Idag drog vi till Heléne och tränade - alla fyra. Ja, Bud fick också följa med. När jag skulle gå till hundgården med honom insåg jag att det var rådjursjakt med Scott Drever alldeles runt gården och varför inte? Bud gillar att vara med - han har inte så stora krav :-)
Så... Först körde jag Zeke och han var seg. Visst gjorde jag lite svårare saker (ja, det är tydligen jättesvårt att flankera om inte matte står i cirkeln) men han kändes ändå ovanligt seg. Andra passet var det lina på och visst kände jag att det var något som inte stämde, men jag skulle nu lugnt och sakligt driva igenom träningen och jag skulle inte låta mig påverkas av att han var seg. Bra tänkt, men efter passet var han ordentligt halt igen. Det är något skit i höger bog - samma hälta som när han fick den där snytingen av kvigan i somras. Nu får Sören titta på det. Något större fel är det ju eftersom det kommer tillbaka.
Rom fick träna lugna delningar igen. Matte också. Jag började med att stampa och flaxa för att skrämma fåren... Hur sa jag bli av med de ticsen? Dessutom delar vi bara åt samma håll. När jag skulle byta blev det inte många rätt ;-) Intressant! Rom känns bra och bryr sig inte om några stygn under magen.
Lexa tränade hämt och det blev intressant. Bud - denne vaktmästarnas mästare som läser hundar och energier så bra, sade att Lexas får blev ivägskrämda så jag hade ett väldigt sjå att få honom att låta bli att stoppa dem. Hämt nummer fyra låg han lugnt kvar, då hade Lexa rätt attityd bakom djuren. Han är för rolig! Han är ingen fantastisk vallhund själv men han hjälper mig avslöja brister i hundar på löpande band.
Jovi var i förväg beskylld för att vara seg framåt. Det tyckte jag inte alls ;-) Hennes allvar och lugn, i kombination med en upprätt stil och mycket tryck på djuren kan se oengagerat och lojt ut - när hon egentligen är extremt samlad och allvarligt fokuserad. Jag ser inga problem med hennes attityd till djur - hon kommer förstås att behöva tränas av en påhittig och flexibel matte som hela tiden anpassar övningarna till att Jovi ser mönster och försöker räkna ut vad hon ska göra. Men det är väl inget problem? ;-)
Efter träningen åkte jag hem och bytte till vinterdäck på bilen. Det var väl dags efter de senaste dagarnas halka. Skönt att ha det gjort, varje år svär jag långa ramsor när jag ska byta hjul på Peugeoten. Men nu är det i alla fall gjort...
1 kommentar:
Jisses!!! Hade du sommardäcken på. Claes konstaterade efter en tur till tippen att Renaulten slant flera gånger. Trots dubbade fötter. Tur du kom hem helskinnad. Hoppas Zeke blir frisk och att det inte är någon större åkomma i bogen. Tack för alla goda råd. Hälsa Bud att nästa gång, då kan han slappna av i första lyftet. Eller förresten skit i det. Han kanske väljer att stanna hemma då ;-)
Skicka en kommentar