Premiär

lamningen är klar. Det verkar inte bättre än att tre ungtackor var tomma så nu får jag några fler träningsdjur ;-) Det är morgondagens projekt att sortera ut dem och förpassa dem till träningstackorna. Men 27 friska fina lamm har vi fått. Två mammor som valt bort sitt ena lamm så de två pojkarna äter nu från lammbar. Det går finemang, de har koll på var maten finns och börjar redan bli mindre präglade på mig.

Igår och idag har vi också startat tävlingssäsongen. Man kan väl konstatera att det inte gick så bra... IK2 i Vinnersjö bjöd på tackor som verkligen avslöjade hundar och Four var inte alls redo för den utmaningen.
Från föraren sett hade vi uttaget rakt till höger om oss. Draget var starkt mot uttaget och gården där bakom. Det innebar att jag inte vågade skicka höger, det fanns en risk att Four skulle gå rakt på uttaget om han blev vid. Det ska han klara men jag ville inte chansa - dessutom såg jag någon hund springa in i nätet där och då bestämde jag mig för att det fick bli vänster. Att då stanna kort var ingen bra idé! Igår såg jag att Four fastnade lite i djuren direkt han kom upp. Jag flyttade honom men han var seg och då lät jag honom göra upptaget och var beredd med vänstervisslan. Det var ju tur jag var beredd för den blev flitigt använd... Fåren drog mot uttaget och Four parerade dem på vänsterkanten. Dock utan att styra in dem på linjen. Så i full galopp missade vi linjen nästan hela framdrivningen, lyckades runda stolpen som stod en bra bit framför oss och sedan bar det iväg igen eftersom första benet var till höger. Four höll emot men vi hade stora problem att få in dem på linjen när vi närmade oss grinden och efter några krokar och utflykter träffade vi grinden och påbörjade crossen. När han inte orkade styra dem där heller bröt jag. Jag började helt enkelt tröttna på den där vänstervisslan ;-)

Idag b lev det en repris. Djuren stod inte still och var redan på väg när han kom upp, så framdrivningen var ungefär som igår. Med den stora skillnaden att idag lät jag honom gå upp och vända djuren för att verkligen få en ändrad riktning på dem. De gick undan fint för honom men så fort jag flyttade honom i sidled för att låta dem rinna iväg hade jag alla huvuden mot draget igen. Och sådär höll det på... Så jag bröt på första benet. Det fanns liksom ingen anledning och stå där och bli arg. För att lyckas på den typen av djur skulle vi behövt lite flyt med ett lugnt fint upptag, när vi inte fick tag på djuren där var det inte så mycket att snacka om.
Överlag var första benet en rysare idag som skördade många offer. De hundar som inte tog tag i framdrivningen avslöjades obönhörligt av fåren och hade tackorna fått gå av igår så var de inte direkt lättövertalade idag...

jag kan bara konstatera att den här typen av djur klarar vi inte ännu. Det gäller att komma ihåg att han inte har så mycket rutin.

Ikväll kom lilla honkatten traskande in i köket. Gissa vem som blev överlycklig över sin nya pipleksak?

Förra helgen var släktens småflickor här. Det bjöds på lammgos och grillning vid slogboden. Riktigt mysigt hade vi

Min klippa. Min fina kompis. Häromdagen mockade vi först ut hela bädden inne hos tjurarna under tiden som han höll dem på skrapgången och sedan gick vi och tog in tackor med lamm. Han är allround, han