bortskämd

Oj, vilken helg vi haft - jag och hundarna. Igår förmiddag åkte vi till uppfödar-Anita för lite träning tillsammans med henne och Meg-Madde. En riktig tanthelg med andra ord. När jag kom var de andra redan igång men jag hann köra både Zeke och Rom ett par rundor före lunch. Första rundan var ingen höjdare (vad är det som har hänt - plötsligt trycker båda hundarna på som om de skulle flytta elefanter). Halvvägs in i andra rundan fann jag mig fånigt leende igen. Rom hade fått tag i djuren och han gick och gick och gick. Det var skönt med en kort sekvens av den känslan för sedan har det inte varit så mycket mer av den varan ;-)
Efter lunch var det valpsläpp. Anita och Madde har varsin Moa-Suckvalp och när jag ser dem kan jag le sådär fånigt igen och puffa på Anita och säga; - jaha, vems idé var det från början?! De ser jättefina ut... Jag tror att jag har några fina bilder på dem i kameran men det åskar så jag vill inte koppla in varken stationära datorn eller kameran just nu.

Sedan var det nästa anhalt; vi åkte hem till Madde och tränade. Vilket hus de har! oj, så häftigt. Dessutom hade de kul får; tunga rackare som inte gav hundarna en decimeter gratis men ärliga och känsliga. Vi gjorde några långa hämt och Zeke valde att ta vägen över gårdsplanen för att ta sig upp bakom fåren. Naturligtvis var det allt drag som ställde till grubblerier i hans hjärna - jag gjorde om det sedan och såg till att dra in honom och då var utgången ok. Rom sprang ut fint men gick på en enkel nit när han skulle styra i framdrivningen. Han valde att gå utanför en holme, vilket gjorde att fåren vann mycket mark och vi var av linjen länge. Jag måste komma ihåg att träna honom i att byta terräng. Annars jobbade alla hundarna bra och det var nog nyttigt för Madde att se hur tunga fåren var - för alla hundar.
Efter träningen var det dags för mat igen. Jag skrev ju att jag blivit bortskämd. Matad och uppassad hela helgen :-) God mat, vin, ost, kex och en förfärlig massa hundprat. Bättre kan det inte vara.
Vi däckade ganska tidigt och i morse var det dags igen. Frukost!... och mer träning. Nu tog vi sikte på ett nytt ställe där vi vallade igenom ett sextiotal tackor i små grupper. Här var det känsligt! oj, vad roligt det var. Det var inte så mycket snygga långa linjer eller sådant finlir, men hundarna har slitit hårt. Fåren var otroligt känsliga i sidled och de tyckte allmänt att Bröderna Samuelsson hade onödigt mycket tryck. Framförallt Rom fick flytta ut allt längre för att inte skrämma djur. Och då blev det långt att springa i flankerna ;-)
Det var jätteroligt att se hur hundarna löste uppgifterna och jag måste få säga att Zeke har skött sig fint. De där djuren hade kunnat plocka fram alla hans sämsta sidor men han har verkligen jobbat bra. Han höll sig lugn och avspänd och han orkade till och med göra skapliga flanker :-) Gilla, gilla!

Efter träning och fikapauser var det dags för lite mat igen. Vi avslutade med lite snabbmat och sedan var det dags att styra kosan hemåt igen. Jag var verkligen trött när jag åkte hem, så jag fick köpa kaffe i Fagersta för att överhuvudtaget kunna fortsätta. Hundarna sov som trasor i bilen. Trött och faktiskt lite solbränd kan jag summera helgen och tacka stort och hjärtligt för att jag fick vara med. Välkomna hit flickor så ska jag försöka återgälda gästfriheten!