Heléne www.elgemyr.se ringde i morse och frågade om jag var träningssugen. Förmiddagen var vikt för hushållssysslor så det var enkelt att prioritera om ;-) Mot Skräddars, alltså!
Arenan var grannens långa åker. Perfekt för hämtträning åt Zeke och gå-lugnt-med-får-övningar för Lexa. Rom kunde också få prova på något hämt. Rom fick börja med att transportera ner fåren till åkern, en lagom promenad där han efter en bra stund fick kläm på var han skulle vara och hur mycket tryck fåren tålde (hm, det var inte mycket) utan att de passerade mig.
Sedan skulle Zeke hämta. Jag suckade och konstaterade att hämtträningen inte gjort några vidare framsteg. Han blev tight (men det såg förstås inte jag förrän det var för sent) och fastnade i eyet och skrämde igång djuren. Hm. Så kan vi ju inte ha det. Heléne kläckte de förlösande orden att han påverkar djur tidigt i utgången och pekade på en holme. "Han måste gå utanför den". Sådana direktiv klarar jag :-) Ett tydligt uppdrag, se till att hunden går utanför holmen, klarar jag. Att se NÄR han påverkar djur i en utgång - nej, det är värre. Skickade Zeke igen och när han var på väg innanför holmen pratade jag lite allvar med honom, skickade om.... och sedan kan man säga att han var utanför holmen. Typ 100 meter utanför... Nåja, känn din hund! Jag vet att han överdriver i sådana lägen så jag lät honom fortsätta. Efter en låååååång utgång kom han upp med fint djup, klockrent bakom fåren, tog styrning varje steg i upptag och en kort framdrivning. Sådärja! Skickade honom igen. Valde samma bana och skötte sig kalasfint igen. Gott!
Sedan var det Lexas tur. Hon gjorde ett hämt som kanske inte var alldeles bra, men sedan var det fokus på att gå och fråndriva långt. Hon blir väldigt frågande och vi analyserade efter bästa förmåga. Jag tror att det där kommer att bli riktigt bra, det är bara inte färdigt ännu.
Roms tur. Han skulle börja med ett hämt, tänkte jag. Det blev inte så bra. De där rena flankerna som han haft var liksom försvunna och han sögs in mot djur och stannade kort (åh nej! inte en till?!). Jag skickade honom flera gånger och stod nära fåren själv och då gick det bättre. Han har fått jobba så mycket in mot djur att de där flankerna behöver putsas till. Jag hoppas och tror att det är så enkelt.
Zeke fick transportera hem fåren till gården igen. Han var mycket konfunderad över att han hela tiden skulle befinna sig bredvid dem för att bromsa, så vi snackade lite om det. En gång när jag skickade ut honom på sidan rasslade det till och två rådjur kom utflygande mellan mig och hunden, de hade legat och tryckt i det höga gräset. När Zeke kom ut ur det höga gräset fick han syn på ett av dem och var på väg att hämta tillbaka det till flocken - jag informerade honom om att det räckte med att ta hem fåren...
Under tiden vi roade oss på åkern var Bud med Hussen i skogen i fem timmar och förberedde jaktmarkerna. Det är tre trötta border collies som snarkar runt mina fötter nu ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar