konsten att hämta bananer...

Nedanstående text har jag snott rakt av. Den kommer från Strössel vars blogg ni hittar på http://bahasas.blogspot.com/ (som i sin tur citerar en bok men det får väl finnas gränser för hur mycket källupplysningar man ska ha i sin blogg)
De av mina kollegor som läser här kommer att få höra historien även live... Den tål att funderas på. Apropå "kultur" eller "det sitter i väggarna".
För övrigt tänker jag fortsätta äta banan till förmiddagskaffet - kanske har jag klättrat upp och hämtat den... Annars har jag köpt den på ICA ;-)

”Några forskare gjorde ett experiment som gick ut på att man släppte in tjugo apor i ett rum där man byggt en trappa och hängt en klase bananer högst upp. I mitten av trappan monterades en sensor som löstes ut om någon passerade den, och då sprutades alla de andra aporna ner av en stark kall vattenstråle. Detta resulterade i att aporna ganska snart började hindra varandra från att försöka få tag på bananerna, för ingen ville ju bli blöt för att någon annan skulle på fest!

Efter ett tag gick därför ingen apa uppför trappan längre, för då fick man stryk. Då tog forskarna ut en apa ur rummet och satte in en ny apa. Den nya apan konstaterade snabbt att i det här rummet fanns en trappa, en klase underbara bananer och nitton idioter som var kvar på golvet. Halvvägs uppför trappan fick dock apan stryk av de andra aporna och lärde sig snabbt att det inte var någon idé att försöka få tag på bananerna.

Allt återgick till sitt lugna och stabila läge tills forskarna bytte ut ännu en apa och samma visa upprepades. Så småningom visste därför de kvarvarande aporna att det kommer att komma nya apor som ska tuktas och de stod därför beredda direkt när en ny apa släpptes in. Detta ledde till att forskarna till slut kunde montera bort sensorn – det var aldrig någon apa som överhuvudtaget försökte ta sig uppför trappan. Bland de tjugo aporna rådde helt enkelt ett slags anda av att ”så gör vi inte här inne”.

Det hela slutade med att man hade bytt ut alla tjugo aporna och monterat bort sensorn. Alltså: det fanns ett rum med tjugo apor varav ingen någonsin hade upplevt att bli bestraffad med vattenstrålen för sin initiativkraft. Detta samtidigt som sensorn var bortplockad och vilken som helst av aporna när som helst hade kunnat gå uppför trappan och hämta bananer åt både sig och sina kamrater.”