Haha, gårdagens inlägg skickades via mobilen och av någon anledning tröttnade jag mitt i inlägget. Säga vad man vill om touchtelefoner men jag kommer i alla fall inte skriva mina memoarer på en sådan...
Vad jag skulle komma till är att det bästa av vårtecken i alla fall trotsar kylan och kommer nu. Klockan ringer mitt i natten och en vålnad i morgonrock, pälsmössa och reflexjacka korsar gårdsplanen. Lamningen är på g! Ingen som börjat ännu men några av tackorna ser trinda ut och börjar bli allt mer orörliga. Med tanke på den nattliga kylan gör det inget om de väntar några dagar till, men värmelampan fungerar så vi är redo :-)
Ikväll blev det en promenad över åkrarna med flocken och Hussen. Scott Drever och Bud i koppel och Zeke och Rom fick springa av sig lite i egen takt. Zekes stelhet är borta och Bud stödjer på benet igen. Bud har fått vara inne idag och Majsan rastade honom när hon var ut och tittade till fåren. Skönt att gammelmannen slipper bli kall när han har ont. Om han nu ska vara halt är det ju bra timing att vara det när Majsan kommer hit och kan rasta honom på dagen...
Så, nu är klockan tio. Dags att mata och rasta hundar och titta till fåren. Sedan är det dags att hoppa i säng. Klara-Fina är otroligt nöjd med att klockan ringer på natten, hon tror att det enbart är för att gulla med henne... lite stort ego kanske.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar