Bud på rymmen

Hm, har var visst inte så långt borta. Han gillar att altandörren står öppen så att han kan ha koll...

midsommar

Bor man i Dalarna firar man midsommar ordentligt. Därför anmälde jag inte till IK-1tävlingarna i Vallsta idag och i morgon. Heléne (www.elgemyr.se) är yngre än mig så hon orkade tydligen med det hårda programmet. Deras runda var enligt rapporten ok men det vore så roligt om de fick till det och kunde prestera som på träning. Det kommer, det vet jag.
Väldigt roligt i rapporten från Vallsta var att Kepavkommorna sopade rent i resultatlistan. Grattis Linda, Anne och Mats! Fem Kepungar bland de tio främsta :-)

När jag firade deras framgångar med varma marsmallows, jordgubbar och glass kom tre unga tjejer och ringde på ytterdörren. -Är det ni som har kossor där nere? (börjar ana oråd...) -ja. - En är lös ute på vägen...
Hoppsan. Hämta skor, visselpipa, krosshink och Zeke. När jag kom ner stod tjejerna snällt nog kvar och väntade. När de försökte gå förbi sköt de annars kalven framför sig ner mot föräldrarnas bil. Publik också. Öppnade ledet och gav de andra kalvarna kross så att de skulle vara kvar i hagen. Skickade hunden och skramlade lite med hinken. Det tog mindre än två minuter att starta kalven, ta den förbi flickorna, övertyga den om att inte försöka hoppa tillbaka, styra den till ledet och stänga efter den. Gudskelov för den hunden! Jag tackade tjejerna för hjälpen och hörde dem småprata om hunden när de gick till bilen.

När vi ändå var påklädda kunde vi lika gärna träna lite. Körde både Zeke och Rom. Zeke fråndrev och gjorde lite babyövningar samt avslutade med ett riktigt bra hämt. Rom fråndrev i starkt drag och jobbade jättefint med en tacka som bestämde sig för att testa honom ordentligt. Vilken bra dag!

kursdag 4. Nöt.

Pust, end of clinic. Med tanke på hur mör jag är undrar jag hur Peter orkat vara så närvarande, pedagogisk och inspirerande i fyra hela dagar. Jag har i alla fall bara varit en av åtta varje dag och har vilat sju av åtta pass, men Peter har gått med, instruerat, förklarat och utmanat hela tiden... Respekt!

Sista dagen var det alltså nöt igen. Jag körde Rom tre av fyra pass, Zeke fick vara med och plocka fram nya djur och så delade han sista rundan. Jag förvarnade om att Rom förmodligen skulle vara ganska burdus till en början och det visade sig att jag inte alls kände min hund. Han gick in med stort allvar och en jättefin attityd till djuren. Där var det liksom inget snack :-) Eftersom han var så allvarlig tog han förstås slut efter en stund och då kom de mer burdusa sidorna fram. Hans sista pass delade vi och då blev det jobbigt när han skulle hålla enstaka djur. Tålamodet var inte gigantiskt då ;-) men han höll bort dem. Tack vare att han släpper direkt när han tappat tålamodet hinner jag hjälpa honom så att han ändå får lösa situationen, men på mitt sätt. Hans tuppkam har verkligen växt. Delningarna fungerade fint även på nöt och han kom in i små luckor.

Zeke fick ta sista passet och då var det mycket delning. Han kommer ju in på vilken lucka som helst men han blev också lite het och burdus när han skulle hålla enstaka djur. Christines kvigor är verkligen perfekta att ha kurs på. Lugna men kräver en hund som verkligen vill flytta dem, annars äter eller vilar de. Om hunden jobbar rätt går de i en prydlig flock men så fort hunden kommer lite fel sprider de ut sig.

Efter de här kursdagarna är jag ganska nöjd att jag inte anmält till tävlingar i helgen. Det ska bli skönt att vara lite ledig och förhoppningsvis hinna träna hundarna lite. Vi håller förstås tummarna för klubbkamraterna som tävlar i Vallsta. Visa dem var skåpet ska stå nu!

Enligt uppgift finns det ett reportage i Fagerstaposten om kursen där jag och Rom är porträtterade (men Rom har bytt namn till Rajo). Jag tittade på nätet men där låg den inte -än i alla fall.

Nu firar vi midsommar. Ha en riktigt skön helg alla vänner och bloggläsare!

Om ni klickar på rubriken kommer ni till en härlig bild av Zeke :-)

Kursdag 3. Borlänge. Nöt - och... lite kvällskurs

Ojojoj, en dag till med sol och nu är till och med mina ben röda. Idag var vi hos Christine och vallade nöt. Från början åtta kvigor som inte gav hundarna en meter gratis. Några ifrågasatte hundarna (men utan att vara dumma, de fortsatte bara äta...) och de stannade, åt eller lade sig ner när de fick chansen. Här visade det sig om hundarna orkade stå kvar eller inte.. Första principen idag var "hundarna ska stå för vad de gör" dvs de ska stå kvar och visa kvigan var obehaget kom från och inte nypa till i farten och vara borta när kvigan tittar upp. Sedan handlade det mycket om att spara på hundarnas energi, jobba smart och tänka sig för.
Zeke skötte sig bra. Han har inga problem att trycka igång djur lugnt och om han markerar mot en näsa så står han för det mesta kvar. Det finns lägen när han "spexar till det" men dem ska jag försöka hinna förutse och stoppa honom. Han höll ihop djuren fint och jobbade lugnt, men den knäppskallen eyeade i utgångarna! På nöt! Så otroligt obegåvat! Peter tipsade om att det på tävling skulle vara bra om jag fick Zeke att markera i ett ben istället för att gå fram men det satt hårt inne. Här biter vi inte i några ben ;-)
Efter lunch bytte vi flock till ett gäng med sex kvigor och nu blev det annan vallning. Från att ha fått jobba för varje steg handlade det plötsligt om att hålla ihop tre par. Vi fick ihop dem till en prydlig flock och jag myntade kaxigt uttrycket "man får den flock man förtjänar". Jag bjuder på den och förstår att jag kommer att höra den efter någon tävling framöver :-)

Trött, nöjd och solröd åkte jag hem och sedan var det kursdags här hemma. Pust! Det gick riktigt bra. Jag var trött innan vi började men sedan tog vallningslusten överhanden. Någon annan som åkte hem nöjd var Gunnel och Snucke Raring som tog ett cert och vann på 104 poäng idag. Rackarns vad bra!

Imorgon är det sista kursdagen - på nöt igen. Både Zeke och Rom går nog i morgon. Det ska bli spännande.

kurs dag två i Båfors. Får.

Dags igen alltså. Idag började vi att prata och träna delning. Tack vare lite noggrann träning i Wales kom Rom in klockrent. Skönt att det sitter även på andra djur och platser. Han fick jobba på den ena av flockarna och efter en stund skulle vi byta flock, visslade lookbackvisslan och han vände på en femöring. Gulle! Det hade fastnat :-)
Sedan jobbade vi med att han ibland glider lite i fråndrivningarna och framförallt i framdrivningarna. Det hade inte fastnat lika bra ;-) han gör som jag säger rent kroppsligt men hela hunden säger till fåren att det är ok att fortsätta gå rakt till mig :o) hm, där har vi lite att jobba på.
Han fick riktig bra träning idag också - och en massa beröm.

Jag tog en liten lunchrast och besökte den bästa av kiropraktorer. Guds gåva till onda ryggar är han och när musklerna vant sig vid att inte kompensera låsningarna kommer det att kännas ljuvligt. Hittills är ryggen mest trött men jag känner ju att rörligheten är tillbaka.

Efter rasten tog jag ut Zeke och pratade eye, djurkänsla och utgångar. Peter hade en tanke om att backa bandet och verkligen putsa till grunderna och dessutom sluta hjälpa/korrigera hans tempo. Det var väl själva den om han inte ska kunna komma med får lugnt och städat utan att jag är på honom :o) Jag köper tanken och ska försöka få bort Zekes stopp även i närarbetet. Nu får det vara slut på sådana egna initiativ. Ska bli kul att se om det ger någon effekt. Annars får det bli Plan B.

I morgon är det dag ett på nöt. Zekes dag. Rom får stanna hemma och vila i morgon, eventuellt kör jag honom på nöt på torsdag. Nu är fokus att få Zeke lite mer tävlingstränad i första hand.

Samtliga åtta hundar (hm, nio eftersom jag körde två hundar) gjorde fina framsteg idag. Lexa fick bland annat jobba med att byta riktning i rörelse och över huvud taget flöda mer. Hon tyckte också att det var svårt :o) men nu är hon verkligen mogen för sådana svårigheter. Häftigt!

Det ska visst bli varmt idag

Bäst att ta plats i kylväskan

kurs med Peter Helén. Dag 1. Får

Idag var första dagen av fyra med kurs för Peter Helén i SDV:s regi. Idag var vi åtta ekipage som drillades. Härligt väder med omväxlande sol och moln, trevlig stämning och en instruktör som jag tror går hem hos alla? Jag tyckte i alla fall att det var kalasbra. Mina förhoppningar var att Peter skulle ge mig tips och saker att tänka på, med Rom är det inte något stort problem som behöver lösas utan mer att jag behöver få honom granskad av nya ögon och som sagt hitta brister och för all del saker som är bra och ska förstärkas. Jag tycker att Peter lyckades bra med det, trots att han troligen missbedömde Rom grovt efter vårt första pass. Rom fick nämligen någon slags kulturchock när Bråforsfåren inte hade lust att gå någonstans och dessutom fastnade bland människor. Sådana får hade Rom förträngt att det finns ;-)

Fösta passet blev avvaktande och segt och jag fick order om att gasa upp hunden lite. Till pass två hade han kommit på att man fick ta i lite mer och då blev det annat tramp i tassarna. Vi pratade lite om korta kommandon men vi fick godkänt på dem så sista rundan fick vi jobba med att byta håll i rörelse. Jag skickade Rom höger och sade sedan vänster mitt i rörelsen. Han fattade ingenting och fortsatte glatt åt höger... Rappade i, sade vänster och fick sedan träna på att dra in hunden eftersom Rom omedelbums svarade på min hårda röst med att bli vid. Drog in och pyssjade upp farten och bytte sedan riktning igen. Så där höll det på och banne mig fick vi inte till flera klockrena byten på slutet. Gullehund! Kalasbra övning, både för att kunna byta riktning utan att stoppa, men framförallt för att öppna upp huvudet på honom så att han är beredd på att det kan komma vad som helst.
I morgon kör jag nog Zeke ett av passen och kör resten med Rom. Måste fortsätta pilla på det där ;-)
Det var roligt att se de andra hundarna och hur de reagerade på övningarna. Flera jobbade med hundar som glider upp för att stoppa i fråndrivningarna (hm, jag också men det brukar inte vara något stort problem) och en hel del övningar som byggde på att hundarna skulle tänka istället för att springa.

Den härliga dagen började riktigt bra redan i morse. Bilprovningen kl 9 och de säger att bilen inte alls behöver besiktas i år så jag kunde åka hem igen. 300 kr mindre fattig och ingen lista med saker som ska åtgärdas :-)

tur att inte alla dagar är såhär

Igår kväll var jag och arbetskamraterna på Bodegan i Falun och hade trevligt. Klockan sex i morse började Hussen fråga hur vi haft det och om jag cyklat från Pingbo och... jag var inte så talpigg då. Halv sju var det ett förfärligt oväsen i min omedelbara närhet. Först tänkte jag i mitt förvirrade tillstånd att det kanske var staketuppsättning på gång men det var väldigt vad mycket staket de satte upp? Såg, skruvdragare och väldigt mycket hammare. Många, många, staket?
Sedan ringde Hussen in och bad mig sätta på kaffe och då började jag verkligen ana oråd.
Jag kravlade mig upp och insåg genast att det inte var något staket som byggdes utan nu skulle det bli tak och delvis väggar till altanen. Suck! Till saken hör att jag inte tycker att det är världens bästa idé. Att dessutom ställas inför detta faktum under rådande omständigheter gjorde att humöret var... lågt. Glocalnet, släng dig i väggen! Så lågt var det.

Kaffe fram och sedan satte jag igång saneringen med stort S. Huset var i behov av en omfattande make-over.

Nåja, lite staket sattes också upp och vatten kopplades och sedan var det dags för årets kalvsläpp. Smågrabbarna skulle få komma ut på bete. Lite stökigt blev det. Till saken hör att de här småpojkarna endast träffat Zeke ett par gånger och rimligen inte var att betrakta som invallade. Först drog en genom staketet men den var enkel att få tillbaka till kamraterna så att vi kunde börja om. När alla var ute flög den lede i en liten brun rackare som testade staketet på tre ställen innan han helt enkelt hoppade igenom, in till fåren. Vi fick honom att hoppa tillbaka men i rena förskräckelsen hoppade han vidare och var plötsligt ute på vägen. Nu närmade sig en uppgift som nästan blev Zeke övermäktig. Ensam, förvirrad, icke-invallad-kalv, efter en kvart utomhus, tog riktigt bra styrning till en början men när de hamnade i högt gräs där kalven inte såg hunden fick Zeke problem. Dessutom började Zeke förstås bli trött. Till slut hade jag och Zeke med gemensamma krafter trängt upp kalven i ett stenröse så att jag kunde hålla den tills Hussen kom med en halsring. Lerig, svettig och lite blodig återbördades kalven till sina kamrater och minsann, efter lite vatten och kornkross hittade den sin kompis och sedan har den varit helt lugn. Pust!

Mitt i kalvsläppet fick vi finfrämmande. Eva, Robert och Saga kom från Stockholm och sedan har vi haft en toppentrevlig eftermiddag med fårklappning och prinsessbröllop på teve. Inte ett öga torrt! Att man ska vara så lättrörd...

Nu pustar jag ut i soffan. Imorgon får det bli lite lugnare.

en liten försmak

Det kommer en längre reseskildring senare. Tills vidare får ni hålla tillgodo med en bild av Zeke, får och horisonten...

Kortversionen av reseskildring:
Vi har haft det underbart! hela dagarna fyllda av träning, mat och sömn, samt ett och annat hysteriskt skrattanfall. En enda dag med regn och vi lyckades till och med få lite osannolik solbränna. De flesta dagarna har varit småkyliga och det var bara de första dagarna som var riktigt varma. Som de träningsidioter vi är så var det förstås perfekt. Både får och hundar orkade bättre när det var lite svalare.
Boendet hos Angie och Kelvin var perfekt. Eget hushåll i ett härligt hus där hundar är välkomna. Nära till olika träningshagar och våra värdar såg till att det alltid fanns får där vi ville ha dem. Tack vare uppförsbackarna upp till hillen har vi dessutom blivit lite vältränade - det gick inte fullt så tungt att gå upp de sista dagarna ;-)

Hundarna har skött sig bra. Rom har lärt sig maaaassssoooor! Nu hämtar han genom grindhål och fortsätter springa trots att fåren inte är synliga, han har lärt sig att hålla reda på sin egen långa kropp samtidigt som han skulle styra får i de branta backarna, han kommer in väldigt mycket bättre i delningarna och framdrivningarna går att styra... ja, han har verkligen vuxit de här veckorna.
Zeke har av naturliga skäl inte haft samma utveckling men han har jobbat bra. Långa hämt och lockbacker och grindhål och jag är fascinerad av hans fysik. Förutom sista dagen har han varit oförskämt pigg i kroppen. Sista dagen var till och med han stel och trött ;-) Naturligtvis har han fått hämta i starka drag och sista dagarna fanns det ingen tillstymmelse till att stanna och dum-eyea. Fantastiskt, men tyvärr drar jag inga glada slutsatser av det. Det har hänt även tidigare år att problemet verkat vara löst för att sedan återuppstå på ny plats. Nåja, han har skött sig fint.

Övriga sex hundar har också gått fint men det återkommer jag till i den längre versionen.

Den här resan blir troligen känd som Bilresan. Allt har fungerat ypperligt men man kan säga att paniken var nära när Caddyn brakade ihop på motorvägen dagen innan avresa. Som ni förstår så löste det sig. Det finns alltid en Plan B. Det gäller bara att komma på den.

Nu blir det jobb några dagar och nästa vecka är jag ledig igen. Kurs i fyra dagar i klubbens regi. Härligt!

I sverige

Svensk mark under hjulen :)

Here we are

Framme. Tränar äter och sover. Lovely!