Men så där ja!

Träningskamraten har sedan Skottlandsresan varit upptagen av diverse bestyr och andra nöjen, och jag förstår att träningsengagemanget trutit. Så hur använder man bäst en semesterdag; jo, man sätter lite fart på den otränade Kamraten, hennes hundar och får på köpet nyttig träning på nya marker för sig själv och sina hundar.
Så idag programmerade jag gps:en på en ny adress och letade på hennes nya boende, fick en rundtur och sedan bar det av till fåren.

Som vanligt låg kameran kvar i bilen, men ett par bilder blev det i alla fall.

Så hur gick det nu då?
- Rom var som att köra en sirapsburk. Suck!
- Four skötte sig riktigt bra, kom in rappt i de första delningarna och sedan lyckades jag inte göra några fler luckor - och inte han heller
- båda hundarna tog helt slut. Högt, tjockt gräs, lite surt i marken och får som efter en stund blev lite istadiga och ovilliga skördade offer på löpande band
- Gemma har vilat sig i form. Om det var det eller löpet låter vi vara osagt, men hon gick luuugnt och hetsade inte upp sig. Drivflankerna var puts väck och hon envisades med att balansera djuren till Heléne (det har hon kommit på nu - tre år gammal...)
- och Jovi struttade omkring på Jovivis. Glad och nöjd med att få sköta saker i huvudsak på sitt sätt och då är hon styrbar när det krävs också
- roligt att surra med Kamraten igen
- roligt att se var hon bor och tillika den berömda korvgubben

När vi kom hem gick jag och Four ut och inspekterade en halt tacka. Han höll djuren och jag fångade tackan, hämtade medikamenter och så upprepades proceduren, bara med den skillnaden att tackan förstod att något lurt var i görningen så hon höll sig undan. Sedan var det slut på batterierna i hunden för andra gången på någon timme...

Imorgon ska jag och Hussen åka på utflykt och sedan styr jag och Four kosan mot Björklinge och IK-1 på söndag.