Vallsta

Direkt från Knutby tog vi sikte norrut. Först till Lisbeth där vi var lovade husrum och sedan var det tävlingar i Vallsta lördag och söndag. Nu var det plötsligt får och jag förstod att hundarna kanske skulle ha lite svårt att ställa om. I synnerhet som kvigorna i Knutby krävt ganska mycket tryck för att flytta sig...

På lördagsmorgonen såg jag inga fel på Zeke så jag bestämde mig för att starta honom. Han gjorde ett värre-än-vanligt-Zekehämt och kom farande hem med djuren så jag klev av efter hämtet. Jag förstår verkligen inte hur (om???) han tänker i hämten. Efteråt var han stel igen och jag strök honom på söndagen.
Rom hade en knölig runda. Av på framdrivningen eftersom han skrämde djur, rätt ok linjer på fråndrivningen men en banan på krossen - och en matte som modigt satsade på tighta svängar och vek av fåren precis bredvid grinden.... Vid BÅDA grindarna! man kan ju bli galen för mindre men jag trodde verkligen att de var igenom när jag svängde dem...
På söndagen var det bättre, träffade grindarna och slutade på 84 poäng. Det räckte till en femtonde plats.
Systrarna Kim, Meg och Key gjorde fina rundor och det är verkligen en fin kull, de där Movallarhundarna :-) Morbröderna (och Zekebröderna) Rozz och Cap gjorde debut efter lång konvalescens och visade att de är på g.

Här är det Lennart som fållar

På lördagen var det final i Norrlandsmästerskapet. Lisbeth och Joc vann! Så roligt och vilken tur att vi drack ur vinnardrickan redan på fredagen ;-)

Madde fållar

Knutby

Nöttävlingarna i Knutby var en höjdare. Bra djur, trevligt ordnat och jättebra stämning. Regnet hade gjort att man fick parkera uppe vid gården och gå en bra bit ner till tävlingsplatsen - det stressade mig lite när jag kom på torsdag morgon och Zeke skulle starta först, men för övrigt så var det bara skönt att promenera lite. Det är ju lite stirrigt när man ska starta först och hinna med att besikta båda hundarna, gå tillbaka med en hund till bilen, titta på banan, höra domargenomgången och sedan vara klar för start... Det är då (bland annat) man skulle behöva en caddy ;-)
Rom gick bra båda dagarna, sexa och tvåa :-) Jag är så himla stolt över hans utveckling i år. Han har startat sex NN-2 och fått placering 2 - 2 - 3 - 6 - 6 - 6. Finaste Raringen!
Zeke var elva och sexa. Han skulle behövt två bra placeringar för att ha en chans att nå fram till SM, men hans runda på fredagen som gav 119 poäng är nog den bästa han gjort. Vi gjorde vad vi kunde och det räckte inte ända fram. Konkurrensen till nöt-SM i år är väldigt mycket högre än förra året.

På torsdagskvällen var det en jättetrevlig grillfest. Mer sånt på tävlingar! :-)

Domare var Vickan. Här går hon igenom den något komplicerade banan....

Etta och tvåa på fredagen. Phee och Rom. Snygga, eller hur? ;-)
 

Tyvärr upptäckte jag att Zeke var väldigt stel när jag skulle rasta honom innan avfärd på fredagen. Jag vet inte om han sträckt sig eller vad som hänt men han var inte fräsch alls.

glömt huvudet?

Man kan ju undra hur tankspridd man kan vara på en skala... Igår åkte jag och grabbarna till Christine och tränade lite nöt. Jag hann inte mer än gå längst bort i hagen för att skicka Zeke på ett hämt så öppnade sig himlens portar. Efter en språngmarsch till bilen och på med regnjacka och -byxor ut i hagen igen (den som vill vara lite ironisk kan här kommentera att ungefär samtidigt hade Zeke kommit fram till kvigorna men det var faktiskt inte riktigt sant, även om det var ett Zeke-hämt). Det regnade en kort stund, sedan blev det fint igen. Med tanke på hur det regnade i Falun tidigare på kvällen får vi vara glada att det överhuvudtaget gick att vara ute...kolla här! Eftersom det regnade så mycket lade jag ur mobiltelefonen i bilen så att den inte skulle bli blöt och sluta fungera.

Nåja, vi tränade på. Ett par bruna kvigor som försökte överlista hundarna men i det stora hela gick det fint. Zeke gjorde till och med ett riktigt bra hämt senare :-)

När vi var klara åkte regnkläderna av och jag och Christine pratade en stund. Jag tog upp telefonen från sitt torra ställe i bilen och konstaterade att den var... död. Startade, meddelade att det var 10% batterikapacitet kvar och lade av igen. Tur att man har en billaddare... Började gräva i fickorna på jacka och byxor - ingen bilnyckel. Regnjackan eller regnbyxorna? ingen nyckel! på sätet eller i det lilla käcka förvaringsfacket på stolen? ingen nyckel! men va f-n? letade på golvet i bilen, bakom bilen där jag stått när jag drog på mig regnkläderna och började sedan leta planlöst ute i kohagen. Ringde Hussen för att meddela den glada nyheten att han skulle behöva åka till Borlänge med reservnyckeln... Ja, just det ja. Telefonen fungerade ju inte. Lånade Christines telefon och ringde sju gånger. Inget svar... Hm. I huvudet började plan B ta form. Låna en bil och åka hem och hämta reservnyckeln? Suckade och pustade och lyfte på hubben till billaddaren. Javisst, där ligger ju nyckeln! Det är väl inte ovanligt att jag lägger nyckeln i det facket? Suck! men skönt att 1) Hussen inte svarade och 2) att jag slapp åka hem och hämta reservnyckeln.

På vägen hem skrek kroppen att den inte fått någon näring på länge och en vidrig huvudvärk slog till. Men mobilen vaknade i alla fall till liv, det var ju tacknämligt. När jag kom hem fanns det mat i ugnen och efter att försiktigt petat i mig lite mat gav huvudvärken med sig och allt var frid och fröjd igen. Tur att jag inte visste då varför Heléne hade ringt mig strax innan telefonen dog. Den rapporten hade jag inte behövt en sådan här kväll. Ni kan läsa om deras äventyr här.

kalasat

Pust, nu har vi kalasat färdigt, bara lite tältrivning och städning kvar men det överlåter jag med varm hand till jubilaren. Igår åkte jag till Sellnäs och hämtade Sellnäsplanka till gästerna, tack och lov har jag en rymlig bil men det var verkligen "bilen full med mat" ;-)
 

 Gästerna verkade nöjda och vi hade trevligt. Nu väntar några vardagar där jag ska klämma in lite egen hundträning också. I morgon kväll har vi kurs, ska bli skoj.

är det inte det ena så är det något annat...

Den här veckan har det inte blivit särskilt mycket hundaktiviteter, i alla fall inte för mina hundar. Måndagskvällen ägnades åt styrelsemöte i Södra Dalarnes Vallare och vi fick bekanta oss med vår nya kompis Gemma som har flyttat in hos Heléne, tisdagkvällen hade jag kurs och sedan har det varit förberedelser för kalaset som ska gå av stapeln i morgon eftersom Hussen passat på att fylla jämnt.

Kursarna är ett kul gäng. Det är högt i takt och gliringarna och självkritiken haglar, men det är också stöttande och diskussionsvilligt. Så kul att lyssna på dem. Själv är jag ganska delaktig i det som händer inne i träningsfållan så diskussionerna på sidan sköter de själva.

Igår hann jag med en sväng med fyrhjulingen med Zeke och Rom. De (i alla fall Rom) skulle behöva bättra på kondisen lite inför stora uppgiften i höst.  I veckan har jag anmält till SM Nöt och blivit uppringd och ombedd att lämna uppgifter till programbladet, så det närmar sig. Men först ska vi åka till Knutby och tävla nästa vecka, sedan blir det direkt till Vallsta och helgen därpå ska vi vara funktionärer på SDV:s IK-1 och så ska vi starta i KM Får. Men först ska vi klara av kalaset... :-)

Gotland

Oj, vilken berg- och dalbana veckan blev. Här kommer en del intryck...
Från början var det ju meningen att vi skulle åka tillsammans med Heléne, Lexa och Jovi. Att Lexa blev sjuk och de blev kvar hemma var förstås smolk i bägaren och när sedan rapporterna kom att Lexa blev allt sämre och fick somna in under veckan lade sig det förstås som en kall, tung filt över sinnet. Det känns så väldigt overkligt.

Men annars har vi haft det bra ;-)

Boendet vi bodde på Koburg Vandrarhem i Ljugarn. Det var lite strul med vilken stuga vi skulle ha men efter lite telefonkontakt (och efter att Anita testat om nyckeln passade hos grannen som gudskelov inte var hemma....) erbjöds vi att bo i Längan. - Det här bruna?! sa Anita i telefonen med stor förvåning och viss bestörtning medan hon vred om nyckeln. Efter att ha tittat in bestämde hon sig snabbt för att den blev bra. Det var fyra bäddar och vi ändrade bokningen så att jag flyttade in med Anita, Madde och Gunnel istället för att ha ett eget rum. Längan såg inte mycket ut för världen

och inte blev det bättre när vi råkat ha sönder en fönsterruta...

men den var helt ok. Fyra bäddar, uteplats och kylskåp. Större krav än så behöver man inte ha.

Sällskapet Kära nån så mycket vi skrattat! Här är det Anita som fått blodad tand av tävlandet och lånar surfplattan för att i sista stund anmäla sig till IK-2 i Vallsta

Vilodagen Efter två dagars tävlingar var det vilodag. Den utnyttjade vi till att laga bilar, promenera på stranden, försöka torka kläderna efter promenaderna, spela kort och vila.

Anitas bil drabbades av totaltrött batteri när de skulle checka in på färjan. Efter att den krånglat även på väg till tävling fick vi numret till hjälten Nicko som 1) kom till tävlingsplatsen för att konstatera vad det var för fel och 2) kom hem till oss och bytte batteriet på plats. Vilken service! och glad var han också!
Strandpromenaderna var härliga men det började regna båda gångerna så att vi var genomvåta innan vi kom tillbaka till Längan. Här är Anitas, Maddes och mina hundar. Zeke och My på varsin ytterkant eftersom Zeke upptäckte att My löpte ;-) Hon har sedan gjort sitt bästa för att förvrida huvudet på pojkarna... Själv försökte jag glömma att koppla Rom när My var lös men det verkade inte som Madde tyckte att mina planer var så himla bra...

Vädret har varit optimalt hundväder. Svalt och lite regnigt. Jag hade många oanvända linnen och shorts när jag kom hem. Det har varit fleecetröja, regnbyxor och jacka som gällt för det mesta.

Tävlingarna har varit riktigt bra. Svåra och dessutom helt olika typ av får på de två besättningarna. Gemensamt var att fåren krävde hundar som verkligen jobbade och hade ett jämnt tryck på dem. Ligg-och-fram-vallning var inte särskilt framgångsrikt och framförallt gick det inte att lägga hunden för att få lugn - då såg de sin chans och stack. Första dagen var fåren riktigt springiga, dag två betydligt lugnare men svårare att dela. Dag fyra och fem var framförallt första benet ordentligt tungt och sedan gällde det att hitta lagom tryck för sedan gick det undan.

Våra insatser har varit väldigt blandade. Zeke har varit tight i hämten alla fyra dagarna och de första två kom han dessutom med fåren i hysteriskt tempo så jag klev av. De sista två dagarna kom han i alla fall runt och hade blygsamma 42 och 55 poäng men då var han i alla fall inte stendöv utan bara lite hörselskadad.

På de sista två dagarna har han bytt av och hjälpt till att ställa ut djur på Ik-1-banan och där skötte han sig utmärkt. Springer före och bromsar, lägger sig vid pinnen dit fåren ska. Full koll på att när den tävlande hade delat var det dags att ta ut ny flock. Ganska gulligt faktiskt ;-)
Rom har inte haft något riktigt flyt. Framförallt har hans matte styrt bort alldeles för många grindar. Att han ändå åker hem med 76 och 79 poäng som bäst kan ses som en bedrift. 79-poängaren räckte till en fjärdeplats och då hade vi vänt tillbaka dem genom första grinden och styrt bredvid den andra. Så resten var ok ;-) Sista dagen fick vi stora problem och i delningen blev fåren trötta på oss och väldigt flyktbenägna. Efter flera försök var det en som drog som en avlöning mot uttaget och henne stoppade han för bryskt så det blev en diskning. Bra att han fick henne kvar på banan, dåligt av matte att inte se vart det var på väg och gå av i tid.

Turistande blev det inte mycket av eftersom det var trist väder när det var vilodag och annars har vi tillbringat dagarna på tävlingsplatserna och varit nöjda när vi kommit hem. Igår åkte vi in till Visby lite tidigare och fikade och pustade lite.

Summeringen blir ändå att vi haft en härlig vecka! Nu vilar vi lite och om knappt två veckor är det dags igen, tävlingar fyra dagar i rad. Först nöttävlingar torsdag-fredag och sedan fårtävlingar lördag-söndag.

semester med ändrade planer

Nu är det semester igen! Nästa vecka styr vi kosan mot Gotland och fyra dagars tävlingar. Det ska bli jättekul, men en stor smolk i bägaren är att vi inte får sällskap av Heléne, Lexa och Jovi som planerat. Lexa har blivit sjuk och tillbringat ett par nätter på djursjukhuset så de blir kvar hemma :-(  :-(
Ganska självklart men väldigt trist. Vi brukar ha skoj på våra utflykter ;-) Nu hoppas vi att Lexa blir frisk snabbt som tusan och att vi ändå hinner med några gemensamma resor i år.
mer info om Lexa finns i Helénes blogg .

Semestern inleddes med ett maratonpass i fårhagen. Jag hade kursstart med ett nytt gäng kursare och vi avverkade två kurspass idag, både förmiddag och eftermiddag. Jag kan säga att jag är imponerad av de som åker runt och håller kurser. Jag var helt färdig efter dagen. Men det var ett kul gäng och dagen fick fort. Svåra övningar varvades med en ung hund som precis börjat sin vallhundskarriär och som behövde lära sig att det inte är farligt att fåren lämnar hörn ;-) Alla fem ekipagen gjorde framsteg under dagen och jag tror att jag satt myror i några förarhuvud också...

Igår kväll insåg jag att jag är ganska van att vara borta på helgerna. Det var ovant att inte behöva packa - det kändes som packande och sådana förberedelser var helt normalt en fredagkväll ;-)