Slut på lata dagar

... är det nu. Semestern slut för den här gången, men jag börjar med en mjukstart med fyra dagar, sedan tar jag ledigt för att åka till uppfödar-Petra och Granbergsdal. Four ska ju starta både på vp och ik-1 (hoppsan) till helgen om hans sår i tassen hinner läka. Han skar sig i fredags och var rejält halt men nu ser det bättre ut så det är bara att vara rädd om hans tass så att han inte slår upp det.

Helgen skulle vi tillbringa i min fårhage tillsammans med Anita och Madde. En efterlängtad helg som planerats länge men inte riktigt ville bli av. men nu så! och då blir Fourskrället halt :-(

Nåja, det var väl främst de som skulle träna och det fick de göra. Anita bad mig sätta upp en bana och Madde mumlade något om att träningen i alla fall inte var för enkel ;-)  inga lata dagar där heller...

Hämt, fråndrivning i drag och dela av två lamm. Hur svårt kan det vara? Ganska svårt! ska jag säga :-) framförallt det där sista "två lamm" skördade offer och faktiskt en hel del svordomar från hon som ska lära sig vårda sitt språk...
Mina får står inte stilla och klumpar ihop sig precis, utan man behöver ha en hund som låser fast dem för att man ska komma i närheten av dem och kunna agera själv. Rom förevisade lite och sedan tränades det delning med annorlunda teknik...

kanske trycker Anita lite mycket ;-)  Rom övervakar och smög närmare för att hjälpa till...

Fly fick träna sitt tålamod på söndagen när det bara var en tacka i gruppen. Jag är ganska säker på att Fly också tänkte en och annan svordom... men så duktig hon blivit!

Four fick titta på

Anitas valp Fröja skulle bada. Tyckte matte. Det tyckte inte Fröja

otroligt söt är hon i alla fall

Vad håller Madde på med här? jag trodde jag hade fotat delning?

 men här är det nära!

Meg

Ojoj, så roligt vi haft. Det var regnavbrott på lördagen och alldeles för varmt på söndagen så det blev en hel del prat också, men det gjorde ju ingenting. Jag hann i alla fall se fina hundar och blev riktigt imponerad av hur de löste mina klurigheter. Nu hoppas jag att Anita och Madde fattat att jag inte bor så himla långt bort så att de snart kan komma tillbaka.