I måndags kväll var vi till Peter och tränade; Bud, Zeke, Marie och Nellie och Tuula och Maggie. Jag fick lite tips om hur jag ska gå vidare med Zeke, han gick som vanligt fint och han svarar bra på träningen nu. Han är väldigt mån om att vara till lags så det blir ofta rätt utan att man behöver bråka. Vi har problem med att han gärna kommer in för nära och jag vill inte trycka ut honom utan vill att han ska upptäcka själv vilket avstånd han ska ha. Problemet är att fåren inte blir störda trots att han kommer in och då märker han ju aldrig att han faktiskt borde vra längre bort... Nåja, han börjar känna av bättre och jag tror att vi har lösningen på g.
Bud behöver väldigt mycket hjälp och när jag rannsakade mig själv förstår jag varför. Jag har alltid styrt honom väldigt hårt och hållit tillbaka honom hela tiden, nu förväntar jag mig plötsligt att han ska tänka själv och ta en massa ansvar - klart att det är för svårt för honom till en början... men han är lugnare och framförallt lättare att bryta när han stressar upp sig. Tyvärr var han rejält stel och öm i sina tassar när vi kom hem, men pigg igen tisdag morgon. Jag tror att det blir stor påfrestning på hans tår när han är spänd och stressad.
Marie och Nellie har inte tränat så mycket; de jobbar med korna varje dag men det är ju liksom inte träning. Med tanke på det gick det riktigt bra. Nellie har lite Bud-fasoner för sig; hon kan sluta valla och börja dumspringa när hon tycker att det är jobbigt, men hon jobbade bra.
Tuula och Maggie går stadigt framåt även om det är många bakslag på vägen ;-) Maggie är inte så lätt att samarbeta med, hon har väldigt mycket åsikter om hur saker och ting ska vara och det krävs att Tuula blir ännu mera tydlig i "svart och vitt".
Det var en trevlig kväll även om det blev sent. Skönt att ha semester när man är ute på sådant där nattsudd ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar