rapport

Lamningen är klar! Ungtackan lammade i måndags kväll när jag egentligen skulle firat min morbrors 70årsdag. Solveig lammade natten till tisdag - en lamning som tog lång tid men ut kom lammet som vinner titeln Årets Snygging Det kan till och med hända att han kommer att få tjänstgöra här i höst eftersom han inte är släkt med nästan några av mina tackor.
Summan blev 29 levande lamm på 19 tackor. Ett enda dödfött och inga krångligheter. Alla tackor var dräktiga och lammade inom mindre än en månad - det tackar vi för!
Nu är det en härlig tid med lammrace på morgonen och hårt arbete att få in de små busarna på kvällarna. Att mamma går in och äter spelar ingen roll för den här ligan, de leker glatt vidare och de är inte de lättaste vallningsobjekten...

Zeke har ganska bra koll på hur man flyttar små lamm. Han anpassar sig och klurar ut något men ibland blir de stående och jag får gå dit och hjälpa till.
Rom håller på att lära sig lamm-vallnings-gåtan. Från att ha haft kort stubin har han utvecklats väldigt. Han stoppar och passar lammen men har inte riktigt hittat hur man flyttar dem när de krånglar. Men han jobbar på det :-) han har lite handikapp i och med att han har mer tryck - tackorna upplever ibland honom som ett hot och går in och försvarar lammen. Zeke hamnar sällan i de lägena men han har ju en helt annan rutin.

Häromkvällen stod ledartackan kvar ute med spänd kroppshållning när de andra tackorna gick in och åt kraftfoder. Anledningen var tydlig när jag tittade ut; en stor räv inne i fårhagen :o) och tackan såg till att vara mellan räven och lammen. Jag har inte sett den mer men visar den sig igen kan det hända att det blir en pälsmössa...

På benfronten är dagsformen att Helénes skor fortfarande är räddningen här hemma. Benet och foten är rejält svullna men jag tror att svullnaden är på väg ner. Däremot så är benet ännu blåare och gör ännu mer ont :-( Jag var iväg i onsdags och röntgade och det var ingen fraktur så det är bara att linka på...