torsdag, februari 28, 2008

äckligt glad

Om ni inte vill läsa ett klämkäckt inlägg med bara glada miner så kan ni sluta läsa nu.

För er andra:
Jag har haft en sådan där dag då allt går lätt. Vaknade utsövd. Massor av roliga saker på jobbet, bara glada miner överallt. Dessutom slutade jag vid tre och hann både träna Zeke och ha en "lektion" med Anders och Loviz. Fortfarande bara soligt sinne ;-) Solen sken och livet är härligt.
Zeke gick så bra att jag inte riktigt fattar var det kommer ifrån :o) Från ingenstans sitter nio av tio högerflanker i farten och säkert sju av tio vänsterflanker i farten och de är dessutom riktigt bra. Dessutom jobbar han med en helt annan energi i flankerna nu när det är roligt. Att han dessutom ligger och väntar när jag stökar med fåren och delar är bara för mycket... Jag tror att jag spricker, så stolt är jag över honom nu...
En som borde vara minst lika stolt är Anders. Loviz är inte till salu längre, eller i alla fall konsterade jag att priset borde vara höjt med ganska många hundra procent. Hon jobbar så fint och hon bara köper det Anders säger. Idag lade vi på kommandon till höger, vänster och framåt och det verkade int bekymra henne nämnvärt. Hon ligger avslappnad på Ligg-kommandot (förut låg hon liksom och skruvade på sig av obehag) och hon driver, föser och fråndriver. Dessutom balanserar hon upp djuren när hon föser, vilket ser väldigt käckt ut.

Ja jisses. Livet är härligt! Hussen hade köpt både Polly och Smirnoff Ice till mig så den här kvällen är inte slut ännu. Nu ska det ätas varma mackor. Om jag nu får ner något eftersom jag pyser över åt alla håll och ler fånigt åt allting. Lova att inte hånskratta när jag trillat ner på jorden igen; ni valde ju själva att läsa ända hit ;-)

onsdag, februari 27, 2008

rent hus

Såg att det skulle starta en ny programserie på fyran om svenskarnas ostädade hem och tog genast fram dammsugaren. Det är härligt med vår men inte inomhus... Den där snön har förvandlats till vatten och blandats upp med det ytlager som täcker gården och vägen. Resultatet blir lera... Massor av lera. Med leran som lim fastnar grus och stenar i hundpälsar, på skor, på kattassar, på kläder... Tur att ingen här lider av något pedantiskt sinnelag. Jag lovar att det skulle vara ett lidande.

Härmodagen tänkte jag skriva lite om vårkänslor. Hästarna var alldeles stolliga och studsade omkring i hagen och busade. När de inte busade rullade de sig i leran så när jag tog in dem var de riktigt ingnodda med varsin blöt lerinpackning. Det finns ett läge där det inte är någon idé att försöka få ren dem utan dusch - det läget var det. Eftersom det förmodligen kliade när leran torkade hann de bara ut i hagen morgonen efter, så låg de där och vältrade sig igen... Det är inte läge för några foton av dem nu ;-) eller också är det precis vad det är. Glada är de i alla fall, tanterna :-)

tisdag, februari 26, 2008

det går bra nu

Ibland behövs det bara ett telefonsamtal för att man ska förstå att vi befinner oss mitt i det berömda flytet. Zekes malteserkors (eller rättare sagt hans nyligen hittade flankeringar) imponerar där ute i cyberrymden, jag väntar och väntar och väntar på valp-besked, tackorna ska snart börja lamma och över huvud taget känns livet rätt ok nu :-)
Kom igen nästa vecka när jag fått besked om att det inte blev någon valp till mig och vi drar ut dödfödda lamm... Men det finns ingen anledning till oro just nu.

Jag hann inte träna idag heller :-( har läst på Helénes blogg att de tränat hämt och att Lexa numera är utställarhund, så egentligen var det bra att vi inte var där - annars hade aldrig Lexa fått chansen. Det är kanske chokat på jobbet nu och jag måste ha i åtanke att jag kommer att ha en del frånvaro under lamningen, så jag ägnade mig åt hårt arbete istället för att träna i snövädret. Jo, det har snöat hela eftermiddagen och landskapet har förvandlats från lera til vitt...

söndag, februari 24, 2008

och som omväxling; lite träning

Den "vanliga" träningsgruppen har tränat idag. Om det var någon mer än Heléne som lade in någon nedvärderande ton i "vaaanliga" som "de gamla vanliga, tråkiga" så var det fel. Idag tränade den vanliga träningsgruppen och som vanligt bjussades det på bra träning för alla. Fåren är underbara, det är nästan så att jag skulle vilja ge dem lite kraftfoder för de är så bra men de fick i alla fall en ny saltsten ;-)

Majsan och Rex har börjat putsa på vårformen. Majsan har lovat att hon ska träna ordentligt när lamningen kommer igång och idag lovade hon till och med att visslan skulle komma fram (!).
Ewa och Tea jobbar på bra. Idag fick Ewa en liten tankeställare, mer om det senare...
Lexa och Helénes första pass blev inte särskilt bra. Lilla fröken (Lexa alltså) blev het och gjorde några dumma inrusningar som vi inte riktigt såg någon orsak till.
Zeke tränade på gårdagens läxa. För att bara jobbat med korta flanker sedan i fredags måste jag säga att utvecklingen är godkänd ;-) Han gör det riktigt fint nu och idag gick han till och med klockrent till höger i farten. Vänster var svårare men med ett lugnt Du! innan släpper han.
Heléne ville se Lexa från sidan så jag fick testa henne. Det gick riktigt bra, hon skötte sig fint och Heléne måste vara stolt över hur välskolad Lexa är. Hon har fortfarande mycket att lära men hon är rejält grundad nu och hon föser jättefint, även med styrning. Det vi såg var att hon på stoppsignalen alltid är på väg framåt. Efter min runda körde Heléne henne lite till och då gick hon suveränt bra. Hon har inte varit i närheten av den nivån innan :-)
Sedan skulle vi testa om jag hade samma effekt på Tea så jag körde henne också. Pyttsan! Hon jobbade ok så länge hon bara fick flyta runt men så fort jag ställde krav sade hon "skit på dig" och gjorde precis som hon ville... Det var fascinerande att hon var så svår att nå och det märkliga var att hon inte ens vallade ordentligt, utan mest stökade runt. Men det var nyttigt för Ewa att se med egna ögon att Tea inte accepterar krav. Naturligtvis gör hon det bättre mot Ewa än med mig, men det finns där då också och det kommer Ewa att jobba med framöver.
Heléne testade att köra Zeke och det såg fint ut. Han blev tryckt och som en säck potatis ett tag och kompenserade med att bli vild och galen och uppföra sig illa när Heléne pyssjade på honom. Dessutom fick hon problem med att få honom att gå upp på framåt, ett problem som jag väldigt sällan stöter på. Det var väl hans sätt att hantera osäkerheten; att inte gå alls...
Sist så körde Ewa Rex och det var svårt för Rex att släppa Majsan. Men han ställde upp och jobbade på och visade väldigt god djurhantering.

Spännande att se hur hundarna hanterar förarbyten och intressant att se sin hund från sidan. Dessutom är det kul att testa andras hundar!

lördag, februari 23, 2008

rapport

När jag gör något vill jag göra det ordentligt. Om jag är med på en vallhundskurs fem kilometer hemifrån väljer jag självklart att övernatta hos värdparet så att jag kan delta i diskussionerna långt in på natten. Därför fanns det ingen rapport här i morse, men nu kommer det en.
Först några bilder:
"The old lady" Zilly visar fin stil. Där har Maria gjort ett fint jobb
Lilla Loviz håller på att bli stor. Hon tål krav mycket bättre och går riktigt fint
och så några pubilkbilder...
Zilly igen
Zeke. jag vet inte om det är träningen eller alla löptikar som ger honom sådan galen blick... Mer om vår träning längre ner

Zed. Hade svårt att vara stilla och är därför lite suddig ;-)
Iza. Gick framåt alldeles väldigt den här helgen. Där ser man vad konsekvens kan göra...

"Syskonen" Ella och Manne. Ella ser riktigt fin ut och Manne jobbar hårt (framför allt jobbar Helen hårt) med att få ner tempot. När han går lugnt är han ruggigt fin.

Dai. Han och husse visade och vi andra försökte göra likadant ;-) Men inte alla gånger...

Allys öron ur ett annorlunda perspektiv. De ska lära Marie skilja på höger och vänster.

Ally. Har gått framåt jättemycket sedan jag såg henne senast. Vilka flanker!


Peter gav mig ännu ett sådant där förlösande tips. Förut var det att jag skulle förbjuda att Zeke ville vända djur och det gjorde att många pusselbitar föll på plats. Idag var det att jag fokuserat för länge på starterna i de där berömda 90-gradersflankerna som vi tragglat med. Men jag har bara varit noggrann med starterna och aldrig jobbat med att åtgärda de gånger han blir tight bakom. Nu tog vi tag i det och vips; en hund som var helt ren i sina flanker och jobbade så fint. Nu är vår läxa att vi ska jobba mycket med korta sidledsförflyttningar där han hela tiden ska få belöningar i att få gå mot djur. Att jobba på cirkel är dödens tråkigt och jobbigt enligt Zeke och hans matte, men får han hela tiden jobba mot djuren (och fortfarande flankerar ordentligt) så får han en annan glöd och då blir flankerna bättre (snabbare och med mer energi) också. Dessutom ska vi komma ihåg att stämma av att även de långa flankeringarna är ok, heeela vägen. Delningsträning ska det också bli. Eller rättare sagt; anti-delningsträning för Zeke. Matte ska gå och trixa och dela och han ska båda ligga kvar och vänta och han ska vara ren i flankerna även i de lägena (det är verkligen jättesvårt för en hund som gärna kastar sig in i en lucka som nästan inte finns).
Vi har som ni förstår haft en suveränt bra helg. Tack, vänner, för att vi fick vara med! Alla hundar har gått helt fantastiskt bra och förarna har blivit ställda inför riktigt krångliga banor och uppgifter. Vi har testat malteserkors, trång fålla, tratt (med fåren från "fel" håll), tävlingstränat och fått delningstips. Jisses! och än är det bara lördag så i morgon förmiddag kör vi igen ;-) Men då är det den "vanliga" träningsgruppen igen.

torsdag, februari 21, 2008

bokgråt

Nu har jag läst ut den; Marley och jag, och naturligtvis grät jag floder när Marley fick sluta sina dagar. Samtidigt var jag arg på huvudpersonen som i mitt tycke skulle låtit hunden slippa sitt lidande långt tidigare. Men där ser man hur olika man ser på saken. Jag hade aldrig förlåtit mig själv om Tam fått uppleva en bråkdel av de krämpor som Marley framlevde sin sista tid, men det kan lika gärna vara min åsikt som är märklig om man frågar "rätt" (eller fel) kategori människor...

För övrigt hade Marley en del likheter med en drever som jag känner *fniss* men jag måste tillstå att drevern är väldigt mycket mer väluppfostrad.

Nu kan jag återgå till ett socialt liv igen, böcker gör sig bäst i ljudform så att jag kan göra någonting annat när jag lyssnar. Med en bra bok blir jag sittande... Tur att jag har läst ut den, för nu väntar andra aktiviteter; i morgon eftermiddag samlas ett gäng träningssugna i ett ridhus i närheten och så ska Peter drilla oss ett par dagar. Videokameran står på laddning och batterierna till vanliga kameran också. Zeke har motat tjurar idag och morskar upp sig för varje gång, nu vilar han inför träningshelgen. Det kan bli jobbigt...

tisdag, februari 19, 2008

som tevebonden sa...

Lyckades inte sluta jobbet så tidigt som jag tänkt så jag hann inte åka till Ewa i Borlänge och träna, utan tog ut Lillehund hemma. Bjöd in Anders och Loviz men de dök inte upp. Alltså finns det inga vittnen och jag kan berätta om en fantastisk träning... Nåja, det kanske inte var riktigt sant, men Lillehund gladde sin gamla matte med några riktigt fina saker och framförallt kändes det som jag hade koll på mina egna reaktioner och han svarade så bra på dem. Till och med Heléne skulle ha varit nöjd - tror jag (tro nu inte något annat än att jag är överförtjust över all hjälp jag får från henne och Ewa J. och det är mycket värt om man lyckas hålla fokus även när man tränar själv).
Efter lite mickel med de där rackarns flankerna - idag började jag att försöka få honom att göra 90-gradersflanker i farten... Det var svårt, i synnerhet till vänster... - körde jag ett par framdrivningar och lite fråndrivning. Vad som gjorde mig riktigt lyrisk var när Den Bästa Av Alla Lillehundar (nu ska vi se om det blir liv här!) gjorde krossdrivningar kanske 30 meter framför mig. Han startade upp fåren till höger, gjorde en fin kross, vände fåren och gjorde en likadan kross till vänster. Förutom visslorna i vändningarna så blåste jag inte så mycket som en endaste bromsvissla - han bara tuffade på; rakt och balanserat och i snabb skritt för fåren. Vände på signalerna, körde ner huvudet och gick... :-) Love that dog!

Jag inser allt mer att det är de där tillfällena som jag verkligen gillar (när han hanterar fåren alldeles själv men tar visslorna direkt om/när de kommer) och det är inte alls de tillfällena som liknar tävlingssituationen... men den problematiken tar vi en annan dag ;-)

Om dagens träning säger jag därför som tevebonden Anders "jag är nöjd!"

måndag, februari 18, 2008

goans måndag

Säkert sex-sju grader varmt nu på kvällen, ljumma vindar och fullmåne så att man ser var man går :-) Bättre än så blir det inte en kväll i mitten av februari.
Hundarna har fått lite tramsträning idag också. Annars har jag läst Maria Hagströms blogginlägg om systerns valp (det hittar du här: http://www.skogsborg.net/) och fått en massa inspiration och för att inte förgås alldeles har jag börjat läsa "Marley och jag" - en bok som jag blivit rekommenderad av en arbetskompis. Senast hon rekommenderade en bok till mig var det "Grabben i graven bredvid" så hon har en skaplig nivå att leva upp till ;-) Hunden/valpen Marley i boken skulle inte mått illa av att växa upp hos Maria eller hennes syster, om man säger så.

Eftersom det här är en sällsynt trevlig måndag har dessutom ÖVK aviserat att de kör IK-1tävlingar på Breviksnäs i påsk. Det tackar vi tävlingssugna för! Det har länge sett ut som att det behövde bli en norrlandsresa om det skulle bli just något tävlat i år...

söndag, februari 17, 2008

mental träning

Efter att ha deltagit på SDV:s årsmöte har i alla fall jag fått min del av mental stimulans ;-) Nejdå, så farligt var det inte men det är alltid lite jobbigt med sådana möten. I synnerhet om man åker ifrån hela högen med papper som man förberett ;-) Då får man ta fram hjärnkapaciteten och försöka komma ihåg vad det stod på kom-i-håglappen...

Hundarna har inte fått så mycket träning i helgen så jag försökte med mental träning även för dem. Några fåniga konster fick det bli. Snacka om att de befinner sig i tre olika stadier av inlärningskompetens :o) Zeke är blixtsnabb och det är väldigt lätt att lära honom även felaktiga beteenden, men han bjussar hela tiden på sig själv och testar nya saker. Han har inga begränsningar när det gäller tramsövningar! Bud är något mera trögtänkt, eller ska vi säga lite mer eftertänksam ;-) Han väntar helst på att det ska komma en ledtråd ifrån mig och han behöver fler repetitioner innan han ser mönster. Scott Drever; han är kung av eftertänksamhet i så fall... ibland blir han fullständigt fixerad av den väntande godisbiten och är stilla som en stenstod, ibland försöker han febrilt med den enda konst han kan. Under dagens rulla-runt-övning lyckades han, varje gång!, bli liggande på rygg och förväntade sig att det var målet med övningen... Man kan ha roligt med små medel i det här huset ;-)

I en annan del av Köping är ett annat sätt att bli på gott humör...

Dagens matsedel; riktig frukost, semla till lunch (fortfarande två kvar i kylskåpet), smörgåstårta till mellanmål och kebab med bröd (orkade bara halva) till middag. Den dieten i kombination men endast mental träning är inte att förakta.

lördag, februari 16, 2008

träningslördag igen

Här har det tränats igen. Doodles har varit här och fortsatt sin spikraka utvecklingskurva. Det händer verkligen massor med henne (och husse) varje vecka nu. Idag såg vi till att hon låg kvar även när hon blev pressad och därifrån flankade hon så fint, så fint. Att ha en juste attityd direkt från början verkade också ha gått in och nästan allra bäst var att idag kunde Patrik värma upp henne och plocka fram den där träningsbara, koncentrerade hunden helt utan min hjälp. Tidigare har jag ofta gått ut och stöttat och vips, så har hon landat men idag hittade de dit själv. Bra jobbat! Nu kommer de att få sämre träningsmöjligheter hemma fram till lamning så vi kommer förmodligen inte att se så här stora framsteg varje vecka, men det gör inget. Så länge det går framåt är jag jättenöjd.

Rex fick hålla får när jag skulle behandla ungtackan med klippskadan (nästan helt läkt nu) men han fattar verkligen inte ;-) Han slutar liksom valla och går bara på kommando när det blir sådant pilljobb. Sedan har jag och Majsan granskat de dräktiga tackorna och skrivit signalement på dem så att hon vet vem som är vem.

Sedan åt vi semlor :-) Tre kvar i kylskåpet...

onsdag, februari 13, 2008

glad ettåring och tråkiga nyheter

Jag hade tänkt skriva ett glatt inlägg om dagens (ett par dagar försenade) ettårskalas. Systersonens dotter (jag törs inte ens tänka på vad det ger mig för släkttitel för henne) har alltså fyllt ett och överöstes som släktens enda småbarn med många presenter...
Sedan kollade jag runt i några bloggar och blev så ledsen till mods att jag inte alls hade lust att skriva några glada tillrop längre. Sådär som det blir när man får tråkiga nyheter for tankarna iväg knappt två månader bakåt i tiden och jag har tittat på bilder av Tam en stund. Vi saknar honom så mycket men det känns som det var otroligt länge sedan han fanns med oss.

Det får bli ett par Wilma-bilder i alla fall. Sådana här dagar behöver man alla solstrålar man kan få... Mycket trött liten fröken:


Ny snuttefilt kan vara bra att ha:

tisdag, februari 12, 2008

hur man gör tisdagar till bra dagar

1. se till att det är fint väder - solsken föredras
2. gå hem tidigt från jobbet
3. ät semla - gärna två
4. träna hundarna
5. köp middagsmaten djupfryst av Hemglassbilen (de har faktiskt mat också!)

Idag hade mina vanliga träningskompisar tillfälligt brädats av Anders och Lovis som har bett om hjälp och kommer att träna hos oss ett tag framöver. Det var kul att se att Lovis utvecklats så mycket sedan jag såg henne senast. Nu tål hon träning riktigt bra och accepterade press trots att hon inte riktigt förstod vad vi var ute efter. Vi får stämma av hennes attityd och jobba med hennes flanker, det var inget problem alls när vi hittade nyanserna. Kul!

Nu gäller det bara att planera så att jag får loss eftermiddagar till både de vanliga träningskompisarna och Anders. Skönt att det så snabbt blir ljusare på kvällarna så att det går att träna längre...

Zeke körde ett kort pass. Vi tragglade med riktiga 90-gradersflanker i svåra lägen. Han är lätt att flanka bakom djuren, i en framdrivning t.ex., men om han får gå fram långt i flanken sugs han in mot djur. Där har vi (också) lite att putsa på. Vi avslutade med en delning där han fick fråndriva en grupp djur och sedan vända dem så att de fick drag mot resten av flocken. Därifrån pressade jag honom så att han gick ut i en fin båge och plockade in alla. Jag vill att han tänker "alla" i de lägena eftersom han är jättelätt att dra in om han ska hålla isär dem. Däremot är det svårare att få honom att släppa och ta alla om han fokuserat på den ena gruppen. Helt improviserad övning, men den kändes bra och Lillehund gick igång på den, lite Demon-Zeke varning ;-)

Nu tror jag att jag ska ta den andra semlan... Hussen vill ändå inte ha den ;-)

Gå dig smal


Hehe, det måste bli en riktigt lång promenad ;)

måndag, februari 11, 2008

utveckling?!

Jag kollade på Zeke-the movie, den från mars 2007 och sedan kollade jag på filmen med vårt VP från augusti och jag måste säga att utvecklingen går framåt ;-) jisses, vilka raketstarter och vilket dåligt flyt vi hade... Skönt att se att det går åt rätt håll.

söndag, februari 10, 2008

ett par bilder

Rex spanar på träningen:
Mycket trött (och mycket vit!) Zeke funderar på dagens träning:

söndagsträning

Jobbig träning idag. Jag satte upp en korridor, tre meter bred, som vi skulle fråndriva i och när fåren var längst bort kalla in hunden och göra ett hämt. Det var väl tvåhundra - tvåhundrafemtio meter kanske. Det kan väl inte vara så svårt, tänkte jag och lade korridoren till vänster om fårens stig som de naturligtvis föredrar och efter drygt halva sträckan skulle de passera fårens lilla hus, så där kunde det bli lite drag.
Vad jag inte alls hade räknat med var att avståndet som sådant skulle vara det svåraste hindret för alla hundar ;-) Någonstans i närheten av fårens hus kom hundarna till en kritisk punkt där det blev jättejobbigt att fortsätta och där de gärna vände får.
Maj och Rex hade en mycket tydlig sådan gräns. Rex försökte verkligen men han kunde inte förmå sig till att lyda utan vände fåren istället.
Christine och Fox hade en liknande punkt men Fox försökte inte ens, utan vände helt sonika fåren och blev mycket förvånad när det gick upp för honom att matte inte var så imponerad.
Lilla Lexa gjorde samma övning men med Heléne mellan henne och fåren och hon gjorde ett kalasfint hämt. Hon ligger på för hårt i framdrivningen men utgången och upptaget var felfria :-) Dessutom kunde hon fösa OCH ta styrning - samtidigt! Suveränt bra jobbat av en hund som för bara några veckor sedan följde efter får utan att styra alls. Problemet med hennes högerflanker kommer snart att vara ett minne blott - visst snipar hon fortfarande in ibland men det går absolut åt rätt håll.
Tea och Ewa var utställare åt oss andra men körde förstås också övningen; Tea föser rakt och hon påverkar inte djuren så mycket så det blir sällan krokigt för henne. Hon hade också en jobbig gräns som var svår att ta sig förbi. De tränade delning på slutet och Tea gillar inte att komma in, men det är på väg.
Zeke reagerade annorlunda på avståndsgränsen. Han vände inte fåren en enda gång :-) men han började fuska med flankerna och hamnade i en fråndrivningsbubbla där han varken flankade eller stannade :o) Hämten var helt ok idag. Första framdrivningen var bra, andra tog han sig lite friheter men upptäckte direkt att jag var på väg framåt och ångrade sig brutalt ;-) Han kan verkligen spela över, den hunden.
På slutet (smart, matte, smart!) fick jag för mig att vi skulle dela upp fåren i tre grupper och köra lookback där han inte skulle hämta den grupp han såg utan den som stod längre bort. Stackars Lillehund hade blyben och för att riktigt röra till det kom Bud farande som en projektil på min första lookbackvissla ;-) Nåja, vi fick till det till slut, med lite hjälp av Ewa och Tea som höll en av grupperna åt oss.

Igår tränade Doodles här igen. Husse hade anammat betoningen på Framåtkommandot och nu lägger vi fokus på att Doodles verkligen har rätt attityd innan vi börjar träna. När hjärnan är med går hon kalasfint, men hon är alldeles för ivrig i början.

Ikväll är det I en annan del av Köping igen :-)

Ni har väl inte missat Fåret Shaun som går på teve, vardagmorgnar och fredagkvällar. Fullständigt ljuvligt!

onsdag, februari 06, 2008

den inre dialogen

- Hörrudu, 3500 steg är inte mycket att skryta med!
- Nej, jag vet, men det var så skönt att vila lite när jag för en gångs skull slutade tidigt...
- och ändå har du förstås klämt i dig semla?
- två och en halv... och så en kvar i kylskåpet
- gjorde du någon nytta ikväll kanske?
- nja, nytta och nytta... besökte ett ljusparty och beställde några ljus som jag inte behövde (men de luktade gott) och åt semla. Den var hembakt :-)

Det var gårdagens inre dialog. För att klara sig ur sådana där inre strider får man ta till matbyte (beskrivet på www.godisbloggen.se, för att inte få i sig för många kalorier på en dag får man helt enkelt välja bort ett mål mat till förmån för lite mera godis...)

Dagens inre dialog är ungefär likadan; drygt 5000 steg (ett möte i en annan byggnad på jobbet, så jag kan inte ta åt mig äran av den stora ökningen), semlan som behövde räddas från kylskåpet (kunde ju blivit gammal!) och för all del städning bakom samma kylskåp, där en mystisk subkultur hade slagit läger och av doften att döma hade bott där ganska länge. Den mystiska odör som spred sig i köket är därmed utredd och åtgärdad.

Nu ska hundarna få en liten promenad. Den kommer inte att göra så stor skillnad på stegräknaren, men ett litet steg för människan kan vara ett stort steg för mänskligheten - man vet aldrig ;-)

måndag, februari 04, 2008

tralalalala :-)

Har fått besked att skinnen som jag skickat för beredning kommer i slutet av april, de dräktiga tackorna börjar se riktigt trinda ut (knappt en månad kvar), resan är snart bokad (passet var spårlöst borta en stund så nu har jag städat ett hörn av bordet på kontoret och jag har lämnat alla uppgifter), jag har beställt öronmärken till lammen (kors i taket! i god tid!), en ny ringsignal till telefonen (bräkande får) inkom som en glad överraskning via mms, årets första semla är inmundigad... Tänk vad mycket viktigt det händer i livet som man bara "måste" delge sina läsare.
Imorgon är det en stor dag. Fettisdagen och jag ska göra vad jag kan för att namnet ska passa. Minst en semla i morgon också ;-) Kanske firar jag när jag besiktat pick-up:en, annars tröstäter jag.

söndag, februari 03, 2008

glad

jag blir så glad av "I en annan del av Köping". Idag var det ju sorgligt med Micke som var sjuk, men för övrigt blir jag bara innerligt glad av att se dem.
Kolla till exempel inslaget när Tobbe kollar aporna i Kolmården...
http://www.tv4.se/koping/

å så var det vinter

Säsongens första inställda träning, på grund av vädret, i början av februari. Det får man säga har varit en träningsvänlig vinter.
Det kom ganska mycket snö igår men det fungerade bra att träna, trots att får, hundar och förare fick pulsa lite. Att grundträna hundar i sådana förutsättningar är ju helt ok - tungsprunget för hunden men fåren behöver inte röra sig så mycket. Inatt har det varit tio grader kallt så nu är det skare ovanpå snön och det utsätter vi varken får eller hundar för. Just nu snöar det igen så än så länge är det kontorsdag. Jag ska åka till Forsa Gård http://www.forsagard.se/ och lämna över lite papper i samband med att baggen Carl XVI Gustaf flyttar till ett nytt hem.

Prins Bertils sår läker fint och tackan som fick den fula (och stora) klippskadan på halsen har också läkt ihop fint. Igår var jag orolig för Bud som var onormalt kissnödig hela eftermiddagen och inte ens kunde hålla tätt. Jag hade redan planerat måndagsmorgonen med ett samtal till veterinär Sören, men nu verkar Bud som vanligt igen. Jag undrar vad som händer i den hundkroppen ibland. Hundmaten har en central roll i Buds väbefinnande. Leveransen av hundmat krånglade och jag hade varit sen att beställa, så vi fick komplettera med annat foder i veckan. Dag två med nytt foder vad Bud dålig i magen... Nu har han ätit sin vanliga mat tre dagar igen och jag undrar om han hade samlat på sig vätska i kroppen av den andra maten? Att han dessutom åt några liter snö när Doodles tränade fyllde väl på depåerna ;-) Hoppas att det var tillfälligt. Jag är i alla fall mycket nöjd med maten som de här tre killarna äter. Här kommer lite reklam! http://www.cenaturio.dk/swe/ Att den levereras till dörren är bara bonus.

lördag, februari 02, 2008

tuff vecka

Matten i familjen har haft en tuff vecka med tre långa dagars kurs. Vi var helt slut varje kväll och det var tidigt läggdags. Jag tackar min goda nattsömn för att jag, som en del kurskamrater, inte låg vaken och funderade på nätterna. Eller drömde om personer som varit borta ur ens medvetna tankar länge...
När jag kom hem möttes jag av en Prins Bertil som inte haltade längre. Jag insåg att det betydde att hans sår hade mognat till riktiga bölder och säkert gått hål. Efter ett kattslagsmål i helgen linkade han och var biten i bogen. Bäst att inte röra det förrän det gått hål... Bäst att inte röra det alls, tyckte Bertil och mina sargade händer höll med. Hussen fick rycka in och hålla fast odjuret och jag har behandlat med Streptocillinsalva - räddaren i nöden. Det ser riktigt fint ut men vi får ta en tämpa senare ikväll också. För att odjuret inte skulle slicka bort all salva tillverkade jag i all hast en oerhört bra modell av tratt ;-)
Funkar kalasbra; han kommer inte åt såret men kan äta och har bra sikt. För er som inte gillar närbilder kan jag tipsa om att scrolla eller titta bort nu:
Inte mycket att bråka om kan man tycka, men det höll inte Bertil med om...

Nytt på valpfronten; de är tillverkade! Väntar och väntar...

Idag har Doodles varit här och tränat igen. Det gick inte lika bra som förra gången och det finns en del att putsa på men hon är redan markant bättre bakom djuren och snipar inte alls in som förra veckan. Det var ett genombrott ;-) Vi får fortsätta att putsa till hennes flanker och tillnästa vecka har husse lovat att han ska säga Framåt med samma tonfall som resten av kommandona. Jag tror på att använda normalläget i rösten för att ha lite spelrum åt båda hållen, men hittills har Doodles "framåt" varit en viskning. Jag vet vad det beror på - been there! ;-)