Upp och ner

Livet är verkligen upp och ner nu. Jag känner mig ganska sliten och det är bara att konstatera att det varit för många dödsfall och begravningar nu. Nu räcker det! i fredags var det dags för den förhoppningsvis sista begravningen på ett tag. Släktens stora historieberättare och underhållare, min hästmentor och härliga faster som lämnade oss ett par dagar innan svärmor.
Jag är inte den som brukar ta kort på begravningsblommor eller kransar men den här var så härlig att den måste förevigas.

En underbar uppsättning i hennes favoritfärger, uppbyggd runt en sele. Så himla fint och så mycket hon...

Det var en sorgens dag, men skönt att hon får vila och slippa sjukdom.

På lördagen åkte jag och Four (och Top som är vår ständige följeslagare) till Vintrosa och fick en heldag med sorteringsträning. Ett toppengäng som kursade och en toppeninstruktör i Barbro. Härligt väder och roliga övningar - en toppendag helt enkelt. Till och med maten var jättegod :-)

Sortera, sortera, sortera

och en rolig övning med jättesmal ränna och passiv förare

På söndagen var det dags igen. Lennart var sugen på att testa hajen Lackie på mina ungtackor och det fick han så gärna. Lite krångligt är det när hunden inte vill svänga, men det ska han väl komma på i sinom tid...
Lille Top fick också prova och minsann, där fanns det visst också lite instinkt. Han pinnade på med sina korta ben och försökte runda djuren - riktigt gulligt.
Efter det var han inte fullt lika nöjd att sitta som tjuren Ferdinand att titta. Han satt fint i sin lilla fålla en stund, sedan tog han sig ut och kom och hjälpte till

 Lennart fick också testa smal ränna - passiv förare - övningen med Märta. Den passade ju bra till honom som är invalid efter knäoperationen

I söndags var det ju första advent.
Någon storråtta har tagit en tugga på adventsstjärnan...

Träning. Med tema katt och delning.

Det är mitt i november och barmark så det gäller att passa på att träna när det går. Idag körde jag och Heléne lite hemma hos henne. Några ungtackor och en äldre tacka. Det var en ... intressant konstellation när det kom till delning.. Det var väldigt många nosar som vilade på den tackans rygg kan jag säga...

Jag körde Rom en en stund först. Och upptäckte att de inte har riktigt samma signaler. Hon som inte heter Konsekvens i andra namn har modulerat visslorna lite med Four och Rom hade tydligen en annan snits på korta högervisslan till exempel. Å andra sidan blåste jag Roms lookbacksignal till Four med ungefär lika stor framgång. Vimsmaja!

När det var Fours tur skulle han få göra ett klurigt hämt över flera fält och genom ett par grindhål och med en framdrivning i vinkel genom samma grindhål. Sedan hade jag tänkt mig att vika av djuren i nittio graders vinkel efter sista grinden och köra en cross istället för framdrivning. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt, han tog hjälpsignalerna bra och hittade djuren fint men kom in väldigt grunt och var så nära att han inte kunde flytta dem på framdrivningen. Öh? Nåja, jag fick hjälpa honom ur konflikten med tackan och sedan var det inga problem med henne resten av träningen. Ibland är det inte det svåra som är svårt...

Med lammen ihopflätade mot tackan var det ju som upplagt för att träna delning. Framförallt behöver ju Four lära sig några fler tekniker. Jag var ganska övertygad om att det inte skulle gå så bra, mitt tålamod är mycket kort med djur som trilskas i just delningen. Just därför gick det väl över förväntan bra! Four kom in i den ena pyttelilla luckan efter den andra och han agerade klokt och sansat när djuren försökte vända tillbaka till flocken. Ibland är det inte det svåra som är svårt...

Gemma går från klarhet till klarhet. Idag jobbade de hårt med att få henne längre in i luckan och det såg riktigt bra ut. Lilla Katt har tänt flera växlar och jag tror att hennes matte är glad för det. När hon sansar sig och orkar ta det lugnt ser det jättefint ut, men visst ungdomlig iver lyser igenom ibland.

Top var med och minglade lite. Eller han minglade inte så mycket, han låg mest i sin kattbur och sov när vi tränade. En Katt och en valp i kattbur... Tur att det var några hundar också. Och får. Och Four

Rom följde träningen med stort intresse. Tills han tyckte att Heléne lät lite arg och att hon viftade med en pinne. Sedan var han försvunnen...

 

 

På vägen hem handlade jag lite. Det går åt mycket hushålls- och toapapper - och rengöringsmedel med en valp i huset. Jag köpte lite godis också. Det här måste vara det märkligaste på länge..

Känner mig känslosam

Idag har det varit begravning för Ulfs mamma. En sorglig stund förstås men också väldigt fin. En riktigt bra präst och fin musik och trevlig samvaro med familjen efteråt.
Om en vecka är det dags för nästa begravning, men det är då det.

Här hemma tuffar allt på. Top växer så det knakar och har både hunnit träffa får

och bli vaccinerad

så nu är det bara att vänta på att han växer på sig lite till. Det ska bli så roligt att starta upp honom till våren.
Rom har ju hållt Top ganska kort, för det mesta nonchalerar han honom bara. Men de leker när det passar Rom och det syns att Top vet vem som har kommandot.
Plötsligt såg det ut så här

bilden har en historia. Rom hade fått ris i maten och han gillar det inte så värst, så när maten var slut släppte han fram Top att äta ris ;-)

Kurs och vinter

I helgen skulle SDV ha kurs med Jörgen Olsson hemma hos Christine i Borlänge.Tyvärr kom det en massa snö och sedan blev det skare så kursen ställdes in i sista stund.Här hemma har vi inte alls fått så mycket snö och hemma hos Kicki och Jörgen i Strömsholm var det också barmark. Så vi åkte dit istället.
Jag, Heléne, Ewa J och Olle gjorde en liten utflykt och fick en dag med bra träning, trevlig stämning och några goda råd. Four och jag ägnade oss åt banor och delning i huvudsak och det var skönt att få tillbaka lite delnings-självförtroende. Det var lite stukat efter de senaste tävlingarna där vi kört fast i ringen.
Four börjat bli allt mer användbar, jag har lite att pyssla med i vinter nu när det verkligen går att använda honom. Nu ska han lära sig några fler tekniker - och bli riktigt trygg i alldeles vanliga trygga delningar.
Gemma ska ägna sig lite mer åt avsnitt två i delningarna. Hon kommer in bra men är alldeles för låst på djur när hon kommer in och hon har också en ovana att trycka isär de avdelade djuren.

Den lilla sötnöten Top var förstås också med. Fullständigt okomplicerad och nöjd i alla situationer. Världens lättaste valp är han just nu (men det kan gå snabbt över, förra veckan var han till exempel helt odräglig)...

I slutet av veckan kommer vi att behöva valpvakt av Majsan igen. Hussen åker och jagar och jag ska till Stockholm med jobbet. Vi får väl se om hon också tycker att han är världens enklaste...

Igår när vi kom hem var det vitt på marken även här och det har snöat även idag. Det är inga mängder men lite isigt och tack och lov rent och torrt.

De där öronen

Lever sitt eget liv. Han växer verkligen så det knakar och gudskelov har mesta hörseln kommit tillbaka från förra veckans "aldrigilivetuppsyn"...

Vi har haft en tuff vecka med två dödsfall i familjen. Min härliga faster och Ulfs fina mamma somnade in med bara ett par dagars mellanrum. Det skilde bara några dagar i ålder på dem och båda har haft det besvärligt med sjukdom. Men det är ändå svårt att förstå...
Men det är för mycket död nu!