Om hon fanns på ikea

Skulle hon heta Gullig

Datorbiten?

Eller datorbitare kanske?

helgen som svängde

Igår var det en helt underbar dag...

det var faktiskt 18 grader när det var som varmast. I solen, men ändå...

takdropp :-)

jag fick för mig att göra marängsviss vilken avnjöts i solen på trappen. Gott!

Bertil höll mig sällskap

och Carl Philip njöt av att få rulla sig i gruset...

Idag är en annan dag

Snöstorm igen :-(

Den planerade träningen snöade inne. Jag körde igenom Zeke och Rom igår och jobbade hårt med att få dem att släppa draget. Den egenskapen hade hamnat långt bak i lillhjärnan över vintern... Hundarna var rejält leriga när vi var klara, det behöver man inte bekymra sig över idag.

Något annat som svängt; den psykotiska tackan har accepterat sitt lamm och allt ser ut att vara frid och fröjd. Hon får inte vara med resten av flocken ännu eftersom ena juverhalvan är misstänkt hård och jag vill avvakta och se om det blir juverinflammation eller inte, innan de får beblanda sig med resten. Men lammungen är mätt och nöjd och börjar få lite hull. Härligt! Inatt lammade en ungtacka, så nu är det tio pigga och fina lamm därute. Bara två tvillingpar hittills men huvudsaken är att alla mår bra.

äntligen

Har jag äntligen hittat en träningsform som passar min lata läggning? Igår var jag på massage. Ny massör och det var väldigt behagligt, så till den milda grad skönt att jag somnade en stund.

Idag vaknade jag med träningsvärk! Tänk om det går att få skön massage, sova och bli vältränad på kuppen? Samtidigt?! Den där massören tror jag att jag ska kidnappa...

Möjligen kan en del av träningsvärken komma av att en psykotisk tacka lammade igår morse. Hon är rädd för sitt lamm och låter den inte äta. När jag tog in hunden för att väcka hennes vaktinstinkt stampade hon som den värsta tennsoldat med båda frambenen, men hon fattade inte att det var lammet hon skulle vakta... Tar jag bort lammet från henne ropar hon oroligt och när jag lämnar tillbaka lammet knuffar hon bort det. Förlossningspsykos?
Nu är de trångt instängda och så får vi se om hon lugnar sig. Tills vidare håller jag fast henne så att lammet får äta. Det märkliga är att hon står droppstilla och kutar med ryggen när lammet äter, hon släpper bara inte dit den...

Nu ska jag kolla underlaget i hagen. Går det att träna hund eller är det isgata,det är frågan.

Syskonkärlek

Snuttar lite på syrrans öra...

Majsansemla

Mums!

halleluja-moment

Idag har Zeke haft ett riktigt skitigt och riktigt tufft jobb. Han gjorde det så bra att jag snudd på blev religiös på kuppen. Ni som har vallhund och haft sådana "moments" förstår, för er övriga är det svårt att beskriva. Men man blir väldigt, väldigt ödmjuk inför de här hundarna när kapaciteten blir så uppenbar.

Djupströbädden hos tjurarna har fungerat fint i vinter men nu hade den tinat upp. Det var smetigt och skitigt och det hjälpte inte hur vi halmade, efter några timmar var halmen nertrampad i bädden och ytan var kladdig igen. Vår lösdrift är inte byggd för att man ska få för sig att mocka ut hela bädden med sex stycken, snart slaktfärdiga, tjurar kvar i boxen. Förra året var vi tvungna att göra en insats och nu insåg vi att det skulle bli samma visa i år. Innan Zekes tid kan jag erkänna att det över huvud taget inte fanns på världskartan hur det skulle gå till...

Här skulle man kunna ha en före- och efter-bild men jag lägger inte gärna ut bilder av djur som har det skitigt, så ni får nöja er med en efter-bild. Hela bädden mockades ut med lastmaskin medan jag 0ch Zeke höll tjurarna på skrapgången. När man står där med tjurar på ena sidan och en backande lastmaskin en halvmeter bakom sig lovar jag att man är glad att hunden håller sig lugn. Man vill inte att det ska komma någon klöv farande i onödan då... jag blev så fascinerad av hur Zeke hanterade situationen. Han lät tjurarna röra sig helt fritt inom det "trygga" området och han brydde sig inte om hur de bytte plats och om de knuffades. Om det blev stökigt gick han ut och visade sig för den tjur som stod längst ut på kanten, så när knuffarna hade nått den tjuren visste den redan var hunden var, och backade snällt undan åt "rätt" håll. Så länge det var lugnt satt eller låg Zeke helt avspänd och höll uppsikt och tjurarna var helt coola. De stod till och med och åt hö, trots att situationen var helt ny för dem - de har aldrig varit med om det här förut. Det var helt och hållet Zekes förtjänst att de var så lugna. jag är så stolt över hur den hunden fungerar när det handlar om riktigt jobb!

Majsan och Rex var förstås med. Majsan var grindvakt och farbror Rex, som nyss fyllt 12 år, var med och passade lite i bakgrunden. Sedan sov han i bilen under tiden som vi åt Majsans goda semlor :-)

Nu är vi igång

Första lammen och fler på gång. :)

kolla!

kameran får vara med ;-)

Först, jag har ju lovat ut en rapport om Rom och grisen. Stackars (?) Rom har aldrig ägt en pipleksak i hela sitt liv. Hans matte gillar inte pipleksaker. Däremot; den här grymtande grisen kunde jag inte motstå...

de enda pipleksaker Rom haft är katter. Till exempel Beatrice Gullefjun Långstrumpså fort hon piper så släpper Rom och tar nytt tag. Han såg därför väldigt rolig ut med sin grymtande gris eftersom han spottade ut den så fort den lät... Nu har han kommit på att det är ok att fortsätta tugga på den.

En anledning att jag inte kunde motstå grisen var lappen som hängde i dess öra den ser ju ut som Rom :-) och att han är cute och Best friend visste vi ju redan ;-)

Beatric, denna underbara katt är datorintresserad.

Här försöker hon sig på att spela Jewelled Blitz. Jag måste nog skaffa en touchskärm till henne. Chatta kan hon redan...

Men dra något gammalt över dig!

... eller en hundfilt

I helgen var jag, Marie och sex hundar ut på promenad i det ljuvliga vädret. Gänget var inte så lätta att fotografera...

Misty spelar död eftersom Marie bråkar på någon annan hund (svårt att säga vilken), Vilda ser riktigt väluppfostrad ut, Scott har hittat ett spår och lämnar sin plats, Zeke luktar på något intressant, Bud visar sig från sin bästa sida och Rom har fått syn på något annat. Snyggt!

vilken helg!

Helt underbart väder hela helgen, även om nätterna är rackarns kalla.

Och vad gör jag då? Jo sitter vid datorn hela helgen och skriver och svär. Svär över att vår fasta telefonlina dog i fredags så det är bara laptopen med sitt mobila bredband som har kontakt med cyberspace. Därför måste jag springa mellan datorerna och hämta de filer jag behöver på usb-minne.

Svär över att Telia var tvungen att uppgradera eposten just den här helgen. Det har de visserligen aviserat att de skulle göra, men jag räknade med att det 1) var ett spammail eller 2) att det skulle fungera ändå. Det har det gjort. Ibland. Om jag loggade in på nytt kunde jag öppna eller tom svara på ett mail. Sedan var det dött och jag fick logga in på nytt. Igen. och igen.

Svär över min egen dåliga planering som gjorde att jag var tvungen att göra klart allt den här helgen.

Svär över den där lata människan som flyttat in i min kropp.

Trött är jag också... och lamningen har inte ens börjat. Huga, det här bådar inte gott. Huka er kamrater :-)

Gudskelov har jag några fyrbeningar som lättat upp tillvaron. Hussen flydde fältet i helgen så han slapp höra mig. Zeke och Rom har varit inblandade i halmande hos tjurarna - nu testar nog snart inte Kaxpellen mer. De har dessutom tagit ut och in träningsfåren, där Mackan får du något att bita i. Som de springer :-) När fåren ska in står de och trycker och stampar i sitt lilla hus. Inte lätt för en hund att hämta dem då - när själva upptaget ska ske inne i ett trångt skjul. Zeke har problem - han tror att han ska tappa dem om han går in (och det gör han också) men Rom gjorde det fint idag. Coolt!

Sedan väntar vi på första lammen. Ingen riktigt redo ännu men det är inte långt borta.

När datorn har kontakt med telenätet igen och utskicket till årsmötesdelegaterna är klart... DÅ ska jag återgå till normala banor och kanske t.o.m. ge er lite bilder.

Ska det vara så här?

Tur att man kan jobba sig varm men lammen kommer att behöva värmelampan. Det är ju mars...