domaren sammanfattade helgen sade han att det var svårt igår och jävl-t svårt idag ;-) Ett låååångt förstaben med mycket drag, krossen rakt i draget mot hanteringen och en pulltrough-grind som krossgrind. Väldigt många hundar hade väldigt stora problem både på första benet och krossen och det var många flockar som kom tillbaka till förarna... Usch, här skulle det bli besvärligt...
Efter en fin början släppte Rom efter för mycket i sidled på framdrivningen och vips hade vi en missad grind och en banan fram till mig, startade första benet lugnt och stadigt men signalerade tidigt att det var obekvämt där borta. Vi trasslade fram och tillbaka och hade för säkerhets skull en ensam tacka som bröt sig ut och hade sina alldeles egna planer. Till slut vek de höger före grinden så att vi missade den, tidigt efter grinden stannade tackan och de tre andra fattade galopp - upp mot hanteringen och draget. För all del på linjen, men vi skulle ju ha med den fjärde också! Blev glad att Rom tog högervisslan och plockade med sig henne, försökte skynda på henne lite för att hinna styra de andra tre men jag var ganska nöjd med dem eftersom jag trodde att de var på linjen. Det var de inte! De smet nedanför grinden och så var den också borta. Stökade lite med delningen igen (framförallt jag som faktiskt visade hunden rätt flock men sedan kom på mig själv med att vända mig mot fel djur - hunden gick på rätt i alla fall...), sprang till fållan, försökte lugna ner finullstackan som letade flyktvägar och så... var tiden slut. Blygsamma 58 poäng räckte ändå till en elfteplats, då förstår ni hur låga poäng det var.

Tokroligt var att Roms syster Key och husse Tom gick och vann! :-) igår var de fyra och idag vann de! jäklars så roligt! Syster Kim har också gått bra, jag tror minsann att hon plockade SM-poäng både igår och idag :-)

Här kommer några bilder från helgen. Igår morse på väg till tävlingsplatsen stannade jag till och tittade på en älgko med två kalvar. Bredvid henne stod den här ståtliga killen... Riktigt maffig var han...



Helen delar.


Syster Kim, lipar åt fåren. Det verkar framgångsrikt, ska försöka träna in det...


Lennart och Rozz på väg. Han gick riktigt bra igår men idag var det Caps tur. Jag tror minsann att de kom femma :-)


Vinnar-Tom delar



fredag, september 28, 2012

Post som gör en glad

Tjusigt vykort i dagens post gav en glad känsla i magen :-)


måndag, september 24, 2012

Ullf har flyttat

Alltså, inte Hussen Ulf - men däremot Lisselqvars Ullf

som har vuxit upp till en riktigt stilig karl :-)

Nu har han flyttat till en egen flock damer.


Kvar i hagen på baksidan går några andra grabbar...

 den här är ganska snygg med sitt vita tomteskägg

och den här påminner om ett gammalt mopedskinn i ullen ;-) vit eller ljusgrå med svarta långa strån...


och så har jag börjat avla fram minifår. Ett par av bagglammen är inte mycket större än handväskor :-) kanske skulle sälja dem till sällskapsfår för stadsbruk? (det var ett skämt!)





och till sist en annan grabb. För er som hänger här ofta kan jag säga att det är samma fat och samma katt, någon växer och det är inte fatet...



söndag, september 23, 2012

KM Nöt


Idag har vi haft KM Nöt. 12 hundar ställde upp och slogs om äran.Den här snygga hunden vann!


Zeke gjorde en fin runda  och tappade bara fem poäng efter hämtet. Hämtet var ett Zekehämt där han stannade till kort och till slut orkade ta sig runt, startade djuren lite snett och sedan var det rätt ok.

Rom hade inget riktigt bra flyt men jag tyckte han gick bra fram till fållan där en liten svart kviga blev tokstressad och sprang runt, runt. Med stor möda fick vi till slut in dem i fållan, men när vi skulle ta ut dem blev de oroliga igen och Rom lämnade fållan innan alla var ute. Där rök det nio + nio poäng. Så kan det gå ;-) Roligt var det i alla fall att Zekeman var fräsch och gick fint. Han visade propaganda för nötvallning idag och höll bra rulle på djuren utan att behöva gå i strid eller närkontakt en enda gång.

Rom slutade åtta och eftersom Lennart och Cap kom fyra idag (och hade en andraplacering på KM Får)  blev de vinnare av SDV:s allroundhund. Zeke vann det priset förra året men var inte med i striden i år eftersom han var skadad när det var KM Får.


fredag, september 21, 2012

gräsänkevecka

Om man är ensam hemma drygt en vecka gäller det ju att fylla tiden med bra saker och det har vi gjort; förra helgen var det ju hundträning på schemat. Det följdes av en bra träning för Rom hemma hos Heléne i tisdags. Efteråt bjöd hon på mat och fika, bättre kan man ju inte ha det :-) undrar för resten om inte Rom håller med om just det - det visade sig när vi åkt hem att Jovi börjat löpa och hon och Rom var ute själva ganska länge... Lillvalpen Gemma var också med och försökte förgäves imponera på de stora hundarna ;-)

Igår var vi till Borlänge och tränade lite bana och nötvallning inför vårt KM på söndag. Jag tyckte att det var lämpligt att testa Zeke lite där för att se om han verkade fräsch efteråt, men ibland blir det inte som man tänkt sig. Han försatte sig i ett svårt läge och blev ganska ordentligt nermejad av en kviga. Det ser i alla fall ut som det gick bra, men fokus flyttades snabbt från vänster bak till bog, skuldror och rygg...
Rom gjorde också en runda, jag fegade lite eftersom en av kvigorna inte riktigt gick undan för hund, men han fick dem så lugna att vi nästan fick svårt att flytta dem :o)

Imorgon kommer Hussen hem från älgjakten och på söndag är det som sagt KM. Sedan åker vi till Vinnersjö och tävlar IK-2 på får nästa helg. Sedan tror jag att det är älgjakt igen...




söndag, september 16, 2012

alla roar sig efter bästa förmåga

I den här familjen fokuserar vi på att ha roligt.

Hussen jagar älg nu igen (det är tydligen roligt) - ingen bildillustration dock

Rom leker med katten (också väldigt roligt, båda verkar uppskatta den märkliga leken)





Katten leker med dammsugaren (inte så konstigt att den är både grusig och full med tassavtryck ovanpå)


Själv roade jag mig med hundträning igår, först kom Maria, sedan Caroline och sist Heléne och Sarah. Vilken dag! den illustreras här av Marias Eye som tränade hämt


Idag fortsatte vi förlustelserna med att jag och Heléne åkte och tittade på norska.... förlåt, nordiska mästerskapen som Norge vann med en snygg trippel. Imponerande! Vi hejade förstås lite extra på Gunnel och Mirk som slutade på en sjätteplats.





Maria kände igenom Zeke igår efter att hon tränat och gav honom nästan klartecken. Han har haft en muskelskada i vänster bak så för säkerhets skull ska han travtränas några dagar så att det sista släpper. Ikväll hann vi ut en vända och jag ser att det tar emot lite för honom i kort trav, i ökad trav har han riktigt skaplig rytm och rör sig mjukt. Framåt slutet på veckan ska han också börja få roligt :-)

torsdag, september 13, 2012

fortfarande hög

Jag har inte hämtat mig än från helgens stordåd, och har inga planer på att göra det än på länge heller. Det är lätt att drabbas av den numera smittsamma Romsjukan och gå runt och le fånigt ;-)

Idag har jag lagt upp ett gäng bilder i webbalbumet, de hittar ni här och här.

Häromdagen blev jag intervjuad av lokaltidningen, jag har inte sett reportaget i tidningen ännu men det finns på webben, kolla här

Ni måste få se Helénes present också... En god kamrat vet vilka godissorter man tycker om..



Annars har tillvaron återgått till någon form av vardag, vi har städat ur spannmålsfickan och fyllt upp den med ny spannmål så det ska finnas mat till kreaturen i vinter, ikväll har vi mockat, halmat och fyllt på ensilage för nu har Hussen dragit iväg på jakt igen. Ganska bra timing att det inte är några tävlingar inplanerade till helgen, men en sväng för att titta på nordiska mästerskapen ska vi hinna med på söndag. och lördagen är vikt för lite träning med andras hundar.

Ikväll fick Zeke komma ut ur vilo-bubblan och mota bort tjurarna och sedan fick han hämta hem kalvarna när vi fyllt på ensilage till dem. Gissa om han var tokglad när han fick komma ut ur hundgården?! ;-) toksteppade, hoppade jämfota och sprang som en stolle... :-) jag tror och hoppas att han är fräsch nu, men vi får väl se. Helt säker är jag inte. Jag glor på hans bakben så att jag blir vindögd ;-)


tisdag, september 11, 2012

Plötsligt händer det!

Vilken helg vi haft - vilket äventyr!
Första utmaningen var att få plats med passagerarna i bilen. Vickan med sin gipsade fot och önskat högläge, Frida, packning inkl stolar och en del andra skrymmande saker och två hundar skulle in i bilen. Som redan innehöll mig, Rom och vår packning...Men finns det hjärterum så... Utan större problem knölade vi in oss, den som hade synpunkter på arrangemanget var möjligen Rom som inte alls var imponerad av att sitta på golvet fram. Framförallt inte när Frida som i det skedet betraktades som en inkräktare satt alldeles för nära... Bra träning för den lille tramspellen ;-)

Vi kom fram till stugan i Åtvidaberg som vi delade med Petra. Fnittrade lite och lade oss tidigt.

På lördagen var det äntligen dags. SM i Nötvallning! Äntligen var jag där! Förra året var ju Zeke första reserv, men nu var vi med på riktigt, dock var det Rom den här gången. Åtta fina kvigor i grupperna och vi hade startnummer 14. Konstigt nog var jag inte särskilt nervös. Rom gjorde ett bra hämt men resten av rundan var seg och trög. Jag är ganska säker på att vi var på linjen - jag hade ju all tid i världen att styra när det gick så långsamt ;-) och vi gjorde hela banan (även om jag skyndade mig som bara den på slutet för att tiden inte skulle ta slut). Dock var jag helt säker på att det var för många stopp och att vi var utanför finalen. I samband med min runda slutade sekretariatet att sätta upp fler resultat så när det var dags för prisutdelning visste vi fortfarande inte vilka sju av tjugo som kvalificerat sig till finalen. Frida var fram och tjuvkikade och kom tillbaka och sade att jag var sjua, men jag kunde inte tro det. När de ropade upp oss finalister trodde jag inte mina öron när vi var sjua - med en ynka poäng tillgodo var vi i final! Herrejäklars så roligt!

På kvällen var det traditionsenlig SM-middag men den var klar tidigt och vi återvände till baslägret vid stugan. Surrade lite och förfasades över hur finalbanan skulle se ut ;-)
Vickan med sin brutna fot stod för årets bragd och kom nia och tia med sina två hundar. två och fyra poäng från finalen, trots sitt handikapp. Kanske var det tur för den fortsatta läkningen att det inte blev någon finalplats för henne... Petra och fina lilla Phee däremot imponerade igen och var tvåa i kvalet och förstås finalklara. Det var därmed ganska god stämning i stugan :-)

Finalen ja.... Det tog tid innan veterinärbesiktningen var klar och vi äntligen kom igång. Det visade sig att det berodde på att en hel del av kvigorna hade börjat hosta och i en hast fick de ändra från 2 x 8 djur i flockarna till 2 x 5 djur. Det gjorde mig inte besviken precis. Jag var mer orolig för en fråndrivning med 16 djur och hur tungt det skulle bli, än om vi skulle klara dubbelhämt och sortering som vi aldrig gjort tävlingsmässigt ;-)
Som nummer fem av sju var det vår tur. Inte nervös i dag heller?! Första hämtet var till höger och Rom var onödigt vid men hade full koll och kom upp på rätt ställe. Lite pärlband i framdrivningen men han var med på noterna och jobbade bra. När jag vände honom för dubbelhämtet tog jag upp honom lite för långt på sidan, visslade "look back" och sedan vänster. Han vände klockrent och drog iväg men jag såg direkt att han inte hade en susning om var djuren var - han letade på väg ut. När han började söka sig inåt stoppade jag och försökte vänta tills han tittade åt rätt håll, skickade vänster igen och nu såg han dem. Full pott på upptag och framdrivning nr 2 :-) Fråndrivningen hade en del stopp men var tight på linjen, drivningen ner till fållan började bli tung och när kvigorna var inne var min plan att dela/sortera inne i fållan och ta ut de märkta djuren i samlad trupp. Om det inte fungerade var plan B att sortera ett och ett djur och släppa ut dem. Plan A fungerade utmärkt och efter ett par minuter där Rom fick vila mesta tiden kunde vi ta ut våra fem märkta djur. Drivning, delning, drivning och lastning kvar... Nu var Rom trött! Med lite trixande och ett och annat onödigt tjuvnyp från hunden fick vi dem till transporten, lastade med gemensamma krafter och stängde grinden. Vi var igenom en finalbana och vi hade klarat alla moment! Tjoho!
Nu var bara frågan hur långt det räckte? Jag hade absolut ingen aning och de i publiken som hade sett alla rundor visste inte heller... Det var dolda resultat så vi hade ingen som helst aning.

När det var dags för prisutdelning började de med nummer sju och fortsatte framåt. Vi var inte nummer sju - och inte nummer sex... Framåt nummer fyra började jag undra om de glömt oss på något sätt och när de ropade upp att Carina och Josh var trea - och det bara var jag och Marie kvar, fattade jag ingenting! När de ropade upp oss som silvermedaljörer var jag bara lycklig :-) undrar om de någonsin sett en så glad tvåa? Det hade bara blivit för mycket om vi hade vunnit, att Marie som kämpat länge för det här fick vinna gjorde mig absolut ingenting. Vilken debut, va? För att riktigt ta ut allt det goda belönades vi för bästa hämt i finalen :-)

Så... Vilket flyt vi haft i helgen! Det känns som tio års samlat oflyt plötsligt jämnade ut sig. Min orutinerade hobbyvallare stod där på prispallen i sitt första SM. Finaste, bästa Rom Raring som tog med mig på den här resan. Det känns fantastiskt bra att vi kan leverera när det verkligen gäller - det är en känsla som jag hoppas kunna få användning av senare i vår karriär... Det känns också otroligt bra att gå från en finalbana med känslan att vi gjort vårt allra bästa. Jag höll ihop och körde hund klokt - som jag hade tänkt och Rom skötte sin del av arbetet.

Vilka gratulationer som trillat in efteråt! Det känns som jag vunnit VM eller nåt ;-) massor av hejarop både på facebook, mail, telefon och sms. Det kändes rätt bra att kunna skicka ett mms till supporterklubben med bild på en silvermedalj och ett silver-hundhalsband :-) Tusen tack till alla er som gratulerat, det känns helt fantastiskt :-)
Igår kom Heléne  hit och överlämnade blommor, godis och fina kort. Det var verkligen uppskattat.

Här kommer några ego-bilder. Det finns fler så jag återkommer med bilder på kamrater och andra fina hundar ;-) Tusen tack till Rikard som fotade flitigt med min kamera och Frida som filmade. Det är så himla kul att ha kvar!

Dock ska först nämnas att Marie och Hugo vann :-) Vilket genrep vi måste haft när vi tränade förra tisdagen. Fyra kom Petra med fina lilla Phee. En snabb liten råtta som fortfarande är mycket ung. Det ska bli intressant att se vad det blir av dem. Dubbelhämtet kostade dem många poäng så jag vet en som kommer att sätta det klockrent nästa år :-) Vickan var precis utanför finalen och Carin var föråkare på finalen med Phees syster Taff - de visade liksom vägen med att göra en toppenrunda.

 
Startklara. En härlig känsla! 

 
Början på fråndrivningen. Mycket koncentrerad eller överdrivet eye? På föraren alltså ;-)

 
In med dem i fållan!
 sortering pågår!

 bara lastningen kvar...




 och sist en härlig bild som Camilla Karlsson tagit... Vilken häftig känsla!











torsdag, september 06, 2012

äventyr

Ja, den här helgen ska verkligen bli ett äventyr...
Men först lite om det som hänt sedan sist. Även andra dagens IK-1 i Bråfors utföll till belåtenhet. Lite lättare förutsättningar och väldigt många höga poäng. Trevlig stämning, men en lååång dag. När vi plockat ihop och resultaten var i Vallreg var det bara att mata djur och lägga sig...

På måndagskvällen hade vi kursavslutning och nu flyttade vi ut på tackor med lamm. Större flock och större utrymme. Svårt, visade det sig. Fåren noterade att det var orutinerade hundar och tog alla tillfällen att dra sin kos. Det fanns ju en riktigt rutinerad hund i sällskapet och han fick slita hårt. Bud förstås :-) När kursen var slut var han det också. Det var riktigt otäckt att se hur han kollapsade. Lade sig raklång på sidan med huvudet utsträckt ute på gårdsplanen och kunde inte resa sig. Där och då undrade jag om jag tagit död på honom... Med handgriplig hjälp, värme, vätska, återhämtningsmat i små portioner och en hel del omsorg kom han senare på kvällen på fötter och kunde stappla med på rastningen. Till natten ville han in på sin vanliga plats under sängen men kunde inte ta sig dit. Det var med oro jag tittade på honom på morgonen. Riktigt trött, sliten och stel men gnistan i blicken var tillbaka :-) min lille kämpe. Nu är han sig lik igen men äter fortfarande Rimadyl eftersom jag inbillar mig att tassarna värker.
Kursdeltagarna fick en kämpig uppgift men löste den bra. Det kan aldrig skada att träna svårt ibland ;-)

På tisdagen åkte jag hem vid lunch eftersom det regnade och stackars Bud var i hundgården. Arbetade hemifrån några timmar innan jag flexade ut och åkte iväg för lite egen träning. Jag och Rom åkte till Enköping och tränade på en fin grupp stutar. Vi hade stämt träff med Vickan och Marie, men eftersom Vickan haft sådan otur att hon brutit foten i veckan låg hon på sjukhus och det blev bara jag, Marie och djurägaren Gunilla som tränade.

Sedan har jag faktiskt haft ett par kvällar ledigt men det syns inte i oredan här hemma. Jag ska försöka hinna med att röja det värsta innan jag åker i morgon. Nu är det skiftbyte i Lisselqvars. Hussen kommer hem och jag åker ;-)

Jag och Rom plockar upp den invalidiserade Vickan efter vägen och åker mot Åtvidaberg och Nöt-SM. Tänk att vi ska vara med! Jag har aldrig riktigt förstått att folk säger att det ska bli så roligt inför större tävlingar, jag har tänkt att det mest bara måste vara plågsamt nervöst. Nu förstår jag vad de menar! Visst kommer jag säkert att bli nervös men framförallt ska det bara bli så himla kul! Vi ska göra så gott vi kan och sedan får vi se hur långt det räcker.
Ikväll var jag ut och paniktestade några dubbelhämt. Jag blev lite nojig och tänkte att vi tränat alldeles för lite, men han vände om och hämtade fåren trots att kalvarna var i rörelse, så han vet i alla fall vad det är frågan om. Sedan får vi se om vi får vara med på finalen på söndag...

Efter träningen kollade jag baggarna och upptäckte att de bara var åtta :-(  En av dem låg död i hagen. Jag kunde inte se några skador så man undrar ju... Nåja, sånt händer ibland men det är tråkigt.
leksaken lämnar vi hemma ;-)



lördag, september 01, 2012

och en vecka till...

Pust... nu är det lite körigt... En vecka med mycket jobb och en hel del förberedelser för helgen ik-1 tävlingar i Bråfors - och vårt KM: Eftersom den här familjen också gått från vallningssäsong till jaktäsong idag var det en del som behövde förberedas. I morse åkte Husse till Jämtland för att jaga älg.

Zeke har fått behandling med is och vila den här veckan men är fortfarande inte fräsch :-( så det blev ingen KM-start för honom. Han som hade så många titlar att försvara ;-) nåja, inget att göra åt. Han har ont och det finns ingen anledning att riskera att det blir värre.

Idag hade vi först IK-1 med 25 starter och sedan ett tjugotal hundar som gjorde upp om våra KM-titlar. Att ha så många hundar till start är riktigt bra med tanke på att vi inte är så många medlemmar i vår klubb. 

Det fanns både försäljning och en fin servering. Hög trivselfaktor. Arne B gör rackarns snygga koppel av jättefin kvalitet... kanske slår jag till på ett i morgon...



Anders avslutar hämtet och ger sig in i fösningen


 Publik 1

 Publik 2 ;-) notera att ett par får tagit tillflykt till korna så det krävdes en liten insats för att få tillbaka fåren. Det hade kunnat vara enkelt men de här korna är inte vana med hund så Erik fick knata iväg med dem och sedan hjälpte Kåre till att få loss fåren. Allt är enklare med hund ;-)


Shania delar


Ninnie delar. Hon går ju kurs här så det gick förstås bra ;-)

I KM gladdes jag förstås åt att lilla Jovi debuterade utan att verka särskilt bekymrad. 92 poäng skrapade de ihop i VP-klassen (de slarvade bort några poäng i hämtet, sedan var det full pott) och de vann klassen med god marginal.

Ik-2-banan var klurig. Ett trångt hämt med tufft drag till hanteringen. En svår kross där grinden stod i en svacka och säkert var lättare att se om man gick med och sist en slags ränna/tratt där man bara hade ett försök. De två första hundarna hittade inte/kom inte med djuren, men sedan gick Gail hela banan utom fållan. Rom försvann i hämtet men dök upp på rätt ställe, startade djuren rakt men gav dem lite för mycket utrymme i framdrivningen och vips, var de tillbaka i hanteringen :-( jag visslade fram, ropade på hunden, undrade vad han gjorde... efter en stund visslade jag höger och såg fåren röra sig, räknade ut att vänster nog var bra och testade det och minsann, dök det upp fem får och en liten Raring.
Resten av banan gick fint. Jag missade förstås en grind men för övrigt var det ok. Delade och sprang till fållan där jag precis hann fånga upp djuren och de gick igenom. Sedan startade Lennart och de hade en väsentligt bättre runda men missade fållan, så vi vann. Med en poäng ;-)

Här kommer en bild av KM-vinnarna, snodd från klubbens nya hemsida som verkligen är ett lyft.