ibland händer allt på en gång

Som i torsdags kväll när först veterinären på Strömsholm lämnat meddelande på min mobilsvar och undrade hur det var med Rom. Jag ringde upp och det visade sig att de försökt få tag på behandlande veterinär i Falun under dagen utan framgång. Jag berättade att jag hade bokat återbesök på Strömsholm fredag morgon vilket de lät nöjda med.
Tio i nio på torsdagskvällen ringde så veterinären från Falun, som av en händelse... jag berättade för honom att jag bokat återbesök eftersom han inte hörde av sig. Lite snopen lät han.

Fredag morgon trotsade jag stormen Sven och åkte till Strömsholm. Träffade Linnea som var en av de veterinärer som tog hand om Rom när han var inskriven. Vi blev jättebra bemötta och Rom morrade inte ens åt henne :-) det hade han ju gjort tidigare utan framgång ;-)
Ekg visade inga konstigheter men för säkerhets skull fick en specialist titta på det. Inte fanns där något blåsljud heller :-) och sedan var det dags för provtagning. Först kom Linnea ut och berättade att specialisten inte hade någon avvikande åsikt om hjärtat - det fanns alltså inte längre någon anledning att vila honom! Sedan fick jag vänta en stund till på provsvaren och det var nog tur. Det var inte förrän hon sagt de förlösande orden om hjärtat som jag kände vilken otrolig lättnad det var. Jag behövde en stund att smälta det beskedet...
Sedan kom provsvaren och det visade sig att han fortfarande ligger lite lågt i natrium och högt i kalium. Det tillsammans med min beskrivning om hur han mår till vardags gjorde att vi justerade medicineringen, dvs minskade lite på kortisonet och ökade på Florinefen. Rena bingon för mig alltså :-)

Nu ska han på återbesök om två veckor igen. Jag har en tid på Strömsholm men har inte bestämt mig för om jag ska åka dit eller till Vettris. Jag ska nog ringa till dem och prata med dem i alla fall, men det är synd att Strömsholm ligger så långt bort. De är verkligen jättebra att ha med att göra!

När jag ändå var så nära åkte jag till Anita och hälsade på en stund. Skönt att bli lite bortskämd med både mat och fika och mycket hundsurr förstås.

Nu ska alltså Rom sättas igång. Med tanke på att han vilat länge får vi ta det försiktigt, men ändå...
Naturligtvis firade vi lite (men bara lite) idag...

 

Tänk att han kommer att komma tillbaka! Vi har en lång väg dit. Han är fortfarande väldigt tunn och dåligt musklad, matchvikten nu är 17,4 kg vilket är åt rätt håll men det saknas å andra sidan tre kilo (!) muskler på honom fortfarande. Det kommer nog att dröja innan han känns mentalt stark och stabil också, men han är på väg... Det känns härligt!