sirap i hjärnan och syra i benen

idag hade coachen förberett både bana på ny mark och en klurig bana i stora hagen där vi skulle träna på att styra på längre håll och jag hade med mig en tanke att inte detaljpeta för mycket i de långa drivningarna. Det blev inte riktigt så... Eller jo, man kan förstås inte säga att jag detaljpetade så mycket. Det var nämligen inte aktuellt med några detaljer eller något finlir alls...
Nog för att jag såg att det var en Rom-fälla i hämtet, men nog trodde jag att vi skulle klara den bättre än vad vi gjorde. Banan skulle köras med föraren stående på husets altan och det var bra, för därifrån hade jag bra sikt. Men det hjälpte liksom inte. Det där hämtet krympte och vi provade oss fram med ganska många varianter innan det blev bättre. Ok, där har vi lite att jobba med i sommar - men det dröjer nog innan jag är tillbaka på altanen ;-)
Resten av banan hade också sina brister. Några av dem direkt relaterade till att hämten inte var bra, några av dem bara för att hunden faktiskt inte gör som jag visslar (idag var det nämligen ingen skillnad alls i långa och korta flanker och vi trillade stenhårt ner i en gammal grop, nämligen att han ger fåren alldeles för mycket utrymme när han väl släpper - vilket för en oinvigd säkert låter väldigt märkligt och det är det också - men när han äntligen tog till en stor flank var den för stor och framförallt för långsam så fåren springer dit de vill...

Vi nötte och testade några andra övningar och Rom blev ordentligt trött. När han och Jovi tränat lade jag honom i bilen och lät honom vila under tiden som Heléne körde Gemma lite. Sedan var det dags för den utvilade Rom att göra en tävlingslik bana på ny mark. Och då kan man säga att han skulle behövt en snabb-knapp på sin batteriladdare för det tog slut snabbt igen. Oj, så trött han var... Benen fulla av mjölksyra och hjärnan som sirap var ingen vidare kombination.

Jovi skötte sig bra. Hon åker med lite på Roms övningar och så får vi anpassa dem lite till det hon behöver träna på. Där är det framförallt hämten som behöver filas till och delningarna är på rätt väg. I sann Jovi-stil ser det ut som om hon har en väldig tur hela tiden :o)

Det var roligt att se Gemma också. Där händer det verkligen saker nu. Mycket coolare och tryggare, även om hon var het och stirrig till en början. Med linan blir det inga konflikter och ingen stress och det svarar hon jättefint på. Intressant också att matten kan anamma "ny" teknik så snabbt ;-)

 När jag summerar dagens övningar noterar jag att vi dängde till med att utmana hans brister all-in. Det retar mig lite att jag inte kunde lösa dem bättre men jag får väl försöka ha lite tålamod och inse att det kommer att ta tid. Framförallt behöver jag vara närmare så att jag verkligen ser vilka delar det är som inte fungerar som det är tänkt och göra något åt dem. Nåja, säsongen har ju knappt börjat. Nya friska tag blir det! Synd att hunden sover så gott, jag skulle vilja gå ut och börja fila lite på ett par saker ;-)

Lillpojken

Igår var jag och Anders hem till Petra och valde varsin valp, spännande värre. Jag trodde nog att jag skulle välja den hane som hade bläs, men så blev det inte alls när jag kom dig. Så... Team Samuelsson proudly presents...

 J&Ps Four...

En väl hanterad liten valp

... med föremålsintresse

... som kommer på inkallning

... låter syrran använda honom som kudde

... sover gärna på rygg i någons famn

... visar minsann lite stil ;-)

- ... och är ganska söt

och tittar på de här bilderna så inser man att här kan inte Rom svära sig fri. Den högra bilden (eller nedre - i en del webbläsare) visar Anders Peg som alltså också kommer att bli Skävebo. Till höger på den vänstra bilden (eller sålunda den övre) är den andra hanen. En klockren Romkopia. Hade jag valt honom hade jag fått två till utseendet likadana hundar ;-)

konsten att pausera

Om jag trallar lite under tiden som jag kör hund kanske....?
 
Panetoz – Dansa Pausa





Igår skulle till och med coach Elgemyr varit om inte imponerad så i alla fall något nöjd. Tror jag. Körde Rom i skapligt långa från- och framdrivningar och ansträngde mig för att inte vara så petig och vara där och styra så fort ett djur tittar åt sidan. Resultat = fåren gick rakt med väldigt få kommandon från mig och Rom hade ett fint flöde på dem när han slutat att undrande stanna upp och fråga var signalerna tagit vägen.Så, Raring:
Om jag står för pauserna får du stå för dansen.

Öh, nej det var inte Zeke jag körde... Där är pauser uteslutet för under tiden hinner fåren skena åt fel håll...

och så har det gått en vecka igen

Det är mycket nu... mycket som ska hinnas med både på jobbet och hemma och eftersom våren äntligen kommit är huset konstant belagt med grusgolv. Jag tror att jag ska hinna med så mycket både på kvällar och helger men det blir liksom inte mycket gjort. Eller rättare sagt, det jag hade tänkt blir inte gjort och så gör jag något annat. För det mesta något roligare.
Idag åkte jag till exempel till Skräddars och tränade med kamraterna hela dagen. Heléne stod för planerandet och fotograferandet och så var det jag, Lennart och Ewa som skulle verkställa. Vi testade lite inför den vallhundsuppvisning vi ska vara med på i maj och det var väl tur att vi testade, så att vi kunde modifiera upplägget en smula.

Förutom att testa programmet fanns det möjlighet att träna lite och jag passade på att låta Rom träna på att hålla upp drag med djur i en fålla som skulle passeras. Att det ska vara så svårt att få till den timingen...

Annars känns det lite wild & crazy att skicka Zeke på hämt på en uppvisning, men gör han som idag så får jag i alla fall fåren till mig utan trassel och sedan var det ränna och sortering på hans lott. Där är det lite mer "gamla Bettan" men sortering med buffliga får är vi väl inte helt uppdaterade på.

Rom ska göra ett dubbelhämt och det ordnar sig nog. Idag blev det svårt eftersom jag vände honom för tidigt och han fick gå ut blint och behövde en del styrning, men fixar han det ska han väl kunna hämta när han ser fåren kan man tycka ;-)

Heléne skickade ett par bilder från idag
en typisk Rom-pose

och en väldigt otypisk Zeke-pose

ikväll kom startlistorna till Norrköping ut, så nu borde jag nog putsa till Rom lite. Tävlingspremiär om två veckor. Framåt helgen ska jag åka och titta på lillpojken, det ska bli spännande att se om det är någon som väcker ha-begäret lite extra...

intensiv helg

Kanske har sista tackan lammat nu, det är två kvar som i och för sig är runda och trinda, men som helt saknar juver så jag tror att de är tomma. Helt säker kan man inte vara men jag tänker sova på nätterna framöver - i alla fall tills jag ser om det blir någon skillnad på dem. Sista lamningen var lite trasslig, första lammet kom med huvudet först och jag fick hjälpa till att mickla fram frambenen. Lamm nr 2 låg i en konstig ställning och med huvudet bakåt så där fick jag vända och vrida lite. Båda lammen och deras mamma är pigga nu, men det hade nog varit kämpigt om hon inte fått hjälp.
Igår skulle jag ha städd, tvätt och vilodag. På sätt och vis blev det nog en sådan - även om det inte alls blev som jag tänkt. Tvättmaskinen gick under tiden som jag var ute och vi mockade ur fårens ströbädd. Ett riktigt skitgöra som känns i armar och rygg idag. Sedan vallade vi över kalvarna till stallet, mockade ur deras bädd med lastmaskinen, halmade, monterade deras vattenkopp, vallade tillbaka dem, mockade igen, halmade till fåren och sedan var det bara att hugga i med det vanliga matandet, vattnandet, halmandet och ta in fåren igen. Efter den dagen kan man säga att det blev vilokväll. Helt färdig var jag.


Idag var det äntligen dags att träna med bästa träningskmaraterna

 Gemma. Har börjat fösa i lina och håller på att få riktigt fin kläm på hur man ska hantera djur utan stress och fula inrus. Häftigt att se hur hon utvecklats massor på kort tid.

 Birk har jag inte sett på länge och det var jättelänge sedan har var här på de... rörliga fåren. Ewa håller också på att bli vän med linan och efter en tveksam inledning kom han sig riktigt bra.

Jovi har också tagit sig ordentligt över vintern. Nu trampar hon i riktigt fint och snart får nog Heléne lägga på en bromsvissla ;-) Vi klurar vidare på hennes delningar och ska nog få till att hon håller upp drag utan att stoppa djur om vi får nöta lite

Zekemannen överraskades och överraskade idag. Gick i lina och skulle få ett hum om att det är ok och till och med riktigt praktiskt att glida upp på sidan för att bromsa djur. Man behöver inte ställa dem öga mot öga hela tiden... Överraskade stort med att greppa idéen snabbt :-)

Rom tränade svårt idag med mycket drag som han från början skulle hålla upp själv, sedan fick vi en klurig bana att genomföra och då kom pet-fia in i bilden och började styra för mycket... Svår balansgång det där ;-) I det stora hela jobbade han riktigt bra, löste de kluriga partierna över förväntan men fick problem på andra sekvenser av banan. När andra tränar kopplar han av...

... till skillnad från den här gaphalsen som nästan gör så att det låter som på "den gamla gida tiden"...

Om man är stor måste man vara snäll...

... och om man är mycket liten måste man vara väldigt stark

- tja! jag heter Pyret. Min syster vägde dubbelt så mycket som mig när vi föddes men jag ska nog komma ikapp henne :-) Pyret vägde ynkliga 1,2 kg när hon föddes och idag, nästan tre dygn gammal vägde hon 2 kg. Skaplig viktökning! Mina lamm är små även annars, men har en normal födelsevikt mellan två och tre kilo. Igår föddes till exempel tvillingar som vägde 2,8 kg var, så hon var verkligen liten som ett Pyret.

Vi fick åberopa rubriken och utföra en välgörande handling, eller rättare sagt Hussen fick rycka in idag. Sent i förrgår kväll lammade en ungtacka, lammet stod upp och verkade helt normal. Jog boxade in dem och lät dem vara ifred en timme, men när jag kom ut hade lammet tagit sig igenom grindarna och låg i lammboxen bredvid - där det redan bodde en tacka med tvillingar. Jag lyfte över den nya och såg att den genast började leta mat och var därmed nöjd. När jag tittade till dem på natten var jag osäker på om lammet verkligen ätit ännu, hon kändes ovanligt "platt". Tackan stod snällt stilla men blev stressad när jag var där så jag tänkte att det skulle ordna sig.
På morgonen när jag kom ut såg jag att lammet såg.. missbildat ut. Stort underbett och drog in överläppen i munnen. Otroligt märkligt, för hur trött jag än var på kvällen och natten är det orimligt att jag inte skulle sett den defekten. Så, vad hade hänt? Hade hon fått en smäll över näsan av den andra tackan när hon kom in i fel box? Hon var nerkyld också så hon hade inte fått i sig tillräckligt med mat - vilket var helt rimligt med den nosen. Jag mjölkade ur tackan, matade lammet och hon piggnade på sig. Majsan matade på lunchen och jag fortsatte igår kväll och inatt men munnen blev inte bättre och lammet verkade inte riktigt komma igång så idag fick hon sluta sina dagar utan att behöva svälta ihjäl eller få lunginflammation. Men jag undrar fortfarande vad som gick galet? Stackars ungtackan miste sitt lamm och kommer att få flytta ut till träningsfåren till helgen. Dels behöver hon inte gå där bland lammen och ropa och dels är det nog bra om hon inte får mer kraftfoder nu när hon ska sina mjölken.

Det är tre tackor kvar att lamma nu, det skulle vara skönt om det kunde bli klart snart så att nattsömnen blir normal igen.

Häromdagen pratade Rom med kalvarna om att det är viktigt att flytta sig när Hunden kommer. För att förstärka budskapet visade han tänderna när de nosade på honom.

Påsklamm

Idag är det bildtema...

 

 

 

Gustav låter sig inte skrämmas så lätt...

 Puss!

 Gottar sig i solen

- Hej, vad heter du?