summerat 2011 och en blick framåt

Haha! på grund av svajig internetuppkoppling hade jag skrivit summeringen i word. Och där fanns den kvar :-) Här kommer alltså reprisen av min årskrönika, som fanns här - försvann - och återuppstod på den tredje dagen.

Zeke inledde med att bli belönad för 2010 års prestationer; vinnare KM Får IK-2, bästa allroundhund och SDV-mästare.
Nöt-SM skulle väl vara coolt skrev jag förra året och det hade det väl varit. Hyggligt nära var vi också – första reserv närmare bestämt ;-) men när jag såg hur tungt det var insåg jag att vi inte hade haft så mycket att hämta där, men roligt skulle det ha varit att vara med. Annars känns 2011 som Zekes hälta-år. Först hela Skottlandsresan med en tagg i en tass, sedan den olycksaliga smällen av kvigan i Åtvidaberg. Han repade sig snabbt men när jag tittar tillbaka på hösten så präglas den av en obehaglig känsla över att allt inte stod rätt till. På nöttävlingen i Knutby var han sig inte alls lik och när vi kom till Danmark kändes han tveksam och låg. Med lite facit i hand funderar jag förstås på om han hade ont då också. Flera blogginlägg under hösten andas hälta/stelhet/verkar inte helt ok. En kväll i höstas var han blockhalt och när han sedan blev ordentligt halt i samma bog efter en träning var det dags att kolla upp eländet. Första domen var artros i båda boglederna men efter ett besök hos Redog ljusnade utsikterna lite. Nu har han koppelvilat i fem veckor och vi börjar så smått starta upp honom lite försiktigt. Med lite tur ska han hålla för ytterligare något år och då gör vi ett nytt försök med nöt-SM, tycker jag ;-)
Annars hann vi med att till min förvåning vinna KM får IK-2 igen och en fjärdeplats på KM Nöt (där matte skänkte bort onödiga poäng och han hade en helt hopplös grupp) så han kommer att kunna titulera sig bästa allroundhund även 2011. Med god hjälp av bra nötresultat kniper han även SDV-Mästartiteln 2011, vilket både är väldigt roligt och ganska förvånande.

Rom skulle vara en IK-2hund när 2011 var slut och det är han. Det blev inga fler starter i IK-1 och resultaten blev kanske inte riktigt som jag hade hoppats, men jag fick en del tankeställare och jag tror att Rom kommer att gå bra 2012. På höstkanten blev han sexa på de rörliga ryorna i Söderala och fick sina första SM-poäng. Ett par bra NN-1:or har han gjort och han får nog flytta upp i NN-2 nästa år. Jag skulle inte bli förvånad om Zeke får se upp där också. Till exempel så gick ju Rom och storvann vårt Nöt-KM redan i år. Hade han inte bitit en tacka som attackerade honom i delningen hade han varit med i toppen även på får-KM. Med sig hem från Skottland kom Rom med massor av erfarenheter och en vandringspokal efter att ha belönats för vår delning på en open trial. Där gick han dessutom bra och placerade sig skapligt. Men framförallt fick han träna annorlunda och vara med på andra typer av jobb än vad vi har hemma. Att ta ner 600 tackor med lamm från kullarna var ju en utmaning… I Danmark fick han också prova på lite längre avstånd och större flockar – nyttigt, nyttigt!
Jag har tänkt om lite när det gäller hans träning och spetsat till den lite. Det tror jag kommer att betala sig nästa år. Vi har tappat bort den där läckra hunden som körde ner huvudet och verkligen GICK med djur, men eftersom den hunden också försvann in i en bubbla och inte tog hjälp när det blev drag eller andra svårigheter har vi nu putsat fram en hund som (i alla fall just nu) är lite mer tveksam – men som är öppen och lyssnar. Rolig att köra är han också.

Själv då? Tja, jag harvar väl på… nej, jag har förstås lärt mig massor i år igen. Nöttävlandet med Zeke gav mig nya perspektiv, Rom tvingar mig att tänka nytt hela tiden. Där finns det inget utrymme för att befästa saker – så fort han börjar förstå måste jag vara före och höja svårigheten. Svårt! När vi var i Danmark slog det mig hur mycket erfarenheter vi fått med oss från alla Skottlandsresor, det är nyttigt att bli påmind om sådant. Men framförallt är det tränings- och tävlingskamraten Heléne som utmanar mig att tänka nytt och vara tvungen att sätta ord på saker som jag bara tänkt. Och som Nalle Puh säger; det lät bra inne i huvudet, men annorlunda när det kom ut…
Ok, mål för 2012?
1. Zeke frisk
2. Zeke till nöt-SM
3. Rom till får-SM
Värt ett försök, eller hur? Och så ska jag coacha Heléne och Lexa till får-SM och Jovi till godkänd vallhund. Det kommer att bli fullt upp nästa år också 

Det blev inga illustrerande bilder i den här reprisen. Men det finns massor av kul bilder i bloggarkivet såg jag ;-)

berg- och dalbana

Igår följde jag med Majsan till stora staden Falun för lite shopping, på vägen hem passerade vi Granngården och valde ut en ny fodersort till farbror Rex som tunnat ur på sistone. Inte undra på som de travar och motionerar dagarna i ända ;-) När jag ändå hade ångan uppe åkte jag till Säter och köpte den berömda ullfilten trots att det inte var rea och i samma anda köpte jag en router för mobilt bredband. Vår fasta telefon är ju död igen efter senaste stormen och det är bara en tidsfråga hur länge vi ska ha den kvar. Nu är reparatör beställd så jag behåller väl den ett tag till - om de nu hittar något fel och lagar den. Men sedan planerar jag att gå över till mobilt och då tänkte jag ha den här lösningen som backup ett tag och testa. Alltså köpte jag en router... Ni som är ointresserade av sådana tekniska installationer kan sluta läsa här ;-)

Enligt internet skulle routern konfigureras på några minuter. Jag höll på i fem timmar. Sedan sov jag och vaknade med en ny idé, testade den och gav så sakteliga upp. Eländet kände inte av modemet från början och sedan trixade jag mig fram till att den hade kontakt och alla lampor lyste uppkäftigt grönt. Uppkäftigt därför att jag fortfarande inte hade någon internetåtkomst. I med usb-modemet i routern - testa - ta ur modemet och sätta det direkt i datorn - koppla upp sig utan router - googla på vad det kunde vara för fel, studera leverantörens och telias hemsidor - koppla ur modemet - ansluta i routern - testa............. så där höll jag på. Onödigt envis är jag också. Åkte tillbaka till affären och fick tillbaka pengarna, tittade på ett par ställen till och landade till slut efter en ordentlig omväg i teliabutiken. Och nu gick det mycket bättre! Typ helt utan problem... Lika förbannad och irriterad som jag var inatt, lika upprymd kan jag bli när saker bara fungerar som förväntat. Jag är lättroad ibland ;-) jag jobbade några timmar på förmiddagen och för att fylla på min irritation så kopplade fjärranslutningen till jobbet ur med ojämna mellanrum. Till slut var jag på vippen att ta till våld mot datorn, stängde ner och gick ut i regnet.

Nu blev det bara en hundrastning och ingen träning. Zeke skulle åka till Maria och få behandling. Han fortsätter att följa Bli-frisk-kurvan :-) Nu behöver han inte fler elbehandlingar men jag får fortsätta att köra Novafonen och så ska Maria känna på honom om tre veckor. Men planen med femminutersträningar fortsätter :-) och så håller vi tummarna.

Jag läste avundsjukt om Lexa och Jovis julklapp. Tänk så praktiskt det skulle vara... Hur ska jag få upp hundarna på Hussens motionscykel?

slut på julsnällheten

Idag kom Marie och Sarah och tränade. Isfläckar i hagen men en del av hagen såg ok ut så vi provade. Idag kan man säga att något gick fel i min och fårens pedagogik :o) Den minst isiga delen av hagen visade sig vara en för stor utmaning för hundarna. Det blev lite för mycket panik och oreda så jag bestämde mig för att vi skulle flytta till nya hagen och se om det var ok underlag där. Min tänkta träningsplätt innehöll alldeles för mycket drag och de där rackarns fåren kom på att de kunde göra lite som de ville med de orutinerade hundarna...

På väg till nästa hage tänkte jag att jag borde passat på att köra Rom när fåren var så "på tå", men bestämde mig för att låta tjejerna träna färdigt först. Så här i efterklokhetens tecken tror jag att det också var ett misstag. Han skulle behövt lugna ner de nu ganska spralliga fåren lite... Nu fick Bud dra ett tungt lass, vilket han i och för sig inte beklagade sig över det minsta. Väl i nästa hage med följande förutsättningar; mindre drag - eller om du så vill; fler öppna ytor så fåren kunde fritt välja flyktväg - isigare underlag, en lätt hysterisk hund som till vilket pris som helst behövde plockas ner från sin stresspiedistal, en vaktmästare som faktiskt skötte sig väl och så Sarahs kommentar från sidan "varför stannade jag inte hemma och bakade eller gjorde något annat roligt"? fniss... Nåja, lite bättre blev det till slut och helt genomsvettiga var vi. Nästa gång kommer det att gå bättre!

Innan tjejerna kom fick Zeke fem minuter i hagen :-) han är fortfarande kopplad på promenader men nu tänkte jag starta upp honom lite försiktigt. Att GÅ med får har ju aldrig varit hans paradgren så då kan vi väl träna på det då ;-) Riktigt roligt var det och jag har faktiskt en hyggligt klar bild över hur jag ska träna honom framöver. Men till att börja med får det bli någon femminutare ibland om han ser fortsatt ok ut.


När tjejerna åkt hem tog jag ut Rom och körde lite på min ursprungliga plats. Körde en utgång där jag styrde honom genom staketet och på andra sidan vägen, sedan körde jag både fram- och fråndrivningar där jag höll honom på sidan och fick fåren på raka linjer - men inte till eller från mig. Svårt men det faller så sakteliga på plats att han är bekväm där. Fåren var förstås som förbytta och knallade snällt på, helt "i hand" ;-)

Nu var planen att jag skulle åka till Säter och titta om de möjligen rear "min" ullfilt. Men banne mig så har det börjat blåsa igen så jag tror att det får vänta till i morgon...

julhälsning från Scott

det är viktigt att man vilar ordentligt under helgerna...

men vad nu då?

Lämnade bärbara datorn på och gick ut för att hjälpa Hussen med snöskottningen, dvs bära in saker som var i vägen när han for fram med lastmaskinen. Kom in och på datorn var fyra olika dialogrutor där jag kunde välja om jag t.ex ville aktivera "tröga tangenter" och några andra märkliga funktioner. Jag svarade avbryt på alla och blängde på Beatrice som satt bredvid och tittade på. Kattskrälle! Nu har hon spatserat omkring på tangentbordet igen. Dessutom har hon aktiverat något som gör att alla webbsidor öppnas i ett nytt fönster... Suck! Hoppas det försvinner när jag startar om, annars får jag väl googla på någon supportsida igen. Det har hänt förr...

Undrar om det blir bättre eller sämre när hon upptäcker min nyinköpta julklapp till mig själv. En surfplatta :-) om jag gillar den hälften så mycket som jag tror kommer jag att vara en glad människa framöver.

Inga julgardiner idag heller. Nåja, flera dagar kvar och om jag inte öppnar kartongen med surfplattan har jag gott om tid :-)

dagen efter

Efter gårdagens ganska misslyckade husmorsförsök bestämde jag mig för att göra något som jag i alla fall behärskar något bättre. Alltså bjöd jag in kamraterna och gick ut och tränade ;-)
Is i baggarnas hage - alltså motionerade vi ungtackorna lite och då blev det lite mer rörelse...

Sarah och Svea är på god väg, det ser riktigt bra ut. Marie och Sture har gjort gigantiska framsteg senaste veckorna. Förra gången de testade att fösa tackorna var det ganska mycket som trasslade, idag skötte sig Sture fint. Man får se upp lite med hans attityd - han skrämmer djur helt i onödan och ställer till det lite för sig på det sättet. Det gäller det att bygga Lugn. Andra passet gick han riktigt bra.
Rom tränade på svåra saker och jag testade några olika visslor för att dra in honom mot djur "på toppen". Det låter inte klokt men ingår i en plan ;-) Idag såg det om som inkallningsvisslan fungerade bäst, jag får prova lite till. Om jag sedan kunde lära mig av med den larviga framåtvisslan som jag av rätt obegriplig anledning lagt mig till med, direkt på Därvisslan.,. Det finns lite att putsa på kan man säga :-)

Allra bäst idag var Bud. I alla fall om han själv får bestämma <3 . Han fick vara med och vara hållhund eftersom jag förstod att det skulle bli snabba djur. Han är fenomenal på det. Lägger sig inte i utan håller sin kant, bromsar lite, passar lite och ligger långa stunder still hos mig och iakttar vaksamt varje rörelse. Snacka om att ta sin uppgift på allvar :-)

Efter ett par timmar i hagen blev det lite hemmastök och sedan åkte vi till Ica Maxi för att julhandla. Helt fascinernade, det var nästan inget folk där! Kors i taket vilken bra planering!

julförberedelser à là Ewa

Det är mycket som ska hinnas med innan jul.
Så här långt har jag kommit
1) förbered kroppen på att det kommer att komma mer kolhydrater framöver genom att långsamt (inte så viktigt) höja dosen av framförallt socker
2) koka knäck - så att inte punkt 1 var i onödan
så långt har jag kommit. Sånär som på att knäcken som för första gången skulle göras i mikron just har smält skålen så att det luktar bränt i köket och svart knäcksmet täcker mikron inuti...

Jag tänker mig att efter vädring av kök och försök till rengöring av mikron (alternativt byte av densamma) så pyntar jag och byter gardiner, klär granen och sedan ... klart :-)

oväntat

Idag har jag och Zeke varit till Redog på återbesök. Stefan hittade ju några krånglande muskler och felaktiga rörelser senast. De där rörelsestörningarna förvarnade han om att vi skulle behöva jobba med - benmanschetter och så småningom threadmill för att lära Zeke gå "riktigt" igen och använda musklerna som det är tänkt...
Jag har svårt att se om det blivit bättre eller sämre, Zeke är sig inte lik. Han har liksom slutat hoppas att jag ska ta med honom :-( så istället för att hoppa jämfota vid dörren går han och lägger sig. Typ. Något bättre "sting" i steget har jag sett inomhus men det kunde lika gärna vara önsketänkande. Så idag var det upp till bevis.

Vi knallade fram och tillbaka och Stefan försökte hålla sig för skratt. Han sade något om att det "studsar saker mellan öronen på honom". Zeke gjorde med andra ord sitt bästa för att ge ett piggt och vaket intryck ;-)
- vad ska vi göra nu
- du ska gå
- jaha, bara gå?..... jag studsar lite också, det gör väl inget <3

Efter några vändor i alla möjliga gångarter, de flesta egenuppfunna av en liten fjällko som var glad att stå i centrum, sade Stefan att det var otroligt mycket bättre :-) Istället för ett ordentligt rehabprogram sade han att rörelsestörningen var borta :-), att det som gör att jag tycker att Zeke inte går riktigt, riktigt rent, sitter mellan nacke och skuldra och att han behöver ytterligare ett par elbehandlingar. Om det funkar för Maria ska jag fortsätta låna Novafonen och behandla själv, han behöver stretchas lite i den stela muskulaturen runt nacke/skuldra - och sedan kan jag sätta igång honom lite försiktigt. Stefan har skrivit ut honom som friskförklarad och om jag vill att han tittar på honom innan jag kör igång honom ordentligt så gör han det... Annars är vi på banan nu!

Vilken överraskning! jag som nästan anmält mig till Falu Djursjukhus som ska öppna rehabavdelning i januari ;-) Nu gäller det att hålla sig kall och fortsätta ta det lugnt till de där sista stela musklerna fått en match. Sedan blir det hållna tummar för att han håller... men skulle han inte göra det så vet jag i alla fall att jag gjort vad jag kunnat. Och det känns jäkl-t bra!

dagens post

Vall och vallning både på längden och tvären...

Skickat från min Sony Ericsson X10

Nu är det krig!

Skickat från min Sony Ericsson X10

mer jul?

Jag läser bloggar och på Facebook om julförberedelser på alla sätt. Det bakas, skuras, rullas köttbullar, pyntas och stoppas korv (det där sista är jag inte säker på, men troligen är det någon som gör det också). Själv njuter jag av att det varit bra väder i helgen och underlag så att det gått att träna. Förutom Roms träning så går jag korta, tråkiga promenader med Zeke och behandlar hans muskler. I bästa fall dammsuger jag och lagar mat.
Förhoppningsvis kommer det som manna från himmelen ramla ner en portion inspiration, annars gör jag väl ett större ryck där på slutet före jul, inser att jag inte hinner allt, gör något roligt och ser att det blev jul ändå... Det är så det brukar gå till...

Alltså har vi tränat. Idag var vi hos Sarah och de fåren hade inte varit ute på ett tag och de är inte särskilt mycket vallade. Eller var - innan idag ;-) Alltså var de VÄLDIGT rörliga när vi tog ut dem och jag körde Rom först. Första passet kan man säga att han hade handbromsen i. Riktigt bra träning blev det! Andra rundan var fåren väldigt mycket lugnare och då kunde vi pilla lite mer på detaljer. Jag får fundera på högervisslan - eller om det är Liggvisslan som ska ändras. Fel blir det i alla fall ibland...

För övrigt kunde vi alla fyra lämna hagen lite fånigt leende idag. Alla hundarna skötte sig fint!

Nu ska jag ta och hoppa i något mer respektabelt i klädväg och dra till kyrkan. Luciakonsert och jag kommer säkert att gråta lite ;-) och kanske få lite julstämning och inspiration?

Kurs

Åh vilken bra kurs vi varit på, jag och Rom :-)
Kicki hade lyckats få Mosse på besök några dagar och vi hade det så lyxigt att det bara var fyra hundar per dag. Vi hann med 3 pass à 20 minuter och väldigt mycket diskussioner mellan. Kalas! När det bara är fyra hundar är det dessutom lättare att hålla fokus och följa varje hund mellan passen. Att Kicki och L-G skötte markservicen utmärkt och att solen sken... ja, det gjorde bara dagen ännu bättre.

Rom skötte sig fint, vi fick mycket beröm för att vi gjort läxan och framförallt fick vi ett helt gäng tips till nästa steg i utvecklingen. Små enkla detaljer och stora saker som vi missat eller inte varit mogna för, i en salig blandning. Det är häftigt när man gått så många kurser som jag och ändå åker hem och undrar varför ingen förklarat det precis så tidigare... Eller så har han det men jag har inte tagit in det - så kan det ju också vara :o)

Nu är jag motiverad som tusan att träna och har önskat mig barmark. Vad händer då; jo det snöar förstås. Jag hoppas att det räcker så här; torrt och ljust ute men fullt träningsbart ändå. Blir det snö och is får jag väl krypa upp i soffan och gotta mig åt att vi avslutat säsongen med flaggan i topp ;-) men nja.... jag har några läxor att göra :-)

Jag har några bilder i kameran men eftersom jag fortfarande saknar internet på stationära datorn så blir det för omständigt. De kommer sen!

too old

igår kände jag mig verkligen för gammal för partylivet. En trevlig julfest på fredagkvällen gjorde sig påmind mest hela dagen. Det var inte förrän på eftermiddagen som jag kom på att jag egentligen var mest hungrig... Det blev inte många knop den lördagen. Idag har jag hunnit lite mer; vallhundsprov i Bråfors på förmiddagen. Det var bara sex startande ekipage så det var avklarat på ett par timmar. Fem nya godkända vallhundar blev det. Grattis klubbkamraten Mackan och "snart-klubbkamraten" Sanna!

När jag kom hem lade jag in resultaten i Vallreg och sedan gick jag ut med Rom en stund. På tisdag ska vi på kurs för Mosse och jag tyckte att jag skulle vara lite bättre förberedd den här gången :o) Sist vi kursade för honom fick vi backa bandet ganska långt, jag hoppas vi är i bättre fas nu.
När vi ändå var ute passade vi på att halma lite mer till utefåren och ta in deras vattenbalja. Skönt att ha vinterstädat lite. Det är väl hög tid när det är andra advent. Kalvarna stortrivs i lösdriften och det är så trivsamt att se hur de bäddat ner sig i halmen och myser.

De senaste dagarna har jag fått ett par tunga besked om goda vänners hundar som är sjuka. Det är för jäv-t rent ut sagt och jag ska aldrig mer sucka över att Zeke är lite halt. Han är i alla fall pigg och glad och har förhoppningsvis många år kvar.

rehab

Zeke har varit till Stefan Rosén på Redog i Västerås idag. Vi fick knalla fram och tillbaka i olika gångarter och det var helt uppenbart att stegen på höger fram var kortare än vänster. När jag tvingade Zeke att gå extremt långsamt (vilket han aldrig varit särskilt bra på...) såg man det tydligt, både att han kortade steget och då vred han även ut tassen. Efter diverse kläm och känn och lite stretching hade Stefan hittat en instabil led, samt ett par krånglande muskler. När han fick stå på 4Leg Check-vägen var muskulaturen på höger ben väsentligt tyngre än vänster.
Glädjande var att han inte ömmade i leden eller ledkapslarna, vilket tyder på att artrosen inte har med hältan att göra.
Nu är planen: vila med koppelpromenader och fortsatt Rimadyl, samt elektroterapi. Återbesök om drygt två veckor, då kan vi förhoppningsvis börja med benmanschetter och ev klövjeväska. Sedan kan det bli treadmill längre fram, simning var inte aktuellt. Sådan tur att jag läst att Falu Djursjukhus skaffat treadmill :-)

Med bra rehab och fortsatt vila har han alla förutsättningar att bli helt ok. Härligt! På köpet kommer jag att få en del motion och lägga en del tid, men det är det värt. Vi börjarpå torsdag med elektroterapi hos Maria Olsson Knutas.

När vi ändå var i farten åkte jag förbi mormor Anita och tränade Rom lite. När Anita körde Kim fanns det många gemensamma nämnare att prata om ;-)

Nu behöver jag ta igen lite jobb... I morgon bitti ska jag och Rom lasta tjurarna när slaktbilen kommer :o)

Plan B

Ett ihållande regn stoppade våra träningsplaner idag, men eftersosm lite regn och blåst inte hindrar sanna entusiaster som mig och Heléne upprättade vi en Plan B och åkte till Ewa J för lite adventsträning. Det kändes konstigt och ovant att inte ta med Zeke - den senaste veckan har jag upptäckt många situationer där han är en självklar del - men där Rom nu fått ta ett större ansvar.

Vi hade en bra träning. Jag körde i alla fall slut på batterierna i Roms huvud ;-) Först dela "åt fel håll" igen. Det sitter inte riktigt men själva delningen känns inte helt bakvänt konstig längre. Däremot är Roms del i det hela inte färdig, men om jag åtminstone beter mig någorlunda strukturerat så tror jag att det är enklare för honom. Och det har jag uppenbart svårt för... Sedan ett pass till där vi började hitta rätt, och sedan ett tredje pass där vi flyttade ut halva gruppen ut i den dragiga verkligheten. Frustrerat insåg jag att fåren gick lite dit de ville; jag fick ingen styrning på dem och det dröjde en stund innan jag såg felet. Där-visslan betydde plötsligt bara "stanna och var passiv" istället för "tryck djur". En liten skillnad där ;-) Vi putsade till den och vips, så gick det att styra igen :-)

Jovi hade en bra träning. Så länge hennes matte är svart och vit svarar hon fint. Grått gör henne däremot lite självsvåldig och slarvig. Men de hade härlig energi idag. Lexa hade också bra energi, tyvärr lite i sin egen verkstad. Skönt att se, jag trodde nästan att hon var på väg att bli en följsam mespropp.

Ewa körde både Irja och Birk. Irja visade tydligt att problemet med att hon är grund egentligen är en följd av att hon tänker fel tidigt i flanken. Jag tror att Ewa kommer att lösa två problem i ett där. Lille Birk fick gå tillbaka till att bli fokuserad och koncentrerad igen och det såg riktigt bra ut. Bara att jobba på!

Efter träningen åkte jag en omväg till Säter för att titta på lite julskyltning, men jag avbröt det projektet och åkte hem istället. Tände ett ljus, åt lite mat och funderar på om jag inte ska fira den nyttiga träningen med lite glögg. Årets glögg är fantastiskt god till vita mögelostar, kan jag meddela.

ett kul gäng

Sarah, Marie och Erica har varit här och tränat idag. Det är så roligt att de hittat varann och hjälper varann, med både glada tillrop och en del gliringar ;-) jag vet ju hur värdefullt det är med träningskamrater så jag hoppas verkligen att de här fortsätter att hjälpa varann.

Erica hade bra tag i Mimmi idag. Förra gången fick vi backa bandet och bryta igenom isen igen, men idag körde Erica helt själv och hade Mimmi i hand hela tiden. Det är ingen enkel hund men det gör det bara roligare när Erica hittar knapparna. De jobbade bra idag - båda två.

Sarahs Grå har varit sjuk så han fick bara ett kort pass. Eftersom han var ovanligt timid och lugn tyckte jag att Sarah skulle dra upp tempot lite. Aldrig är instruktören nöjd ;-) Lite fusk med stoppen idag också men idag visste han vad vi menade när vi påminde honom.

Marie och Sture har kommit en bra bit med fösningarna men det fattas en pusselbit. Efter att ha kört ett pass på baggarna flyttade vi över till tacklammen och där får man ingenting gratis. Jag ska inte ta åt mig äran att ha planerat så bra, men det blev verkligen en toppenträning. Plötsligt kunde vi sätta Sture i den situation som är jobbig och få honom kvar där - och han fick se att det inte var något att få panik över. Här gällde det att glida upp på sidan och hålla styrning på gruppen - utan att gå upp och stoppa. När vi dessutom satte på en lång lina så att vi kom åt att korrigera honom ordentligt hände det grejer. Så roligt!

På förmiddagen såg jag en ny stjärna tändas. En sjumånaders border collie var hit och fick testa lite, så att de kunde få lite råd inför vintern. Det var en trevlig liten tik som snabbt kom på att det var fräckt att flytta djur och att hon kunde hålla dem till människan. Kul! De ska gå kurs nästa år och det ska bli spännande att se vad det blir av den lilla fröken. Rom fick förevisa lite, annars har han bara fått göra vanliga jobb - det är ju bara han som sköter dem nuförtiden, när Zeke vilar. Bud var med och var vaktmästare när lilla tiken körde och han är ju för söt. Först höll han fåren i närheten av henne, sedan flyttade han ut och hade koll på lite längre avstånd. Jag fattar inte att en hund som har så dålig känsla själv kan vara så otroligt bra på att känna av relationen mellan en ny hund och fåren <3

Zeke vilar. På promenaderna studsar han jämfota och så många steg i skritt blir det inte. På måndag åker vi till Redog i Västerås. Otrligt spännande ska det bli!

en friskskriven, en sjukskriven

Rom är friskskriven och studsar omkring utan tratt. Det är nog en större lättnad för oss som slipper höra trattdunsarna än för honom, han har inte brytt sig så mycket om den och har inte låtit den hindra honom från något.

Zeke däremot är sjukskriven. Idag var han nästan ohalt men han ömmar i höger bog precis som jag misstänkte. Vad jag däremot inte hade ägnat någon större oro var att det skulle vara något annat än en mjukdelsskada efter smällen i somras. I allra bästa fall är det så, men röntgenplåtarna visade också artros i båda boglederna och mest i vänster - han är halt på höger... Det betyder förstås inte att det automatiskt är lederna som gör honom halt, han kan ju ha en mjukdelsskada också. Därför blir det nu en månads vila med Rimadyl, sedan får jag sätta igång honom försiktigt och se vad som händer... Hårt hållna tummar blir det då. Zeke som alltid varit ett fysiskt praktexemplar som bara springer och springer... Nu vet jag ju att pålagringarna finns där så oavsett om han håller efter vilan kanske jag ska begränsa slitaget så mycket det går.

Veterinär Sören frågade hur det går att vila honom och jag svarade kaxigt att det är inga problem. Jämfört med hoppjerkan Rom är ju Zeke lugnet själv. Eller? Sedan började jag tänka på hans fullständiga glädjefnatt med diverse danssteg när lastmaskinen startar (=mockning hos tjurarna i Zekes värld) eller brottningsmatcherna med Bud på morgonen, eller vem som egentligen drar igång hela ligan när vi ska gå på promenad... Håhåja, jag kommer nog att få prata lite allvar med Zekeman närmaste månaden ;-)

å så var det plötsligt november på riktigt...

vi har ju klarat oss länge från gråväder och lera men idag påmindes jag av hur november brukar vara. Träningshagen var hal och slipprig och trots att det såg ganska rent och torrt ut var både vi och hundar riktigt lerprickiga innan träningen var klar.

Lena med Mist och Erica med Mimmi drillades hårt idag och gjorde fina framsteg. Erica fick plocka ner Mimmi från hennes höga hästar, men sedan gick det riktigt bra. Lena jobbade med flanker ur balans, men framförallt på att lära Mist höger och vänster istället för att hjälpa henne med armar och kroppsspråk. Det finns ju ingen anledning att lära sig om man alltid får hjälp, tänker jag.

Efteråt körde jag Rom en kort sväng. Först hos baggarna (delningar åt "fel" håll för mig) men det kändes onödigt halt så vi flyttade till tacklammen och körde på lite längre avstånd. Han blir allt mer öppen i huvudet även på långt håll, men tappar lite i driv eftersom han väntar på kommandon. Därför lägger jag in några längre drivningar där han verkligen får trampa på och jag inte styr - men när han väl får en signal ska han ta den, utan att vara i en "jag-flyttar-får-bubbla". Idag gick det riktigt bra. Ingen bubbla = sämre driv = bättre hörbarhet. Drivet hoppas jag kommer när han blir lite tryggare.

I morgon tar vi stygnen så nu blir det snart tyst i huset. Dessutom hoppas jag att Sören hinner titta på Zeke - som är väsentligt bättre idag men fortfarande stel och går inte rent.

skit också! men lite bra också...

Idag drog vi till Heléne och tränade - alla fyra. Ja, Bud fick också följa med. När jag skulle gå till hundgården med honom insåg jag att det var rådjursjakt med Scott Drever alldeles runt gården och varför inte? Bud gillar att vara med - han har inte så stora krav :-)
Så... Först körde jag Zeke och han var seg. Visst gjorde jag lite svårare saker (ja, det är tydligen jättesvårt att flankera om inte matte står i cirkeln) men han kändes ändå ovanligt seg. Andra passet var det lina på och visst kände jag att det var något som inte stämde, men jag skulle nu lugnt och sakligt driva igenom träningen och jag skulle inte låta mig påverkas av att han var seg. Bra tänkt, men efter passet var han ordentligt halt igen. Det är något skit i höger bog - samma hälta som när han fick den där snytingen av kvigan i somras. Nu får Sören titta på det. Något större fel är det ju eftersom det kommer tillbaka.

Rom fick träna lugna delningar igen. Matte också. Jag började med att stampa och flaxa för att skrämma fåren... Hur sa jag bli av med de ticsen? Dessutom delar vi bara åt samma håll. När jag skulle byta blev det inte många rätt ;-) Intressant! Rom känns bra och bryr sig inte om några stygn under magen.

Lexa tränade hämt och det blev intressant. Bud - denne vaktmästarnas mästare som läser hundar och energier så bra, sade att Lexas får blev ivägskrämda så jag hade ett väldigt sjå att få honom att låta bli att stoppa dem. Hämt nummer fyra låg han lugnt kvar, då hade Lexa rätt attityd bakom djuren. Han är för rolig! Han är ingen fantastisk vallhund själv men han hjälper mig avslöja brister i hundar på löpande band.

Jovi var i förväg beskylld för att vara seg framåt. Det tyckte jag inte alls ;-) Hennes allvar och lugn, i kombination med en upprätt stil och mycket tryck på djuren kan se oengagerat och lojt ut - när hon egentligen är extremt samlad och allvarligt fokuserad. Jag ser inga problem med hennes attityd till djur - hon kommer förstås att behöva tränas av en påhittig och flexibel matte som hela tiden anpassar övningarna till att Jovi ser mönster och försöker räkna ut vad hon ska göra. Men det är väl inget problem? ;-)

Efter träningen åkte jag hem och bytte till vinterdäck på bilen. Det var väl dags efter de senaste dagarnas halka. Skönt att ha det gjort, varje år svär jag långa ramsor när jag ska byta hjul på Peugeoten. Men nu är det i alla fall gjort...

så vad är problemet?

Om alla tisdagar i november var som idag så vore det väl inget att sucka över. Det gäller ju bara att fylla dem med något bra. Som att gå på kurs till exempel.
Alltså drog jag, Zeke och Rom till Storvik där
Frida hade ordnat med kurs för
Bobby Dalziel. Närarbete stod på schemat, dvs delning, fålla, singling och ev sortering. Funktionärer var
Joe
och
Bobbys coming-up-star Jack

Jag var i valet och kvalet om jag skulle kunna köra Rom, så Zeke fick också följa med. När vi kom fram visade det sig att det var torrt och fint underlag så jag satte en självhäftande kompress över såret, drog av tratten och tog med mig Rom ut för att träna delning. Och delning blev det... och en hel del tvärtomträning för matten... Jag som jobbat så hårt för att alltid ha nerv i fåren fick lära mig (och hunden) att ta det luuuugnt och vara kylig och taktisk och lura fåren att gå isär. Mitt beteende att hålla fåren "på tå" är så djupt inlärt att jag till och med stampade till dem när Bobby gick en halvmeter framför mig och försökte lugna dem :o) Nåja, vi hittade ett mönster som i alla fall lurade isär de här fåren hur elegant som helst - det ska bli jätteskoj att fortsätta filura på det. En plan B har aldrig skadat :-)
Roligt var det också att Rom trummade på utan att påverkas av att det var en instruktör mitt i övningen.

Zeke fick nöja sig med att vara publik idag.

Vi fick se flera riktigt fina hundar, men dagens behållning var i alla fall hunden Vilja som kom ut och ville lära sig dela. Åh, vilket skönt skratt hon bjöd på:-)

fåren ser lite förundrade ut...

Ryggstödsläge

Skickat från min Sony Ericsson X10

Malte och Pia

Pappan till 2012 års lamm är Lisselqvars Malte. Snygging! Det ska bli intressant att se om kulligheten (hornlösheten) slår igenom på många lamm.


och så Pia. Pia är min morbrors hund. Söt som socker och jag tyckte att det blev en häftig bild...

borta!

vad det än var...
så är den borta nu...

Rom har tratt för första gången - en intressant upplevelse ;-) han tar det med fattning, men såret kliar tydligen väldigt. Nu fick jag se att det är väldigt nära att han når till såret med baktassarna när han kliar sig (ja, han är ganska smidig - eller har långa ben) så till natten har han både strut och strumpor... Dessutom lite bedövningssalva på såret så kanske natten kan bli lugn.

Dessvärre ska stygnen sitta två veckor och han bör ha tratt och bara rastas i koppel under den tiden. Först och främst är det ett bekymmer hur vi löser dagarna om inte Hussen kan ha med honom på jobbet och sedan är det ett bekymmer att vi ska gå närarbeteskurs för Bobby Dalziel nästa vecka. Nå, det får ordna sig, i värsta fall får jag väl gå kursen med Zeke. Närarbete ska han väl fixa trots att det finns en instruktör i närheten... I morgon får det bli en halvdags VAH och sedan får vi se hur resten av veckan ser ut.

testing testing

Idag kom Sarah, Marie och Erica och tog en dust med bagglammen. Stora framsteg överlag men en nitisk (var det elak de sade?) instruktör såg mer att jobba med. Belöningen kom på stört, så roligt! De jobbar bra och stöttar varandra bra, håll i så tjejer!
Jag skulle sälja ett bagglamm på eftermiddagen och fick en stund över innan köparna kom. Gick ut och körde Rom på lite längre avstånd, sedan delade vi ungtackorna ungefär femtio gånger och på slutet gick han in i luckan bakom mig varenda gång (utom när jag lyckades placera mig så att det i princip var omöjligt...) Bra där, Hunden (sämre med mattens handling)! På köpet kunde jag se till att flankerna var rätt - eftersom han blev tight varje gång han skulle skynda sig runt "sin" grupp.
Sedan fick Zeke göra ett gäng märkliga utgångar men den här gången var det jag som stökade och inte han. Jag försökte förekomma honom genom att både byta håll i farten, cirkla och göra ungefär allt som är förbjudet ;-) Mitt i alltihop trycte jag ut honom så att han fick ta kalvarna istället och sedan körde vi på fåren igen. Han laddade riktigt bra och tyckte efter en stund att Den Nya Galna Matten var rätt kul :-)

Sedan sålde jag baggen som ska få en liten grupp tackor i Smedjebacken att roa sig med och sedan var det dags att åka till Majsan på inflyttningsmiddag. Trevligt umgänge med släkten och om jag inte glömt kameran hos Majsan hade ni fått se några bilder. På vägen hem "hittade" jag Hussen, så nu är familjen samlad igen.

Imorgon ska veterinär Sören titta på Roms konstiga blåsa/knöl. Håll tummarna för att det är något väldigt ofarligt.

så mycket bättre

Den här dagen har verkligen varit sååå bra. Först en riktigt bra träning i Bråfors med
och
där det verkligen inte var något vilohem. Svårt, svårt och nyttigt, nyttigt. Spekulationer om bröderna C och deras hämt-spöken och Rom fick jobba både med drag och avslöjades med riktigt taskiga flanker :o) främst på framdrivningarna.

Broder Rozz
- men hallå, ska du skicka mig någon gång? är det här samma hund som för några månader sedan rusade fram till första bästa pinne och spänd som en fjäder väntade på kommando?...
vi som kan vår Lexa förstår att det här också är något nytt; fåren sprider ut sig lite men fortsätter fint framåt - och hon behåller lugnet :-) tumme upp!


När vi kom hem var det mörkt. Jag matade djur och åkte till kyrkogården och tände ljus. Jag strosade runt en stund - det är så vackert med alla ljusen den här helgen. Sedan chockade jag mig själv, jag som brukar fuska så väldigt med maten när Hussen inte är hemma ställde mig och gjorde lammfilé. Gott! Sedan avrundades kvällen med Så mycket bättre på teve. Lovely!

dags att ta tag i saken

har pratat med träningskamraten som var på väg hem från kurs med Bobby D. Jag och Rom ska gå närarbeteskurs för honom om drygt en vecka - men Heléne med hundar har minsann jobbat med utgångar och annat. Kanske vi skulle varit med och tränat framdrivningar istället för att satsa på delningar, singlingar. fålla och sortering :o) nåja. Vi har ju förmånen att behöva träna på det också så det ska bli skoj.

I morgon tar vi tag i saken och åker till Bråfors. Planen är att det ska tränas hämt med drag. Det var väl själva den om det inte ska gå att styra...

Ibland händer det att jag tar tag i saker direkt. En annan sådan sak var att jag ringt veterinär Sören. Häromkvällen fick jag se att Rom hade en mycket märklig knöl/blåsa på magen. Dagen efter ringde jag och på måndag ska de titta på den. Rom är helt opåverkad så han får vara med och träna i morgon. Jag har svårt att tro att det är något farligt men det ska bli skönt att få veta.

Det har varit en ganska hektisk vecka igen. I förrgår meddelade Hussen att han skulle avstå helgens jakt. I går meddelande han att han nog skulle åka i alla fall... och idag åkte han ;-) Nåja, det gör ju bara att jag utan dåligt samvete kan träna hela helgen :-)

I morse klippte jag mig. Ny frisör och tämligen fria händer.... Hussens kommentar efteråt; är det en hitlerlugg? är han inte romantisk?

totalt mörker

Den här bilden är ett tydligt exempel på ett tämligen desperat försök att fokusera på det som är positivt... Att Zeke bara stannade lite kort så att det bara kostade en poäng, till exempel. Notera hur noggrant jag fått bort framdrivningens poäng ;-)

Ik-2 tävingarna i Lillkyrka blev svåra. Tunga djur och mycket drag. I går skulle vi dessutom dela bort de två lammen, en uppgift som var i alla fall mig helt övermäktig. Men för att ta det från början... Massor av olydiga hundar hade gjort mig uppmärksam på att den sneda framdrivningen och två speciella punkter med mycket drag på fråndrivningen skördade offer så jag var beredd... Skickade Rom, han styrde över huvud taget inte alls upp dem på framdrivningen och vi gick i båda de andra fällorna - vände djuren en gång och vinglade betänkligt. Sedan var det inte ens nära med delningen, jag hade en tacka som hela tiden knölade sig in mellan lammen så där gick vi bet. När det var Zekes tur lurade jag iväg honom på en riktigt skaplig utgång men han stannade för kort och startade upptaget snett. Det hjälpte inte ett dugg; han styrde inte heller upp dem på framdrivningen och sedan vände vi tillbaka djuren genom en grind och trasslade länge fram och tillbaka vid den andra. Ingen delning där heller. Jag var chanslös eftersom tackorna sökte skydd hos mig. Vilken dag! Vi var i och för sig i gott sällskap (eller i alla fall inte ensamma), snittpoängen blev knappt 45.
Idag fick Zeke ihop utgång och upptag enligt bilden och det var ju roligt. Sedan styrde han inte på framdrivningen igen och fråndrivningen var rätt ok tills vi kom till andra grinden där han vände djuren för tidigt, sedan delade vi med full pott (tacka och lamm idag) och fållade med -2 (ihopsamlingen och/eller vägen till fållan). han slutade på 67 poäng (35) och jag är skapligt nöjd med honom. Han kändes bra att köra och jag behövde inte vissla hysteriskt.
När det var Roms tur gick han ut i en stor och djup båge. Tyvärr drog fåren tillbaka mot djurhanteringen och jag fick kasta tillbaka honom för att stoppa dem. Det gjorde han riktigt bra, trots att det var trångt och en tacka som försökte fly. Sedan tappade vi helt riktningen på framdrivningen och till slut försvann fåren bakom några ensilagebalar och så var den dagen slut. Tänkte jag, och visslade tillbaka hunden. Han måste tro att inkallningsvisslan betyder "kom med får" för det kom ingen hund, förrän fem får dök upp i samlad tropp med Rom efter sig. Vad han gjort där bakom och om han fick hjälp av någon funktionärshund vet jag inte, men han hade inga avsikter att tappa tillbaka några djur - det var tydligt. Och det är väl en trevlig inställning, i och för sig ;-)
Dagens snittpoäng var drygt 41, så Zeke fick i alla fallihop ett bra relationstal. Bra att ha i klubbens tävling om bästa IK-2hund :-)

Usch, det blev i alla fall väldigt uppenbart vad vi behöver träna på... Ganska mycket faktiskt...

Sedan är bara frågan när det ska bli av - nu när vi ställt om klockan råder ju mörker även på den fronten. Nu får det bli helg-träning framöver. Planer smids för kommande helg ;-)

packad

Nu är jag någorlunda färdigpackad, återstår lite hundmatning, rastning och sedan ska jag försöka komma i säng i skaplig tid.

Zeke svarade bra den korta träningen idag. Från att ha haft sämre flanker än vanligt till att helt tappa de korta flankerna (släppte och tänkte runt) gick utvecklingen snabbt. Hittills ser han ok ut, ingen hälta efteråt. Hoppas det håller i sig efter en natts sömn. Han är i alla fall väldigt pigg och glad :-) stimmar och brottas med Bud och trampar runt mina fötter.

matematik för kommande helg

fredag lunch -1
lördag morgon -3
lördag eftermiddag +2
Tur vi har Majsan som sköter om farmen när husfolket är ute och roar sig.

Zeke är fortfarande stel men inte halt. I morgon testar jag honom - bättre att köra honom hemma och se hur han blir efteråt, än att chansstarta.
Rom däremot är piggelin. Idag hade vi lite huvudrensning eftersom det varit mycket efter hans eget huvud ett tag. Banne mig, jag får vara på som tusan för att överraska honom. Idag öste vi verkligen med tempo (dvs. högre tempo än det han själv föredrar) och så massor av kommandon i alla möjliga riktningar. Han kändes fräsch och öppen. Svårast idag var att från en flank komma rakt in i flocken utan att jag gjort någon lucka. Andra och tredje gången gick det bättre men första hade han inte en tanke på att det var ett inkallningskommando han fått ;-)

Jag har för resten (äntligen) kommit på att jag "bara" ska köra sådana övningar med Zeke i vinter. Jag har inget stort hopp om att få spökena ur hans huvud, men om vi kör så här hela vintern kanske vi kan få bort några spänningar? Sämre lär det i alla fall inte bli :o)

status för den halta hunden

Zeke är numera inte halt :-)
han är däremot inte fräsch heller :-(

Han rör sig ok men jag ser ju att det är något som inte stämmer. Nåja, vi väntar och ser...

Ikväll har han i alla fall motat tjurar och just nu ligger han i grovingången och luktar koskit. Jag är helt säker på att han är nöjd med tillvaron, så när som att han är instängd. Det kommer han snart att påminna mig om.

den ratade hundens hämnd

Att kalla Zeke ratad var kanske att ta i, men...
För några år sedan fick jag för mig att jag skulle köpa ny mobiltelefon trots att det egentligen inte var något fel på den jag hade. Egentligen tyckte jag nog att det var onödigt och lite lyxigt, men jag slog till. Då och där; i telebutiken, gav min (tills då) fullt fungerande telefon upp och gick aldrig mer att starta. Inte ens så att det gick att rädda ner informationen till simkortet... Då myntades begreppet "den ratade telefonens hämnd" och det som nu har hänt är alltså lite snarlikt, dock med den väsentliga skillnaden att ingen död förekommer här. Gudskelov!

Igår hade vi en liten vallhundsuppvisning här, jag och Rom. Några hundintresserade landstingsanställda ville se och höra lite om vallning. Vi hade lite information och sedan visade vi lite. Där är Rom en pärla. Tydliga rörelser och enkel att läsa, även om man inte är ett får ;-)
Efter uppvisningen fikade vi lite och när gästerna åkte hem var det dags för lite nya ensilagebalar till djuren. Rom fick hänga med och hålla bort djur och när lastmaskinen startade hörde jag Zeke från hundgården. Det var hans "- Hallå! du har glömt mig"-skall och det blev inte tystare i hundgården när jag startade fyrhjulingen för att hämta några grindar... Senare på kvällen var Zeke ordentligt halt. Där kom den; hämnden! jag har ingen aning om vad han gjort men han ömmar på ungefär samma ställe som efter kvig-attacken i somras :-( Jag ger honom några dagar med koppelpromenader men blir han inte bättre snabbt får det bli Rimadyl och ett besök hos veterinär Sören. Och ingen start i helgen i så fall...

Annars har veckan sprungit på i rask takt. Jag var i Göteborg ett par dagar i jobbärende och till helgen hade Hussen kommit på att vi skulle göra en insats med det som så småningom ska bli hundhus och carport... Så det har varit en helg i byggarbetets tecken. Nu är balkarna på plats som hela rasket ska vila på. Nästa etapp är väl armering och gjutning. Då är jag i alla fall inte jag till någon större hjälp. Här kommer ett par bilder från "bygget"




Två paddor på samma bild. Det är jag som har varseljacka ;-)

KM Nöt

Idag har Södra Dalarnes Vallare anordnat KM Nöt. Det var lite struligt om arrangemanget över huvud taget skulle bli av, men till slut till Gail tag i saken och ordnade ett KM. Vi dömde varandra parvis och det fungerade bra - dessutom är det väldigt nyttigt att diskutera bedömning så där.

Zeke startade först av mina två. Hunden före honom tappade tillbaka flocken till djurhanteringen så jag förstod att vi skulle få lite att jobba med - och som han jobbade. Det var två kvigor som absolut inte skulle vara med så Zeke fick jobba bara på dem länge - vilket gjorde att de andra spred ut sig ungefär överallt utom på linjen där de skulle gå. Strax före första fösningsgrinden hade vi fått ihop dem till en flock och dessutom på någorlunda rätt ställe. Sedan gick han fint <3 Naturligtvis skulle han bli onödigt vid och stanna kort även idag - trots att hämtet låg i mitten av banan och jag tog inte in honom tillräckligt i luckan i delningen. Kvigorna småtravade spikrakt in i fållan och sedan införde jag ett nytt moment när jag fick för mig att driva dem ut ur fållan vilket kostade fyra poäng och dagens andraplats. Pucko! Men Zeke stod för en fin arbetsinsats. Jag är jättenöjd med honom. 84 poäng med 32 på hämtet.

Ett par hundar senare var det Roms tur. Han knallade på fint, jobbade hela tiden i sidled med att hålla ihop gruppen och hade bra rulle på dem. En kviga gick tio meter före de andra men jag lät henne vara - jag såg att hon hela tiden hade koll på hunden och styrde fint trots att han var långt efter. Hon gick utanför andra grinden - jag valde att hålla igång de andra och sedan hade vi ett stopp innan vi hade samlat gänget. Hämtet hade han fullt på <3 (Gulle!) Jag gjorde en delning ur något som inte ens var en lucka - onödiga tre poäng där och sedan såg jag till att stå kvar vid fållan tills djuren var ute ;-) 97 poäng slutade vi på och lille Rom vann dagens övning, Så roligt :-)
Med sin fjärdeplats blev Zeke allroundmästare även i år. Vilken dag!

Extra roligt var det att Gail sponsrade med ett par priser, Erica fick pokal för sin tävlingsdebut och Rom fick pokal för sin runda. Jätteskoj!



Nu packar jag väskan för en jobbtripp till Göteborg. Hussen är hemkommen från älgjakten och får hålla ställningarna här hemma.

you'll never alone

Om man känner sig lite ensam kan man alltid ringa Telias support. Där får man vänta - och höra en mänsklig röst med jämna mellanrum som meddelar väntetiden - nästan hela kvällen. Enkelt att skaffa sällskap.
Igår testade jag systersonens modem och två olika telefoner och var väldigt nöjd med min egen felsökning. Nu kunde det ju inte vara varken modemet eller telefonen det var fel på. Men se, där hade jag fel... Nu kommer det ett nytt modem igen! Får jag inte gång på både telefon och internet den här gången så kommer jag att säga upp den där förbaskade tjänsten. Punkt!

Någon som kör med mobilt bredband och router hemma och kan berätta om det är en bra eller dålig idé? Vi har varit utan fast telefon så länge att det ändå bara är försäljare som ringer på den numera ;-) så den skulle vi kunna vara utan. Men - vi ger det här ett försök till.


Efter jobbet hann vi precis med en mycket rask skogspromenad innan det blev mörkt. Massor av intressanta dofter i skogen för en drevernäsa och inte nog med det; när vi gick efter vägen sista biten hem såg vi ett tiotal rådjur. Gissa om han hoppade jämfota i kopplet?

hur man bäst firar en födelsedag

För några veckor sedan skrev jag om Buds tionde födelsedag och hur den bäst firades. Idag har det varit en annan födelsedag i huset och hur skulle inte den firas, om inte med...


... träningskamraterna :-) Det var längesedan, men idag var det dags. Det var jag, Sarah och Marie som åkte till Ewa J och hade riktigt bra träning, Kul var det också.

Irja jobbade på bra - och övervakade att vi andra skötte oss

Sture har vuxit sedan jag såg honom senast. Han är fortfarande otrygg i fösningarna, men det har blivit väldigt mycket bättre.



Sarahs Gråå gick också fint idag. De jobbar på bra.

och så fick vi se lille Birk. Han är inte så stor men han kan lipa åt fåren

han ville gärna valla lite mer...
Zeke och Rom gick också hyggligt bra. Zeke pinnade på och jag lyckades lura honom att göra ett par fina utgångar. Dessutom öser han på ordentligt i sidled - bara en sådan sak ;-) Rom Raring... han skötte sig bra. Tränade på svåra saker och ställde verkligen upp. Heléne; jag har vittnen på att jag inte log fånigt en enda gång när jag tränade...

Nöjda efter några timmar i fårhagen drog vi oss hemåt och framåt kvällen kom familjen och fikade. Däribland bästa småflickorna Linn och Wilma <3




När gästerna åkt hem tog nästa kalas vid. Klart att hundarna också skulle ha kalas...


Hussen har dragit till skogen igen. Älgjakt igen...

lite mindre kryptiskt

Nu har Heléne berättat om vad vi egentligen hade för oss i torsdags i sin blogg så nu kan jag också utveckla lite mer...
Saken var alltså den att vi åkte på kurs med Rom och Jovi. Lexa var också med, men försedd med dumstrut (tratt - eftersom hon är nyopererad) och skulle inte få vara med på kursandet. När Heléne hade gått sina två kurspass hade hon bestämt sig; den där tanken som grott så länge om att hon och Jovi inte gör varandra rättvisa hade gått från en tanke till ett faktum. Alltså kungjorde hon att hon skulle försöka hitta ett bättre hem till Jovi. En annan kursdeltagare anmälde genast sitt intresse och vips! så slutade dagen med att Jovi följde med till sin nya familj på prov och vi åkte hem med en hund mindre i bilen. Lätt förvirrade eftersom det inte var planen med dagen - om man säger så. Eller förresten, vi åkte inte alls hem. Vi tittade på valpar på vägen hem :-)

Här kommer några kursbilder:
Anna var glad - Peps gick fint.

jag tror bestämt att Heléne och Jovi pratar om vänster... ;-)

Lena (som var åhörare på kursen), Mosse och Heléne samtalar. De ser i alla fall glada ut ;-)

Ragnhild och Anna tittar på

Anneli och Vickan ser inte jätteimponerade ut. Man kan tro att det är Roms första runda som studeras

Jovi. Söt!

Rom. Ingen Raring första rundan, men det tog sig ;-) Jisses så trött han blev...

På vägen hem stannade vi till och tittade på Kickis valpar. Jättefina! Här är några bilder på de två hanarna...



Helgen har ägnats åt diverse pyssel, inklusive långa promenader i skogen. Det gäller att passa på när vädret är ljuvligt och jakten inte kommit igång. Idag var Sarah hit och tränade, det gick riktigt bra. Sedan tog jag in fåren eftersom fårklippar-Magnus kommer på tisdag och då ska de vara torra. Efter strålande sol hela helgen började det regna när de varit inne en kvart. Skaplig timing!

kurs

Igår var jag och Rom på resande fot och gick kurs för Mosse. Glad i hågen tänkte jag mig att få en massa input till vår vidare utveckling, gick ut första passet och... hunden var som förbytt. Alla hans dåliga egenskaper var förstärkta och de bra egenskaperna var kvar i bilen. Här var det tillbaka till riktig basicträning som gällde för att vi överhuvudtaget skulle vara på samma planet.

In med hunden i bilen och ut med honom till pass nummer två (inte riktigt lika glad i hågen dock). Min hund var tillbaka. Plötsligt kunde han både flankera, lyssna och till och med pinna på :-) Halleluja! Men ok då; jag måste nog lära mig att sluta le fånigt när jag kör honom. Och inte tro att han kan en massa saker (det gör han så bra själv - tror att han kan) utan hela tiden backa bandet och se till att grunderna är bra. Och så ska vi träna delning! :-) Det gillar vi!

Phu. För övrigt var dagen så oerhört förvirrad att jag ber att få återkomma. Bilder kommer också :-)

rätt från början

Jag jobbar med bokföring och när det är som mest kaos runt bokslut brukar jag tänka "vad är det värsta som kan hända?" för att liksom behålla perspektiven. Det är i alla fall ingen patient som dör om jag vänder på någon siffra eller glömmer någon uppbokning. Däremot kan man uppenbarligen få ägna en hel rackarns arbetsdag till att reda ut vad som gått fel - idag har jag vridit och vänt på samma siffror hela dagen, innan jag hittade ett (idag) obegripligt fel från 2010 som följt med sedan dess. Men med viss tillfredsställelse (efter en sådan dag mår man ganska bra när man hittar felet) kan jag nu konstatera att koll på läget gäller igen.
Men tänk om jag hade gjort rätt från början - då hade minsann dagen kunnat ägnas åt något mer produktivt.
Jag säger inte att mitt/vårt jobb inte är viktigt. Men ibland tar vi det på så blodigt allvar att man behöver lite sunda perspektiv i tillvaron... Det mesta går att rätta till.

Rätt från början borde ägnas mer tid. Det är lätt att vara efterklok och se att Zekes så kallade utgångar hade kunnat, om inte städas bort, så i alla fall rättas till - om jag hade sett och förstått konsekvenserna. Hade jag varit ännu mer uppmärksam på Roms förutseende hade det varit lättare att komma igenom det... och hade jag meddelat träningskamraten vilka träningstider jag hade satt av så hade vi förmodligen tränat tillsammans några gånger. Nu stannade tiderna i min kalender och där har det då inte blivit mycket tränat ;-) Tur att vi ska på kurs på torsdag...

Idag har vi varit på ett Rätt från början-uppdrag. Sarah ville ha hjälp att valla in fåren och... vilka får! <3 Halvvilda och raketsnabba, men extremt uppmärksamma på hunden och svarade på mycket små rörelser. När hunden stannade tvärstannade fåren och såg ut att undra; var ska vi nu? Helt underbara. De lockade fram rätt mycket tempo i hundarna och Rom var hyggligt konfunderad över att de inte alls reagerade på hans hold-back, men efter första förvåningen trampade han på ordentligt. Gilla!

Pysslat på

sedan sist så har jag haft en husmorssemestervecka när Hussen har jagat älg. I torsdags gjorde jag en tripp till Eskilstuna där jag träffade jobbkollegor från de närliggande landstingen och åkte därifrån alldeles lycklig. Det var ett riktigt toppenmöte. På fredagen hade jag ett par andra bra möten på jobbet och inte nog med det - på morgonen ringde mobilen och Anna undrade om jag ville gå kurs för Mosse på torsdag? -Öh, ja, det är klart jag vill :-) Ännu roligare att Heléne hänger med och kursar med Jovi, både trevligt ressällskap och så får jag se Jovi igen - det var ett tag sedan. Att dessutom få lite input av Mosse... ja, det ska bli riktigt nyttigt.

Lite putt blev jag däremot när jag såg att Posten varit här och inte lämnat av hundmaten. Jag har lämnat fullmakt till dem för att sådant inte ska hända... grrrrrrr! Hur svårt kan det vara?

Helgen har tillbringats med lite projekt: Tvätta, tvätta, tvätta. Staplat ved. Flyttat hundgården (se bilden ovan) så att bygget av hundhus kan komma igång när andan faller på. Mockat i stallet, tagit in en lös kalv - igen. Förresten, det var en som var lös på fredagen och en på lördagen. Det är något trassel med elen eftersom jordfelsbrytaren har löst ut och de har tydligen koll på när strömmen inte är på...

hur man bäst firar sin 10-årsdag

... när hunden själv får välja...

Han kan ligga ner i en fårhage. Det är inte hans bästa gren, men han kan :-)


stoppar lite - det är däremot hans bästa gren...


på väg åt många håll - samtidigt



lätt fokuserad

han har låg markfrigång


gullig!


... eller?

ibland blir det tokigt, det är ju BUD vi talar om...


och när vi är klara... återfinns han utanför baggarnas hage. Beredd...

Grattis Gandarves Bud på tioårsdagen! Världens bästa vaktmästare och en stor personlighet i allt han tar sig för <3