världens minsta?

I helgen påbörjade jag en större avmasknings- och vitaminkur på den magra tackan. På tisdagskvällen när jag tryckte i henne energibalans och vitaminer av alla sorter kände jag även på juvret och noterade lättad att hon inte hade något juver och följdaktligen troligen inte var dräktig. Det var ju bra när hon nu är så tanig och äter så dåligt.
På onsdagsmorgonen lammade hon :o) Jag utgick ifrån att det skulle vara ett dött lamm och tänkte att det var väl typiskt att hon skulle vara dräktig i alla fall. Jag drog ut lammet och döm om min förvåning när miniatyrlammet sprattlade och andades. Jag tittade på den lilla ynkliga varelsen och insåg att den såg komplett och färdig ut. Och han var förbannad över att inte de smala pinnbenen bar honom...
Tackan var intresserad men inte särskilt intensivt och det var -14 ute så han fick följa med in i tvättstugan eftersom han inte fick upp värmen. Fram med råmjölk ur frysen och sedan blev det en tur till Erica som så passande meddelat att hon hade både lammnäring och lammshots över. Under hela första dygnet gjorde han stora framsteg. De små pinnarna till ben bar honom utmärkt och han har traskat omkring i tvättstugan och gastat när han varit hungrig. Men i morse verkade han lite hängig och under dagen har han blivit sämre så det kommer nog inte att gå vägen i alla fall. Trist när det såg så bra ut men det var liksom för bra för att vara sant. En sämre start kan man nog inte få; en mamma som inte äter och som uppenbart inte heller mår bra och sedan för tidigt född - och kallt ute. Tufft för en liten. Jätteliten. Dessutom vet vi ju inte om alla organ verkligen är färdigutvecklade.
- är du min mamma?


Tackan verkar lite piggare. Hon står under övervakning i lammbox och hon äter bra med hö och plockar lite med betfor men hon verkar inte vilja ha kraftfodret. Vi får väl se om hon repar sig. Vilken oväntad rivstart på lammsäsongen. Jag hade ju räknat med att jobba och sova som vanligt den här veckan...

Hoppas innerligt att resten av lammandet går bättre.