rehab

Zeke har varit till Stefan Rosén på Redog i Västerås idag. Vi fick knalla fram och tillbaka i olika gångarter och det var helt uppenbart att stegen på höger fram var kortare än vänster. När jag tvingade Zeke att gå extremt långsamt (vilket han aldrig varit särskilt bra på...) såg man det tydligt, både att han kortade steget och då vred han även ut tassen. Efter diverse kläm och känn och lite stretching hade Stefan hittat en instabil led, samt ett par krånglande muskler. När han fick stå på 4Leg Check-vägen var muskulaturen på höger ben väsentligt tyngre än vänster.
Glädjande var att han inte ömmade i leden eller ledkapslarna, vilket tyder på att artrosen inte har med hältan att göra.
Nu är planen: vila med koppelpromenader och fortsatt Rimadyl, samt elektroterapi. Återbesök om drygt två veckor, då kan vi förhoppningsvis börja med benmanschetter och ev klövjeväska. Sedan kan det bli treadmill längre fram, simning var inte aktuellt. Sådan tur att jag läst att Falu Djursjukhus skaffat treadmill :-)

Med bra rehab och fortsatt vila har han alla förutsättningar att bli helt ok. Härligt! På köpet kommer jag att få en del motion och lägga en del tid, men det är det värt. Vi börjarpå torsdag med elektroterapi hos Maria Olsson Knutas.

När vi ändå var i farten åkte jag förbi mormor Anita och tränade Rom lite. När Anita körde Kim fanns det många gemensamma nämnare att prata om ;-)

Nu behöver jag ta igen lite jobb... I morgon bitti ska jag och Rom lasta tjurarna när slaktbilen kommer :o)

Plan B

Ett ihållande regn stoppade våra träningsplaner idag, men eftersosm lite regn och blåst inte hindrar sanna entusiaster som mig och Heléne upprättade vi en Plan B och åkte till Ewa J för lite adventsträning. Det kändes konstigt och ovant att inte ta med Zeke - den senaste veckan har jag upptäckt många situationer där han är en självklar del - men där Rom nu fått ta ett större ansvar.

Vi hade en bra träning. Jag körde i alla fall slut på batterierna i Roms huvud ;-) Först dela "åt fel håll" igen. Det sitter inte riktigt men själva delningen känns inte helt bakvänt konstig längre. Däremot är Roms del i det hela inte färdig, men om jag åtminstone beter mig någorlunda strukturerat så tror jag att det är enklare för honom. Och det har jag uppenbart svårt för... Sedan ett pass till där vi började hitta rätt, och sedan ett tredje pass där vi flyttade ut halva gruppen ut i den dragiga verkligheten. Frustrerat insåg jag att fåren gick lite dit de ville; jag fick ingen styrning på dem och det dröjde en stund innan jag såg felet. Där-visslan betydde plötsligt bara "stanna och var passiv" istället för "tryck djur". En liten skillnad där ;-) Vi putsade till den och vips, så gick det att styra igen :-)

Jovi hade en bra träning. Så länge hennes matte är svart och vit svarar hon fint. Grått gör henne däremot lite självsvåldig och slarvig. Men de hade härlig energi idag. Lexa hade också bra energi, tyvärr lite i sin egen verkstad. Skönt att se, jag trodde nästan att hon var på väg att bli en följsam mespropp.

Ewa körde både Irja och Birk. Irja visade tydligt att problemet med att hon är grund egentligen är en följd av att hon tänker fel tidigt i flanken. Jag tror att Ewa kommer att lösa två problem i ett där. Lille Birk fick gå tillbaka till att bli fokuserad och koncentrerad igen och det såg riktigt bra ut. Bara att jobba på!

Efter träningen åkte jag en omväg till Säter för att titta på lite julskyltning, men jag avbröt det projektet och åkte hem istället. Tände ett ljus, åt lite mat och funderar på om jag inte ska fira den nyttiga träningen med lite glögg. Årets glögg är fantastiskt god till vita mögelostar, kan jag meddela.

ett kul gäng

Sarah, Marie och Erica har varit här och tränat idag. Det är så roligt att de hittat varann och hjälper varann, med både glada tillrop och en del gliringar ;-) jag vet ju hur värdefullt det är med träningskamrater så jag hoppas verkligen att de här fortsätter att hjälpa varann.

Erica hade bra tag i Mimmi idag. Förra gången fick vi backa bandet och bryta igenom isen igen, men idag körde Erica helt själv och hade Mimmi i hand hela tiden. Det är ingen enkel hund men det gör det bara roligare när Erica hittar knapparna. De jobbade bra idag - båda två.

Sarahs Grå har varit sjuk så han fick bara ett kort pass. Eftersom han var ovanligt timid och lugn tyckte jag att Sarah skulle dra upp tempot lite. Aldrig är instruktören nöjd ;-) Lite fusk med stoppen idag också men idag visste han vad vi menade när vi påminde honom.

Marie och Sture har kommit en bra bit med fösningarna men det fattas en pusselbit. Efter att ha kört ett pass på baggarna flyttade vi över till tacklammen och där får man ingenting gratis. Jag ska inte ta åt mig äran att ha planerat så bra, men det blev verkligen en toppenträning. Plötsligt kunde vi sätta Sture i den situation som är jobbig och få honom kvar där - och han fick se att det inte var något att få panik över. Här gällde det att glida upp på sidan och hålla styrning på gruppen - utan att gå upp och stoppa. När vi dessutom satte på en lång lina så att vi kom åt att korrigera honom ordentligt hände det grejer. Så roligt!

På förmiddagen såg jag en ny stjärna tändas. En sjumånaders border collie var hit och fick testa lite, så att de kunde få lite råd inför vintern. Det var en trevlig liten tik som snabbt kom på att det var fräckt att flytta djur och att hon kunde hålla dem till människan. Kul! De ska gå kurs nästa år och det ska bli spännande att se vad det blir av den lilla fröken. Rom fick förevisa lite, annars har han bara fått göra vanliga jobb - det är ju bara han som sköter dem nuförtiden, när Zeke vilar. Bud var med och var vaktmästare när lilla tiken körde och han är ju för söt. Först höll han fåren i närheten av henne, sedan flyttade han ut och hade koll på lite längre avstånd. Jag fattar inte att en hund som har så dålig känsla själv kan vara så otroligt bra på att känna av relationen mellan en ny hund och fåren <3

Zeke vilar. På promenaderna studsar han jämfota och så många steg i skritt blir det inte. På måndag åker vi till Redog i Västerås. Otrligt spännande ska det bli!

en friskskriven, en sjukskriven

Rom är friskskriven och studsar omkring utan tratt. Det är nog en större lättnad för oss som slipper höra trattdunsarna än för honom, han har inte brytt sig så mycket om den och har inte låtit den hindra honom från något.

Zeke däremot är sjukskriven. Idag var han nästan ohalt men han ömmar i höger bog precis som jag misstänkte. Vad jag däremot inte hade ägnat någon större oro var att det skulle vara något annat än en mjukdelsskada efter smällen i somras. I allra bästa fall är det så, men röntgenplåtarna visade också artros i båda boglederna och mest i vänster - han är halt på höger... Det betyder förstås inte att det automatiskt är lederna som gör honom halt, han kan ju ha en mjukdelsskada också. Därför blir det nu en månads vila med Rimadyl, sedan får jag sätta igång honom försiktigt och se vad som händer... Hårt hållna tummar blir det då. Zeke som alltid varit ett fysiskt praktexemplar som bara springer och springer... Nu vet jag ju att pålagringarna finns där så oavsett om han håller efter vilan kanske jag ska begränsa slitaget så mycket det går.

Veterinär Sören frågade hur det går att vila honom och jag svarade kaxigt att det är inga problem. Jämfört med hoppjerkan Rom är ju Zeke lugnet själv. Eller? Sedan började jag tänka på hans fullständiga glädjefnatt med diverse danssteg när lastmaskinen startar (=mockning hos tjurarna i Zekes värld) eller brottningsmatcherna med Bud på morgonen, eller vem som egentligen drar igång hela ligan när vi ska gå på promenad... Håhåja, jag kommer nog att få prata lite allvar med Zekeman närmaste månaden ;-)

å så var det plötsligt november på riktigt...

vi har ju klarat oss länge från gråväder och lera men idag påmindes jag av hur november brukar vara. Träningshagen var hal och slipprig och trots att det såg ganska rent och torrt ut var både vi och hundar riktigt lerprickiga innan träningen var klar.

Lena med Mist och Erica med Mimmi drillades hårt idag och gjorde fina framsteg. Erica fick plocka ner Mimmi från hennes höga hästar, men sedan gick det riktigt bra. Lena jobbade med flanker ur balans, men framförallt på att lära Mist höger och vänster istället för att hjälpa henne med armar och kroppsspråk. Det finns ju ingen anledning att lära sig om man alltid får hjälp, tänker jag.

Efteråt körde jag Rom en kort sväng. Först hos baggarna (delningar åt "fel" håll för mig) men det kändes onödigt halt så vi flyttade till tacklammen och körde på lite längre avstånd. Han blir allt mer öppen i huvudet även på långt håll, men tappar lite i driv eftersom han väntar på kommandon. Därför lägger jag in några längre drivningar där han verkligen får trampa på och jag inte styr - men när han väl får en signal ska han ta den, utan att vara i en "jag-flyttar-får-bubbla". Idag gick det riktigt bra. Ingen bubbla = sämre driv = bättre hörbarhet. Drivet hoppas jag kommer när han blir lite tryggare.

I morgon tar vi stygnen så nu blir det snart tyst i huset. Dessutom hoppas jag att Sören hinner titta på Zeke - som är väsentligt bättre idag men fortfarande stel och går inte rent.

skit också! men lite bra också...

Idag drog vi till Heléne och tränade - alla fyra. Ja, Bud fick också följa med. När jag skulle gå till hundgården med honom insåg jag att det var rådjursjakt med Scott Drever alldeles runt gården och varför inte? Bud gillar att vara med - han har inte så stora krav :-)
Så... Först körde jag Zeke och han var seg. Visst gjorde jag lite svårare saker (ja, det är tydligen jättesvårt att flankera om inte matte står i cirkeln) men han kändes ändå ovanligt seg. Andra passet var det lina på och visst kände jag att det var något som inte stämde, men jag skulle nu lugnt och sakligt driva igenom träningen och jag skulle inte låta mig påverkas av att han var seg. Bra tänkt, men efter passet var han ordentligt halt igen. Det är något skit i höger bog - samma hälta som när han fick den där snytingen av kvigan i somras. Nu får Sören titta på det. Något större fel är det ju eftersom det kommer tillbaka.

Rom fick träna lugna delningar igen. Matte också. Jag började med att stampa och flaxa för att skrämma fåren... Hur sa jag bli av med de ticsen? Dessutom delar vi bara åt samma håll. När jag skulle byta blev det inte många rätt ;-) Intressant! Rom känns bra och bryr sig inte om några stygn under magen.

Lexa tränade hämt och det blev intressant. Bud - denne vaktmästarnas mästare som läser hundar och energier så bra, sade att Lexas får blev ivägskrämda så jag hade ett väldigt sjå att få honom att låta bli att stoppa dem. Hämt nummer fyra låg han lugnt kvar, då hade Lexa rätt attityd bakom djuren. Han är för rolig! Han är ingen fantastisk vallhund själv men han hjälper mig avslöja brister i hundar på löpande band.

Jovi var i förväg beskylld för att vara seg framåt. Det tyckte jag inte alls ;-) Hennes allvar och lugn, i kombination med en upprätt stil och mycket tryck på djuren kan se oengagerat och lojt ut - när hon egentligen är extremt samlad och allvarligt fokuserad. Jag ser inga problem med hennes attityd till djur - hon kommer förstås att behöva tränas av en påhittig och flexibel matte som hela tiden anpassar övningarna till att Jovi ser mönster och försöker räkna ut vad hon ska göra. Men det är väl inget problem? ;-)

Efter träningen åkte jag hem och bytte till vinterdäck på bilen. Det var väl dags efter de senaste dagarnas halka. Skönt att ha det gjort, varje år svär jag långa ramsor när jag ska byta hjul på Peugeoten. Men nu är det i alla fall gjort...

så vad är problemet?

Om alla tisdagar i november var som idag så vore det väl inget att sucka över. Det gäller ju bara att fylla dem med något bra. Som att gå på kurs till exempel.
Alltså drog jag, Zeke och Rom till Storvik där
Frida hade ordnat med kurs för
Bobby Dalziel. Närarbete stod på schemat, dvs delning, fålla, singling och ev sortering. Funktionärer var
Joe
och
Bobbys coming-up-star Jack

Jag var i valet och kvalet om jag skulle kunna köra Rom, så Zeke fick också följa med. När vi kom fram visade det sig att det var torrt och fint underlag så jag satte en självhäftande kompress över såret, drog av tratten och tog med mig Rom ut för att träna delning. Och delning blev det... och en hel del tvärtomträning för matten... Jag som jobbat så hårt för att alltid ha nerv i fåren fick lära mig (och hunden) att ta det luuuugnt och vara kylig och taktisk och lura fåren att gå isär. Mitt beteende att hålla fåren "på tå" är så djupt inlärt att jag till och med stampade till dem när Bobby gick en halvmeter framför mig och försökte lugna dem :o) Nåja, vi hittade ett mönster som i alla fall lurade isär de här fåren hur elegant som helst - det ska bli jätteskoj att fortsätta filura på det. En plan B har aldrig skadat :-)
Roligt var det också att Rom trummade på utan att påverkas av att det var en instruktör mitt i övningen.

Zeke fick nöja sig med att vara publik idag.

Vi fick se flera riktigt fina hundar, men dagens behållning var i alla fall hunden Vilja som kom ut och ville lära sig dela. Åh, vilket skönt skratt hon bjöd på:-)

fåren ser lite förundrade ut...

Ryggstödsläge

Skickat från min Sony Ericsson X10

Malte och Pia

Pappan till 2012 års lamm är Lisselqvars Malte. Snygging! Det ska bli intressant att se om kulligheten (hornlösheten) slår igenom på många lamm.


och så Pia. Pia är min morbrors hund. Söt som socker och jag tyckte att det blev en häftig bild...

borta!

vad det än var...
så är den borta nu...

Rom har tratt för första gången - en intressant upplevelse ;-) han tar det med fattning, men såret kliar tydligen väldigt. Nu fick jag se att det är väldigt nära att han når till såret med baktassarna när han kliar sig (ja, han är ganska smidig - eller har långa ben) så till natten har han både strut och strumpor... Dessutom lite bedövningssalva på såret så kanske natten kan bli lugn.

Dessvärre ska stygnen sitta två veckor och han bör ha tratt och bara rastas i koppel under den tiden. Först och främst är det ett bekymmer hur vi löser dagarna om inte Hussen kan ha med honom på jobbet och sedan är det ett bekymmer att vi ska gå närarbeteskurs för Bobby Dalziel nästa vecka. Nå, det får ordna sig, i värsta fall får jag väl gå kursen med Zeke. Närarbete ska han väl fixa trots att det finns en instruktör i närheten... I morgon får det bli en halvdags VAH och sedan får vi se hur resten av veckan ser ut.

testing testing

Idag kom Sarah, Marie och Erica och tog en dust med bagglammen. Stora framsteg överlag men en nitisk (var det elak de sade?) instruktör såg mer att jobba med. Belöningen kom på stört, så roligt! De jobbar bra och stöttar varandra bra, håll i så tjejer!
Jag skulle sälja ett bagglamm på eftermiddagen och fick en stund över innan köparna kom. Gick ut och körde Rom på lite längre avstånd, sedan delade vi ungtackorna ungefär femtio gånger och på slutet gick han in i luckan bakom mig varenda gång (utom när jag lyckades placera mig så att det i princip var omöjligt...) Bra där, Hunden (sämre med mattens handling)! På köpet kunde jag se till att flankerna var rätt - eftersom han blev tight varje gång han skulle skynda sig runt "sin" grupp.
Sedan fick Zeke göra ett gäng märkliga utgångar men den här gången var det jag som stökade och inte han. Jag försökte förekomma honom genom att både byta håll i farten, cirkla och göra ungefär allt som är förbjudet ;-) Mitt i alltihop trycte jag ut honom så att han fick ta kalvarna istället och sedan körde vi på fåren igen. Han laddade riktigt bra och tyckte efter en stund att Den Nya Galna Matten var rätt kul :-)

Sedan sålde jag baggen som ska få en liten grupp tackor i Smedjebacken att roa sig med och sedan var det dags att åka till Majsan på inflyttningsmiddag. Trevligt umgänge med släkten och om jag inte glömt kameran hos Majsan hade ni fått se några bilder. På vägen hem "hittade" jag Hussen, så nu är familjen samlad igen.

Imorgon ska veterinär Sören titta på Roms konstiga blåsa/knöl. Håll tummarna för att det är något väldigt ofarligt.

så mycket bättre

Den här dagen har verkligen varit sååå bra. Först en riktigt bra träning i Bråfors med
och
där det verkligen inte var något vilohem. Svårt, svårt och nyttigt, nyttigt. Spekulationer om bröderna C och deras hämt-spöken och Rom fick jobba både med drag och avslöjades med riktigt taskiga flanker :o) främst på framdrivningarna.

Broder Rozz
- men hallå, ska du skicka mig någon gång? är det här samma hund som för några månader sedan rusade fram till första bästa pinne och spänd som en fjäder väntade på kommando?...
vi som kan vår Lexa förstår att det här också är något nytt; fåren sprider ut sig lite men fortsätter fint framåt - och hon behåller lugnet :-) tumme upp!


När vi kom hem var det mörkt. Jag matade djur och åkte till kyrkogården och tände ljus. Jag strosade runt en stund - det är så vackert med alla ljusen den här helgen. Sedan chockade jag mig själv, jag som brukar fuska så väldigt med maten när Hussen inte är hemma ställde mig och gjorde lammfilé. Gott! Sedan avrundades kvällen med Så mycket bättre på teve. Lovely!

dags att ta tag i saken

har pratat med träningskamraten som var på väg hem från kurs med Bobby D. Jag och Rom ska gå närarbeteskurs för honom om drygt en vecka - men Heléne med hundar har minsann jobbat med utgångar och annat. Kanske vi skulle varit med och tränat framdrivningar istället för att satsa på delningar, singlingar. fålla och sortering :o) nåja. Vi har ju förmånen att behöva träna på det också så det ska bli skoj.

I morgon tar vi tag i saken och åker till Bråfors. Planen är att det ska tränas hämt med drag. Det var väl själva den om det inte ska gå att styra...

Ibland händer det att jag tar tag i saker direkt. En annan sådan sak var att jag ringt veterinär Sören. Häromkvällen fick jag se att Rom hade en mycket märklig knöl/blåsa på magen. Dagen efter ringde jag och på måndag ska de titta på den. Rom är helt opåverkad så han får vara med och träna i morgon. Jag har svårt att tro att det är något farligt men det ska bli skönt att få veta.

Det har varit en ganska hektisk vecka igen. I förrgår meddelade Hussen att han skulle avstå helgens jakt. I går meddelande han att han nog skulle åka i alla fall... och idag åkte han ;-) Nåja, det gör ju bara att jag utan dåligt samvete kan träna hela helgen :-)

I morse klippte jag mig. Ny frisör och tämligen fria händer.... Hussens kommentar efteråt; är det en hitlerlugg? är han inte romantisk?