snygging

inte så tokig för att ha sett ut som en fjällko hela sin uppväxt...

kalvar

Nya kalvar har flyttat in. Lätt förskräckta över att fåren försöker stjäla deras mat men de verkar anpassa sig bra. Fem stycken som bor i lilla lösdriften nu och ska gå på grönbete i sommar.

Wilma

Härmodagen hälsade vi på vår yngsta släkting, systersondottern Wilma:

Kul med en bild på ett människobarn som omväxling?!

TACK!

för fiffiga tips, jag har druckit snaps och sprungit i trappor med fåren och nu är de klara! :-) Det där med trapporna var ljug ;-) men fåren har ju hela tiden haft fri utevistelse på dagarna så jag tyckte att de kunde slippa trapporna.

Nummer 19 och 20 tar sig en tupplur:

Nummer 21:

och så minstingarna, nummer 22 och 23: ja, de är vita inuti öronen :o)



Jag läste någonstans om något de kallar Lammtåget, kan det vara det här de menar?:

Äntligen klart! Leve nattsömnen!

20!

Nu är det tjugo lamm och bara två tackor kvar som ska lamma. Någon som har något tips på hur man får dem att skynda sig? Jag skulle inte ha något emot en natts ostörd sammanhängande sömn...
Bilder på nyförvärven kommer. De är pigga och allt var klart när jag kom ut i morse. Sådana lamningar gillar vi :-)
Tacklammet med Stevie Wonder symptom beter sig fortfarande märkligt. Slänger med huvudet men är mycket stadigare på benen. Bara att vänta och se. Idag tog jag ut henne i solskenet för att se om hon var blind men hon reagerade på ljuset och hon går inte in i saker så jag tror att hon ser. Kanske är hon ovanligt närsynt? Eller så är det något annat. Uppkäftigt är det i alla fall att hon är det enda lamm hittills som är trefärgad, hon har några bruna fläckar. Skulle vara kul att ha en sådan kvar... Men de andra fläckisarna kan ju också ha sådana anlag, antar jag.
Usch, nu är klockan sådär mycket igen. Det får bli tack och godnatt. Hundarna ska ha mat och fåren ska tittas till. Undertecknad ska sova...

glömde...

Även om jag är en riktig godisråtta som lider när det inte finns mörk choklad och saltlakrits i bilen och på andra strategiska platser så finns det något som smäller högre... GLASS!!!


Idag har jag jagat runt efter lösglass men inte en enda försäljare hade kommit igång, hur oseriösa får man vara??? "det kommer nästa vecka"... jamen det är ju vår nu, svarade den glassabstinenta kunden vresigt... har GB Glace inte hört talas om meteorologer?





Ett säkert vårtecken, chokladkakan i bilen hade smält ;-)

nr 17 och 18

efter lång väntan kom lamm nr 17 och 18 sent igår kväll och jag ägnade natten åt livräddning. Nåja, så dramatiskt var det inte men den fläckiga nr 18 var inte alls pigg och fixade ingen mat så jag fick mjölka ur tackan och ge henne med spruta. Hon hade sugreflexer men var så vinglig på benen att det var alldeles omöjligt att hitta mat :-(

I morse när jag kom ut stod hon och åt själv så nu är inte det något problem och hon är mycket stadigare på benen men hon har dålig styr på huvudet. Hon slänger lite med huvudet som Stevie Wonder, vilket hon visar mycket tydligt på bilden nedan...

Här är den pigga systern:

och här är vingel-fia...

Någon som har någon teori vad som kan vara fel? Förhoppningsvis är hon bara svag i musklerna eftersom hon även var väldigt vinglig och ostadig på benen i början och jag tycker att hon får bättre ordning även på huvudet. Eftersom hon nu äter själv och blir väl omhändertagen så avvaktar jag och ser om hon blir fortsatt piggare.

Allt väl annars. En fullständigt ljuvlig vårdag har vi haft men jag sov middag när jag kom hem så det var lik förb-at skumt när jag skulle gå ut. Zeke har kört ett kortare intervallpass uppför backen idag, men matte har som vanligt inte fått någon motion. Kanske kommer det att bli någon ändring framöver; i alla fall har jag köpt ett par joggingskor idag (jag har klarat mig utan i tre år så det är risk att de kommer att förbli nya ett tag...).

släktträff

Zeke hade liten släktträff här idag. Mikaela och "Mysak" (som eg. heter något annat) med kompisar hade letat sig upp från Göteborg. Med sig hit hade de också Kenzo (som kallas något annat - det är lite krångligt med namn i den här kullen...) med husse och så var Roland med syrran Selma (javisst, hon heter också något annat...) med.
De här hundarna är verkligen jättefina! Kalasfin djurkänsla, föriga och ändå med mycket motor. Kenzo är en jättetalang, hans husse har inte tänt på vallning helt ännu men jag har anledning att tro att det kommer ;-)
Mysak har haft en riktigt taskig start... Han har gått på kurs för en helt puckad instruktör och har fått börja om från scratch helt. Det kan man inte tro när man ser honom nu! :-) Dessutom har han varit allvarligt sjuk hela vintern, hoppas verkligen att det funkar med medicineringen. Det är en kalasfin hund.
Selma har vi ju sett lite mer, bland annat har ju hon en sådan där stämpel i stamtavlan som Zeke vill ha ;-) Hon är också himla fin. Både hon och Mysak är mer på än Zeke och Kenzo men det finns inga dumheter i dem. Selma har dessutom samma tasse-tendenser som Zeke när hon går mot djur. Förresten så var Zeke inte långt efter dem i intensitet idag - huva vad spring det fanns i hans ben :-) Han slarvar en hel del men jag vet att det beror på att jag tillåtit det när vi kört vår slarvövning. Jag får putsa till det sedan, just nu är jag mest glad att han är lite het och ivrig.
Ressällskapet Anna har en hund med Derek-stam. Jättefin (och så praktiskt med korthårigt i den här leran!) men nu när jag skulle skriva om henne så var namnet bara - borta... Hon har inte heller haft någon kul start (samma instruktör som Mysak) men Anna har gjort ett bra jobb med henne.
Hoppas ni hittar hit igen, syskon! Det var jättekul att träffa er!

Inga nya lamm idag heller, men förmodligen hinner det bli innan det blir måndag. Annars luras gamla Solveig med oss ;-) Vi har märkt det yngsta sex idag, skönt att ha dem märkta efter hand, då har man i alla fall en sportslig att känna igen dem.

Zeke har tagit ett löppass i backen igen. Nu håller vi i ända upp till toppen, drygt 2 km uppförsbacke. Han återhämtar sig ohyggligt snabbt :-)

lite träning som omväxling

Idag har vi äntligen tränat lite igen. Heléne och Lexa var här och visade att de har gått framåt sedan sist jag såg dem. Visst såg det lite stökigt ut idag men det var ändå ett framsteg; nu har Lexa huvudet med sig och hon har en plan med det hon gör. Hennes ben bär henne inte alltid dit hon tänkt gå, men nu är tanken ofta rätt och det är ett stort steg i rätt riktning. Vilken rolig tid de har framför sig med all utveckling... Heléne har lagt ut några bilder på http://www.blogtown.se/blog.php?id=tyra. Ewa och Tea var också här och testade våra får. Tea klarade sig bra - hon har en lugnande inverkan på djuren men hon fick även se att de här fåren måste man ha koll på. Har man fokus på matte istället så försvinner fåren som en avlöning ;-)
Maj och Rex körde också en vända. Rex hade riktig hjärngympa när han skulle ta in tackor och lamm för märkning, där gick han faktiskt bet. Eftersom Majsan inte tillät några dumrus eller bitningar så hade Rex inget vapen att ta till och det upptäckte tackorna blixtsnabbt...

Riktigt trevligt hade vi i vårsolen i dag. Heléne bjöd på kaffe och dessutom var hon snäll och filmade när jag körde Zeke. Tack vare henne finns nu "Zeke - the movie" publicerad ;-) Du hittar den från första sidan eller här http://www.youtube.com/watch?v=fee07O2SJ4c.

Imorgon får vi besök av Zeke-släkt, det ska bli skoj!

kommentarer

Det här med bloggande är intressant, man får många oväntade kommentarer.
Efter gårdagens inlägg väntade jag mig kanske någon reaktion på mysteriet med torktumlaren eller åtminstone att någon skulle kommentera att efter gårdagens inlägg fanns risken att man skulle hamna i min blogg om man googlar "inflammerade analsäckar" vilket kan vara nog så anmärkningsvärt - apropå gårdagens slempropp...
Men det här är ett par exempel på vad jag fick:
1) Du tränar för lite när du har tid att fundera på sådana saker som torktumlare (muntligt). OK. Sant!
2) "Jag skulle kunna säga att jag tycker Du är lite orättvis mot Scott..." (Monas kommentar). Hm, varför då, för att Någon sade upp markservicen? Eller för att jag hindrar honom från att hålla äckliga sår öppna och inflammerade? Han ska som vanligt vara glad över mina omsorger
;-) Jag bad t.o.m mamma att titta till honom i hundgården så att han inte skulle sitta fast med dumstruten i hundkojan :o)

Sedan bevisade Kitty att hon besitter my kind of humour när hon testade gps-länken och t.o.m. lade ut den på sin sida. Dessutom har hon tipsat om antibite till Scott så vem vet, han kanske slipper dumstruten.

Att Kicki hellre kommenterar i min blogg än skriver egna inlägg gör ingenting alls så länge hon håller oss informerade. Varför behöver man tänka över ett erbjudande att byta en st border collie-Hozz mot två st bilar??? Lätt som en plätt!!!
och förresten; när jag skrev om stamningsföreningens logga och hackspetten så blev jag inbjuden till en ortnitologisk förening!

Eftersom jag inte tränat idag heller så blir det inte mycket mer idag. Jag har förresten köpt ett våffeljärn ifall ni undrar ;-)

djupa funderingar

Det är lugnt på lammfronten men desto mer på jobbfronten. Om det är för att jag ägnar långa stunder till kritisk granskning eller vad det beror på vet jag inte men jag kan inte låta bli att undra varför man anger torktumlares kapacitet i kilo torr tvätt??? Det är väl helt ointressant hur mycket torr tvätt en torktumlare klarar, tvätten är ju blöt när man stoppar in den... Jaja, jag förstår egentligen att det är för att få något jämförelsevärde med tvättmaskiner, men erkänn att det är konstigt? För övrigt är det nästan lika konstigt att motsvarande värde för tvättmaskiner också är blöt tvätt, ska man blöta och väga den innan man stoppar i tvättmaskinen?

Något annat mycket uppmuntrande: Kolla den här länken där ni kan kolla var en mobiltelefon befinner sig via GPS:
http://www.sat-gps-locate.com/

och så något annat roligt:
En av favoritbloggarna Halvar har gjort en lustig upptäckt:
http://halvar.wordpress.com/2007/03/20/mitt-i-prick/
Är det någon som hittat hit på liknande sätt så säger jag bara välkommen ;-) Inflammerad slemsäck!!!

Det var nog allt för idag... Nej, förresten. Scott Drever tycker inte om sitt husfolk längre! Han är numera klädd i tratt och han är mycket sur. Igår ägnade han kvällen till att köra fast i varenda dörrhål som han skulle passera och han kom inte upp (!) i Biabädden eftersom kanten tog i tratten... Idag har han börjat inse att Någon har sagt upp sig från markservicen och att han måste klara sig själv så nu tar han sig fram riktigt bra, men jisses så sur han är!!! Tratten orsakas av en fläck bredvid svansroten som han slickar på så att den aldrig läker. Han började klia sig när han hade inlammerade analsäckar men sedan har han fortsatt även efter behandlingen (det kliar väl när det läker, kan jag tro). Nu blir det tratt tills fläcken är läkt!

ha-ha-hackspett

Det brukar hålla till en hackspett i en torrtopp i ett stort träd på gården, jag hör och ser ofta hackspetten på morgonen. Ända sedan en arbetskamrat visade mig stamningsföreningens logga så gör den där hackspetten mig på gott humör.
Är det inte lite kaxigt att Sveriges stamningsföreningar har en hackspett i sin logga? ;-) Bildbevis hittar ni t.ex. på länken http://www.stamning.se/
:-)

lammfilm

Nu finns det en filmsnutt med lammen som ni hittar från första sidan http://web.telia.com/~u74701590/ eller genom att följa den här länken direkt:
http://www.youtube.com/watch?v=K7OpJH5SPKU

Det fick bli youtube eftersom jag hade dåligt med utrymme (tråkigt...)
Kvaliteten är dålig men ni ser dem säkert i alla fall, de ser ut som små pandor ;-)

bara fyra kvar...

I fredags morse föddes nr 12 och 13. Jag var lite bekymrad eftersom bagglammet var lite slö och senare under dagen upptäckte vi att mamman slängde honom i väggen när han skulle äta... När jag höll fast henne gick det bra och det konstiga var att hon släppte dit honom ibland. Det visade sig att tackan visste vad hon gjorde; bagglammet ville använda henne som napp hela tiden - även när han var mätt ville han fortsätta tutta. Klart att hon blev förbannad ;-) Nu har de rett ut begreppen och det är inga problem alls. Här letar de båda småttingarna mat.

När jag kom hem på eftermiddagen och skulle hjälpa den lille baggen att få mat hade nästa lammat. Nummer 14 var ett tacklamm som fick ha sin mamma ifred. Det var näst sista ungtackan som lammade - skönt.

Ohyggligt söta men förvillande lika är de :-)

I natt har även nummer 15 och 16 fötts. Bilder på dem kommer senare. Nu är det bara fyra tackor kvar som ska lamma och av dem är det tre "gamla uvar" som lammat flera gånger tidigare och varit goda mödrar. Visst kan det gå galet ändå men det är lite lugnare med dem som är lite rutinerade.

Jag gick in från fårhuset kl fyra senaste gången i natt och när jag vaknade kl halv nio var det fullt snöoväder ute :-( Nu har det nästan slutat snöa men det är vitt ute igen. Igår höll vi nästan på att blåsa bort så då hoppade vi över träningen och märkte några fler lamm istället. Skönt att inte ha alla omärkta när de ser så likadana ut...

Zeke 2 år hälsar och tackar för gratulationerna! :-)

om sorg

Via "Halvars" blogg som jag tipsat om tidigare (se "missa inte..." ) hamnade jag på en länk som naturligtvis fick mig att gråta. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=531&a=628315

Alla djurägares stora skräck och sorg men så otroligt vackert beskriven. Jag tror att alla vi som gått igenom den där stunden minns och sörjer våra gamla vänner när vi läser sådant. Själv tänker jag på Daimi som tydligt visade att hon var klar med livet och gick in till vet (som hon avskydde) med bestämda steg, jag tänker på Vici som var så stormande glad när vi kom till henne på djursjukhuset och på Lukas som också var så uttalat klar med livet. Naturligtvis tänker jag också på Tim fjording som jag saknar så mycket... och så undrar jag hur länge vi får ha Tam kvar - pigg, glad och medveten om sitt värde som arbetshund. Tyvärr kommer han aldrig att (behöva) bli pensionär på heltid, jag känner honom så väl och vet att han skulle avsky det.

vååår

Träningsfåren letar hellre gröna strån än äter hösilage och lammen är sjövilda när de får komma ut på morgonen. De gillar verkligen att klättra och hoppa... :-) Jag försökte filma dem i morse (med vanliga kameran) - vi får se om det går att lägga ut en filmsnutt, men det får bli en annan dag...

GRATTIS småstjärnorna!

Först; en bild av gårdagens lamm:

Idag fyller Zeke och hans syskon två år så vi passar på att gratulera dem vi känner: Rozz, Trixa, Selma och "Mysak"! :-)

Zeke har firat födelsedagen med årets första barmarksträning! Barmarksträning låter tråkigt och tungt men idag har vi haft kul; fåren var mycket pigga och springiga och Zeke gick riktigt bra. Idag satt tempoväxlingarna som en smäck! och han fick göra några hämt där fåren stod lite gömda i skogen och där han lätt blev seg i upptaget (pappas pojke - gentlemannen...) eftersom fåren gärna stod kvar. Han löste det fint efter att jag kallat tillbaka honom och börjat om ett par gånger.

och så var de elva...

Nu har hälften av tackorna lammat och resultatet hittills är elva friska lamm (på sju tackor). Helt ok än så länge. Ikväll hade vi besök av min syster med familj som tittade på lammen och de hann nästan bara åka hem så stod det två små blöta pysslingar därute.
Tam har varit till veterinär Sören idag - urinvägsinfektion och inflammerade analsäckar :-( Jag var orolig att det var njurarna eller diabetes eftersom han dricker otroligt mycket vatten men alla blodprovsvar var helt normala. Hoppas att det är så enkelt - tio dagars penicillin och sedan ska allt vara frid och fröjd igen.

Annars är det mest jobb, jobb och jobb, just nu. Jobb och lammpassning ;-)

snart vår

Det ryktas om (och syns på retsamma inlägg med bilder av grönt gräs och vårblommor i somliga bloggar) att våren nått Mälardalen nu och beräknas hitta till Stora Skedvi med omnejd under veckan som kommer. En aldrig så liten föraning har vi haft idag när solen värmde härligt och snön minskade ordentligt - men det är fortfarande vitt på åkrarna.
Jag, Zeke och Bud åkte till Gunilla och tränade idag. Helt olika hundtyper representerade border collien där... Ann-Jeanette och Raijo var på plats och Raijo går lätt upp i varv och blir lite het, Gunilla och Lindy har motsatt problem; Lindy har fått någon konstig idé att hon inte kan/vill/behöver flytta fåren så hon flummar mest omkring och flankerar om hon får chansen. Lillehund gjorde ett trist första pass men de andra två glänste han. Nu börjar han visa vad han kommer att bli för typ av hund när han blir stor - det är både bra och dåliga sidor som kommer fram ;-)
Den här vintern har Zeke verkligen vuxit. Både fysiskt (jag tycker att han vuxit rejält på både höjden och längden...) och psykiskt. Nu ser man att allt eftersom självförtroendet växer ger han fåren mer och mer utrymme. Det låter lite märkligt men jag tror helt enkelt att han är så säker på sin egen kapacitet att han tycker att han kan vänta ut fåren - han behöver inte göra något förhastat, för han vet att han fixar det. Låter det rimligt? Någon som har någon liknande erfarenhet? Hans tålamod är mycket större än mattes och det är lätt att tro att han inte har något tryck men när jag tittar på hans blick så är det lugn, stadig och cool. Han rör sig bara i slowmotion. Så småningom knallar fåren iväg men jag fattar ju att det där kommer att kosta poäng på tävlingsbanorna - däremot är det en ljuvlig egenskap att ha när vi jobbar hemma. Jag får helt enkelt försöka underhålla den men samtidigt vara tydlig med att han ska gå framåt när jag säger det. Vi tränar dessutom medvetet lite slarvigt nu; jag överöser honom med snabba kommandon i en följd för att vänja honom vid att det kan bli så och han ska tåla även det. Då får vi även flyt i framåtrörelsen eftersom han inte hinner känna av fåren lika väl.
Bud fick inte träna så mycket hos Gunilla så jag tänkte ta ut honom en vända här hemma men tackorna med smålamm vägrade att följa med resten in idag och Bud fick lösa den situationen. Bättre hjärngympa kunde han inte få!
Hos Gunilla fick jag testa att valla med både Lindy och Raijo eftersom deras mattar ville se hur de gick med mig och det var kul - det såg inte så tokigt ut, tyckte jag.

Inga nya lamm att rapportera om men det är bara en tidsfråga - precis som våren :-)

lamm mm

Ett riktigt grabbdygn än så länge. Inatt hade en tacka lammat när jag var ut och eftersom hon hade juverinflammation i höstas (efter att hon blev betäckt, annars hade hon gått till slakt) var hon markerad med varningstriangel och jag kollade upp att lammet verkligen fick mat, så det blev några timmar ute mellan två och fyra när man egentligen ska sova så gott... Tack och lov fick hon bara en så det var inga problem med den skadade (?) juverhalvan. Här är den lille grabben - nummer sju ordningen: Idag på förmiddagen kom Chrissans matte och husse och verkade henne och när det var klart tittade jag till fåren och då hade en av ungtackorna lammat ute. Två små pigga krabater, också baggar:

Den ena ser ut som han har ett kors i pannan, funderar på om han ska heta Jesus. I så fall får den andre heta Den Helige Ande ;-)

Vi får se om det tänker bli några fler idag. Jättehärligt är det i alla fall att även ungtackorna tar bra hand om sina lamm och att alla tackor sköter sig exemplariskt än så länge. Jag och mamma har märkt de fyra äldsta lammen och snyggat till de tackor som behövde göras ren efter lamningen så vi har haft lite pyssel. Idag hade mamma med sig en kladdkaka så vi har fikat också :-)

Inför kvällens melodifestival tippar jag att The Ark vinner men jag inbillar mig att både Måns och skolfröken-Marie kan bli farliga konkurrenter.

Mackan (www.skippo.org) frågade efter ett tidigare inlägg om hon fick följa med till Skottland om hon också tränade upp sina lår (apropå Zekes fysträning). Hm, som hon och Skippo far omkring på skidor så tror jag inte att hon behöver träna mer, dessutom var det hundens lår och rygg som skulle tränas (jag åker ju fyrhjuling när Zeke tränar och jag kommer med all säkerhet att få hjärtsnörp när jag ska knalla upp på The Brae...).

Ute är det helt fel: Lerigt på gårdsplanen och på vägen (för säkerhets skull har en dumper åkt fram och tillbaka på byvägen de senaste dagarna, så det är extra sönderkört) men i hagen ligger snö kvar. Det borde vara tvärtom! Jag tvättar gärna hundar efter träning men jag tycker att det är tråkigt att duscha dem efter varje kissrunda. Tack och lov har vi haft någon kallgrad på nätterna så då torkar det ihop lite. I hagen däremot är det fortfarande såpass mycket snö att fåren har det lite tungt... :-( Men det blir bättre! Snart blir det sommartid också - ljusa kvällar gillar vi kontorsråttor!

Ytterligare en blogg i min smak!

http://godisbloggen.se/

Åh, vad jag uppskattar människor som förstår att blogga om väsentligheter!

Ha, nu vet jag hur man gör!

Om man bokar in att man ska åka bort så lammar tackorna som på beställning. Kvällens planerade revision av vägsamfällighetens finanser fick skjutas upp till nästa vecka eftersom en av ungtackorna äntligen klämde ur sig två fina och pigga lamm. En liten tacka som jag hjälpte till att dra ut (behövdes inte men jag tyckte att hon kunde få lite hjälp när jag ändå var där) och en och en halv timme senare kom det en liten bagge också. Mamma Får tar väl hand om sina små och har varit en exemplarisk mor trots att det var första gången hon fick lamm. Skönt när allt fungerar så bra.Det här är tacklammet, broderna ser nästan exakt likadan ut men hade inte hunnit snygga till sig så att han gjorde sig så bra på bild ;-)

Apropå mammor så är det på det här viset: Min mamma är en otroligt snäll och hjälpsam människa - det är knappt man kan tro att vi är släkt ;-) Hon åker hit (1,5 mil enkel resa) varje dag (i lamningstider) runt lunch mellan alla sina andra aktiviteter och kollar att allt är ok med fåren. Att hon dessutom lämnar hembakta semlor i vårt kylskåp gör ju inte henne till en sämre människa. Ska det köras hö eller mockas ut djupströbädd eller fixas staket så står hon och Rex på gårdsplanen... Hon är helt enkelt en fantastiskt bra resurs och en förutsättning för att vi ska kunna ha lamm trots att både jag och hussen jobbar heltid på annan ort.
När det gäller de numera riksbekanta semlorna så behöver hon ju hjälp med att äta upp dem när hon nu bakat en hel sats trots att hon är ensam i sitt hushåll :o)

Ska ni hälsa på henne en semmeltisdag så spelar hon boule på förmiddagen och ibland bowlar hon på eftermiddagen ;-)

En annan sak som gjorde mig på gott humör häromdagen: När jag handlade mat (oerhört tråkigt så jag var inte på särskilt gott humör) hittade jag Svarta Katten-påsar - ett av mina absoluta favoritgodis http://www.fazerkonfektyr.se/camps/saltakatten/info.swf för 5 kr per påse (istället för cirkus 17 kr som de brukar kosta) !!! Glada miner utlovas! Jag köpte fyra direkt och överväger att passera affären igen ;-)

väntar och väntar...

Vad trött jag blir, nu lammar inte ens fåren på onsdagar... :-(
Elva sprickfärdiga madonnor glider omkring därute och suckar djupt så fort de måste röra sig. Tur att min snälla mamma har passerat kylskåpet med tre hemgjorda semlor idag igen. Jag "glömde" att fråga varför vi får tre ;-) Mycket goda!!!

Bud mkt bättre :-)

Från att ha stått på tre ben t.o.m. när han åt igår kväll så struttar Bud på som vanligt idag. Tänk vad en god natts sömn kan göra för underverk. Han har bara koppelrastats idag och var lös under kontrollerade former en kort stund. Skönt om det var så lindrigt - igår såg han inte rolig ut... Det får bli ensamma promenader (utan Zeke Den Förskräcklige Tacklaren) några dagar till men jag hoppas att faran är över.

Jag tog en tur med fyrhjulingen och hade Zeke med och han sprang bredvid som om han aldrig gjort annat *begåvad*. Ja, jag vet att det inte är tillåtet att motionera hundar från motorfordon och självklart är han lös. Hela planen går ut på att muskla honom i uppförsbacken upp i skogen så att hans rygg och baklår är lite bättre förberedda när vi kommer till Skottland. Stackars Bud fick förskräcklig träningsvärk efter de första dagarna på Bobbys brae så jag ska göra vad jag kan för att lindra chocken för Zeke. Kanske får han så mycket muskler att jag törs röntga honom också ;-) *fegis*

Fortfarande inga fler lamm. Tur att det är onsdag snart igen, så kanske det blir några till. Men först är det tisdag, semmeltisdag :-)

istället för film och bekymrad

Istället för Zeke-filmen som det inte blev något med (det går mycket bättre om man laddar batteriet i kameran) så kommer här ett par lammbilder.

Snacka om hjärtekrosserska...

Alla fyra - ja, de är fortfarande bara fyra...

Ingen vallning idag. Vi har varit ute på tur med sparken. Tam, Bud och Zeke sprang lösa och Scott hade sele och skulle dra mig tänkte jag. Han drog som en stolle bortåt när det ändå är nerför men när vi vände hemåt travade hans stillsamt i slakt koppel bredvid sparken... Sedan tog jag fyrhjulingen och åkte en kort sväng i skogen med de tre långbenta fortfarande lösa, de sprang och lekte och jagade varann men jag insåg att om jag ska fortsätta sådär så ska Tam vara hemma. Det blir nog bättre ordning på de andra två då... Bud ska inte springa någonstans på ett tag, när jag tog in honom från hundgården hoppade han på tre ben och jag har inte en susning om vad som är fel :-( Hittar ingen fläck, tå eller led som ömmar men han stödjer inte på vänster bakben. Vi får se hur han ser ut de närmsta dagarna, det får bli koppelpromenader för honom ett tag nu. Teorin för dagen är att det är något muskulärt, en sträckning eller liknande - det vore inte konstigt som han och Zeke har härjat.

Nu är det bäst jag slutar och tittar till fåren igen. Plötsligt slutade delete-knappen att fungera och utan den går det inte så bra att skriva. Fort och fel...

missa inte!!!

1) Hästmannen på teve i morgon kväll, kortversionen men ändå
2) Bästa krönikören har en blogg! http://halvar.wordpress.com/ Han har förgyllt många av mina lördagarförmiddagar...

Vad förvånad jag blir att över att det kommer in en miljon röster till Melodifestivalen - Andra chansen. Är det bara jag som blir anti mot allt ringande i den tävlingen? Vi hade en teori på jobbet att vi skulle göra något räkneexempel på alla samtal som krävdes för att följa en viss låt "hela vägen" men ingen orkade.

Filmen som försvann... och snöret som försvann del 2

Idag har Heléne och lilla Lexa, Majsan och Rex, Helen och Manne och Anders och Iza varit här och tränat. Lägg till det att jag körde Bud ett rejält pass och att Zeke fick ett lite kortare, så förstår ni att fåren gjort sig förtjänta av sin nya hösilagebunt ;-) Jag trodde att snön skulle sjunkit undan mer nu när vi har någon tögrad, men den var bara mycket tyngre att gå i. Fåren fick gå på sina stigar för det mesta så dem gick det ingen nöd på men hundarna och de av oss människor som var tvungna att traska omkring med hundarna har fått ett rejält fyspass. Sådana där gånger önskar man att man kunde stå lite nonchalant lutad mot en stolpe och vissla hela träningen men där är vi inte riktigt än...
Lexa gör fina framsteg. Nyckeln till att få henne avslappnad är att ha stenkoll på fåren och det är inte så lätt med de här snabba rackrarna ;-) Men de gånger vi lyckades fånga in fåren och "hålla vår sida" gick lilla fröken riktigt fint. Hon är häftig, kan fortsätta vara cool och vänta in får även när det blivit stökigt. Bud skötte den träningen (som passhund, stopphund, styrhund)mycket bättre idag - vi hade haft ett allvarligt samtal innan och han var ordentligt tränad innan gästerna kom och sådärja; vad han kunde!
Både Manne och Iza ska besöka Mosse nästa helg och behövde putsa till formen lite. Manne har jobbat på sina snabba flanker och det ser redan bättre ut och Iza behövde ha ett snack med husse om huruvida det var viktigt att lyssna och gå åt rätt håll... När Manne och Iza tränade fick Bud bara ställa ut och flytta får ibland och det skötte han galant.

Zekes träning gick sådär. Vi jobbar på att få flyt i fösningarna trots att jag bestämmer hans tempo och han blir störd, frustrerad och tveksam av all min styrning. "Vad vill människan egentligen? Hon säger framåt och när jag går framåt säger hon ligg och när jag lägger mig ner så säger hon framåt innan jag ens hunnit lägga mig - jag stannar och frågar vad hon menar egentligen". Dessutom var det nästan omöjligt att få till någon cross eftersom den lille gentlemannen (pappas pojke i det avseendet) inte vill tvinga fåren ut i djupsnön om de lika gärna (?) kan gå på en stig. Vi får ta tag i det när de yttre förhållandena är bättre. Vi delade lite (singlade förresten) och han skötte sig fin-fint. Han släpper och byter flock jättefint och hans tuppkam växer otroligt av att han får hålla djur. Idag rusade han in och tacklade en tacka som försökte springa tillbaka till flocken och kom in mellan henne och flocken igen, trots att hon hade fintat honom. Han kan få växla med sådana kul grejor nu när jag nöter tempo och gör honom låg.

Heléne hade lovat att filma mig och Zeke och hon väntade tålmodigt medan de andra tränade och vi tittade på lammen (inga nya, jag tror att de här fåren bara lammar på onsdagar) och när jag tog ut kameran så var den stendöd. Helt tom på ström :-( Ingen film alltså, fy vad klantigt!!!

Jag har skickat reklamation till Posten idag med beskrivning av det försvunna snöret. Jag hyser inget stort hopp om att det kommer tillrätta men nu har jag i alla fall försökt. Dessvärre hade Lottie inga fler hemma så det var inte bara att beställa ett nytt heller. Surt.

simply the best och ett försvunnet snöre

Inga nya lamm idag (i alla fall inte ännu) men ett stycke historia har skrivits ;-)
Zeke har gjort sitt allra första riktiga jobb med tjurarna idag! Han motade dem när vi mockade och inte en enda av dem gjorde några försök att utmana eller gå emot honom :-) Zeke själv tyckte att det var lite läskigt att ha lastmaskinen bakom rumpan och kikade förskräckt på den ibland men när han tittade på tjurarna så var det med stadig blick... *gillar den hunden*

När vi skulle ha in ny halm bytte vi hund till Tam eftersom tjurarna blir väldigt uppspelta. Zeke blev ohyggligt sprallig efter mockningen - någonstans tror jag att han förstod att han hade gjort något riktigt bra och det fanns ingen anledning att utsätta honom för fem spralliga tjurar som vill busa med en rundbal halm. Tam skötte sig exemplariskt, han också. Han håller tjurarna på skrapgången så att jag får rulla ut rundbalen och fördela den över ströbädden.

Jag har varit med om något märkligt och obehagligt idag också. Jag hade beställt ett snöre till visslan från Lottie på Somollis kennel och idag kom kuvertet. Dock innehöll kuvertet bara en tom plastpåse och nu undrar både jag och Lottie: Var i helv-e är mitt snöre? Har någon tagit det och lagt tillbaka påsen i kuvertet? Har det ramlat ur någonstans (med var i så fall, brevet har ju inte varit på några avvägar?) Obehagligt är det men jag hoppas att vi får någon naturlig förklaring, annars beställer jag väl ett nytt. Och skickar reklamation till Posten.

Här kommer förklaringen till mysteriet "Tre semlor". Några av er uppmärksammade att Den Otroligt Snälla Modern hade ställt tre semlor i vårt kylskåp och vi är två personer i det här hushållet. Vem skulle ha den tredje semlan? En oväntad gäst? Zeke?
Jag tror helt enkelt att Den Otroligt Snälla Modern vet att jag är dubbelt så förtjust i semlor som Hussen. Alltså två till mig och en till honom. I alla fall har jag ätit två... ;-)