Här skulle man ju kunna tänka sig att det låg några bilder som illustrerade vad som hänt, men eftersom Telia fortfarande inte skickat ut någon tekniker - och nu kommer de att få ett uppretat samtal... - så har jag ingen internetuppkoppling på datorn där fotona hamnar. Målande beskrivningar får det bli ;-)
På onsdagseftermiddagen åkte vi till Småland för ett par dagars nötvallning. Ni som hänger här ofta vet ju hur väl förberedda (eller inte) vi var efter en kaotisk träning. Zeke startade NN-2 och Rom NN-1. Jag hade raggat upp Åsa Warg som resesällskap och vi tjattrade på så att resan kändes klart överkomlig. Väl framme träffade vi Helena och Ragnhild, som vi skulle kampera med ett par dagar.
Torsdagstävlingen: Zeke skötte sig fint på tröga djur. Stödkommandon i utgången och segt runt banan. 92 poäng och 10:e placering.
Rom skötte sig fint och hade bara tappat 13 poäng när vi tappade en kviga på väg till fållan :-( Den jäv-a kossan såg sin chans när jag skickade hunden att trycka på de bakre djuren - då drog hon och vi fick inte stopp på henne. Inte funktionärerna heller... Glad över hunden, men svor över kvigan.
Fredagstävlingen: Ni kan ju föreställa er mitt ordval när jag såg Zekes flock. Var det minsann inte en liten brunvit kviga där som var bekant? Så klart skulle hon dyka upp igen. Först sprang hon av banan men hund nummer två höll henne kvar och det tackade vi förstås för. Nu var taktiken att hon skulle vara kvar på banan... Zeke började med att pinna på nästan ända upp i utgången :-) stannade iofs kort, men ändå. Framdrivningen var seg och sedan startade stora vakten. Så fort den brunvita passerat första grinden vände jag gruppen trots att jag visste att det var för tidigt och att alla djur inte var igenom - men jag var tvungen för att inte ge henne någon chans. När vi kom till delningen var planen att jag skulle ha med de två märkta djuren + den brunvita för att inte vända ryggen till henne. Det tog därför lite tid innan jag pillat klart och kunde ta in hunden. 101 poäng och 6:e plats. BRA Zeke!
Strax efter att Zeke gått måste kvigornas matklocka ha ringt. Det var tungt innan men nu blev det tungt på riktigt. Jag tror att det var sju hundar på raken som inte fick djuren runt banan och vi som skulle starta NN-1 svettades. Tävlingen hölls på en härlig vall, en sådan där som riktigt doftade gott, grönt gräs.
Rom skötte sig bra, en seg och långsam framdrivning där jag önskade att de där tjuvbetten han höll på med tidigare skulle glimta till, men icke. Efter hämtet kändes det kanonbra! När jag såg resultatet och att vi tappat 8 poäng efter hämtet var jag uppriktigt förvånad över var de försvunnit, men när jag såg protokollet insåg jag att det var rimligt. 114 poäng och ett käckt förstapris, 6:e plats för honom också.
Nöjd och belåten med mina hundar som faktiskt har ytterst begränsad erfarenhet av nötvallning, drog vi oss hemåt igen. Strax före klockan elva på fredagskvällen var jag hemma och halv sju på lördagsmorgonen var det dags för nästa avfärd.
Nu tog vi sikte på Högbo Bruk och klubbens IK-1:or. Funktionärande stod på programmet, jag och Zeke skulle ställa ut flockar till de tävlande. En uppgift som jag egentligen tycker är svår och jobbig, men det gick fantastiskt bra. Rom fick göra någon enstaka insats runt lunch och tävlingsstart men sedan var det Zeke som likt en liten duracellkanin pinnade på i två dagar. Första två flockarna fick jag styra ch ställa med honom, sedan visste han precis vad det var frågan om och vart fåren skulle stå. En gång var han till och med på väg att lämna sin post innan den tävlande hunden hunnit fram. Zeke var på väg tillbaka till djurhanteringen för att hämta ett nytt gäng ;-)
Det var häftigt att vi lyckades rädda situationen när hanteringsfållorna rasade och alla får var på väg ut mot banan. Då klev den lilla fjällkon fram och sedan höll han djuren på plats tills vi byggt om.
Lennart, Majsan, Heléne, Ann-Jeanette och jag övernattade på Högbo Bruk och hade en kväll fylld av god mat, diskussioner, gliringar och skratt. Riktigt trevligt var det. Vi tog även en promenad runt området och hundarna fick busa lite.
På väg hem på söndagen var det bara en dubbel espresso som höll mig alert. Oj, så trött jag blev. Ännu tröttare var dock Zeke som sov som en sten och sparkade vilt omkring sig i sömnen. Han ställde nog ut några flockar till ;-)
Igår var det kursdags igen. Utvecklingen går fortfarande spikrakt åt rätt håll, ekipagen utvecklas från gång till gång och är ett härligt gäng.
Idag har jag skilt bagglammen. In med dem i en fålla och sedan valla bort tackorna till en annan hage. Plättlätt var ordet :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar