torsdag, december 31, 2015

Bud

Gandarves Bud
2001-09-19 -- 2015-12-28



 
Våran gammelfarbror finns inte mer.






Till slut tog åldern ut sin rätt men även om det förstås är väldigt tomt och sorgligt så känns det skönt i magen att han fick sluta sina dagar när han fortfarande stod på topp i flocken och han fick både valla och gå långpromenad. Dessutom fick han sitta i sitt älskade vaktmästarhörn och kolla när jag vallade med Four. Sedan somnade han hos veterinären med huvudet vilande på sitt ena framben, precis som han brukade och nu har vår herre fått en ny vaktmästare och en stark stjärna lyser över våra kvällspromenader.

Fjorton år är ett långt hundliv men nog är det sorgligt att vi inte får ha dem längre.

söndag, december 06, 2015

Advent

Alltså, advent ger ju associationer till snö, minusgrader och mys. Någonstans har någon tänkt fel i år, verkar det. Idag var jag inbjuden till klubbens nystartade IK-2grupp för att ge lite inspiration och input och när jag åkte till Borlänge var det +11 grader. Som en vanlig sommardag, liksom.

Något kallare än en vanlig sommardag kändes det i alla fall när det regnade på tvären och allt var lerigt och man fastnade med skorna i marken när man skulle dela. men vi hade trevligt. Jag försökte ge tips och hjälpa deltagarna med vad de behöver påminna varandra om när de tränar själva och min egen träning fungerade förhoppningsvis som lite inspiration och kanske ger en tydligare målbild. Det där lät ju... Som om min träning skulle vara något att ha som målbild... (fnissar åt blotta tanken) men mina försök att utmana Four och hans svagare sidor kanske ändå bidrar till en tydligare målbild tänkte jag.
Idag gjorde jag några hämt där jag fick hjälp att hålla djuren så att jag kunde slå över honom och sedan delade vi en hel del. Trots att Christines får är okänsliga för människa, något som brukar ta fram alla mina sämsta sidor, så lyckades vi flera gånger. Det absolut roligaste var att Four börjar få kläm på övningen nu, han var aktiv på sin sida och kom faktiskt in i små pytteluckor. Han kastade sig in och det var nästan som att dela med någon av de äldre hundarna (äntligen!). Sedan stökar han till det lite ibland när han väl är i luckan, men vänta bara - det löser vi om vi bara får upp den här knuten.
Dessutom jobbade vi lite mellan de två flockarna, med att fortsätta jobba på rätt flock, att trycka ihop flockarna (haha, om man greppar dem ordentligt går de inte ihop i alla fall, hälsar Four) och så gjorde vi ett roligt hämt genom ett grindhål rakt i draget till fållan där jag trodde att Four skulle slå på holdbacken och därmed tappa dem till fållan, men icke och ingalunda, han skötte den övningen med bravur.

Summa summarum hade vi en blöt, lite kall och väldigt trevlig dag i Christines hage. Vi får se när jag får anledning att återse gruppen och kolla om de gjort sina läxor.

 Plaskigt var det. Sedan började det regna...


Rom studerade träningen med stort intresse och ett mycket roligt minspel. Han kan verkligen se ut som om han tycker att det är helt galet, eller så ser han ganska nöjd ut. Men det är väldigt uppenbart hur han tycker att de tränande ekipagen sköter sig. Det verkar också som hans syn är helt ok även på lite längre avstånd.


Här hemma har vi lite sjukstuga nu


 Bud har blivit inkontinent på gamla dar och vi testar att medicinera. Dessutom har han bakterier i urinen, så han äter antibiotika också.
Scott har haft krångel med magen några dagar, så han får specialkost och Fortiflora på maten.
Zeke och Bud äter som vanligt kosttillskott för sina leder.
Och så Rom då. Florinef och prednisolon för hans addison, salt på maten av samma orsak och så ögondroppar varannan dag.
Tur att Four håller sig frisk :-)  (peppar, peppar, ta i trä)