torsdag, juli 12, 2012

rysare

vem behöver rysare på teve?
Vi har varit på nötträning hos Christine. Det visade sig att kvigorna behövde uppfostras lite innan de gick som vi hade tänkt. Jag och Zeke skulle dela ifrån ett gäng och jag tyckte ärligt talat att han var ganska kass (nåja, föraren var inte så bra hon heller). När vi fått undan ett gäng och skulle börja träna såg jag hur dåligt kvigorna svarade på hunden och vilken teknik de hade med att splittra sig med anfall på två sidor samtidigt, inte undra på att den lille hjälten hade svårt att hålla isär dem... Att jag aldrig lär mig! Nåja, han fick rikligt med cred senare...

Zeke höll på att skrämma slag på mig. Han som brukar ta ut ordentligt med plats när han ska stoppa flyende djur fick plötsligt för sig att prova en ny teknik. Han måste ha känt att kvigan skulle väja för dumdristig har aldrig varit hans grej, men han girade in i galopp bara några meter framför en kviga som försökte rymma tillbaka till flocken, Zeke stannade stadigt på alla fyra benen, kvigan satte sig nästan på hasorna och ändå stod de nästan nos mot nos. En sekund eller två mätte de sina krafter, sedan vände kvigan och knallade tillbaka. Jisses, då höll jag andan... Liten mosad bordercollie hade det kunnat bli...

Lite större mosad bordercollie blev det strax senare. Rom har varken rutin eller tålamod till att stå emot många flyktförsök. Jag var jättenöjd att han stadigt hanterade de första utan att göra några dumheter. Tyvärr fick han inte riktigt respons så till slut tog han en näsa och fick sånär en spark på bogen. Jag tror att han hann undan den men i nästan sekvens sladdade både han och kvigan omkull. Jag vet inte vad som hände men Rom krökte rygg ordentligt efteråt. Han fortsatte förstås jobba men jag såg direkt att det var något som inte stämde. Jag hittade ingen särskilt öm punkt men han avlastade bakdelen med att gå ner lågt på framdelen och skjuta rygg. Usch, vad var det här nu då? Det blev täcke på och in i bilen och sedan tog jag ut honom ett par gånger och jag kunde inte se att det var några stora fel.
Det var lite spännande i morse när jag mötte honom, att se hur han rörde sig...
Gudskelov ser jag ingenting på honom idag. Det verkar för bra för att vara sant med tanke på hur han rörde sig igår så han får vila några dagar nu, men just nu ser det ut som vi hade tur.

Det blev några bilder också...

 "Gamla Bettan är säker"... Klok liten hund <3


 Fint samlad flock


3 kommentarer:

Mackan sa...

Men hjälp! Hoppas verkligen Rompatompa är ok!
Hm...jag har anmält till träning där på onsdag... :O

Helénes klotterplank sa...

Har jag inte sagt .........

Ewa sa...

learning the hard way...