Härlig helg med riktigt tråkigt slut

I helgen var vi till Klämmestorp och tränade. SVaK:s TK hade vårt första möte på de två år jag varit med, som inte var ett telefonmöte. Det blev bra diskussioner och ett bra möte, och till på köpet tränade vi. Eftersom det var så varmt så klev vi upp strax efter fem på morgonen, tränade till elva och sedan var det lunch och möte på lördagen, sedan vid fem var det dags att träna igen tills det blev mörkt.
På vägen ner tog jag sällskap med Lisbeth från Örebro. Titta vilket söt camper, synd att det blir så dåligt med plats för hundarna ;-)

På fredagskvällen hann vi med lite träning

 Lördag. Luchsvalka...

 Lördagkväll. Törstig kille - och trött!

Spejar 

Tidig söndagsmorgon. Härligt ljus och härlig miljö

Här har vi ställt ut för dubbelhämt

Four skötte sig riktigt bra. Låånga hämt, låååånga fråndrivningar och delning, fålla, singling. Toppat med att jag faktiskt fick iväg honom på ett "riktigt" dubbelhämt och så jag har lyckats styra bort honom från hanteringsfållan och tränat på att styra i utgångar. Riktigt roligt var det!

Rom däremot var sig inte lik. Vid några tillfällen sprang han vilse och blev för vid och för djup och hittade inte djuren utan hjälp. Dessutom kändes han oengagerad och när Four dessutom började slåss med honom i bilen insåg jag att något är fel.
På söndagen såg jag att hans ena öga var lite grått eller grumligt. När ögat såg likadant ut på måndagen bestämde jag mig, ringde bästa Vettris och fick en tid samma eftermiddag eftersom ögon bör kollas så fort som möjligt- Vi tog natrium och kaliumvärdena också och de var precis som vanligt.
När veterinär Sandra lyste i Roms ögon noterade hon direkt att det här var ett fall för en ögonspecialist. Hon konstaterade också att Rom helt saknade blinkreflex på höger öga. Men vänta nu... Det är ju vänster öga som är grått!?! Rom var alltså blind på det öga som ser friskt ut och nu blev det förstås ännu mer viktigt att reda ut vad som var fel med det grumliga...

Idag fick vi tid hos ögonspecialist på Strömsholm. Där konstaterades åter att höger öga är i princip dött. Han kan troligen skilja på starkt ljus och mörker, men mer än så är det inte. Vad som är fel med det vänstra ögat är däremot inte helt enkelt att säga i och med att det är grumligt. Nu trodde Nils att det är en akut och galopperande bakteriell infektion så han tog en odling på ögat och satte in en dunderdos med anitbiotika redan nu. Hade det gått några dagar till hade inte synen gått att rädda... Nu hoppas vi att han har rätt och att antibiotikan tar hand om bakterierna, då ska han ju kunna se lika bra som han gjort senaste året, eller hur länge han nu varit blind på det högra. Nils var helt säker på att han varit det ett bra tag, troligen något år. Rom är ögonlyst ua för knappt tre år sedan, så det måste hänt något efter det.
Nu ska han äta antibiotika och så ska han ha antibiotikadroppar i ögat. Idag skulle han ha en droppe tio gånger från lunch till ikväll klockan elva. Drygt en timme mellan dropparna och alarmet på min mobil har varit flitigt använt idag... I morgon ska han ha åtta droppar fördelade över dagen och på fredag ska han hinna med sex stycken innan kl 14:30 när vi ska vara där på återbesök. Då ska grumligheten gått över och förhoppningsvis får jag veta mer då. Tills dess är det bara hållna tummar som räknas.
Sista droppen ikväll ska ges vid elvatiden, så snart kan jag gå och lägga mig...

Rom själv verkar tycka att allt går att bota med en gummigris. Han mådde inget vidare efter undersökningarna men efter en extra dos kortison piggade han på sig. Han har ont i ögat och verkar trött, men i övrigt är han som vanligt. Nu hoppas jag att magen tål antibiotikan också, men vi har verkligen inget val. Bacillerna måste dö och det snabbt!

Många medikamenter blev det och många droppar...