Det blev en extra speciell dag idag, tack vare en ovan miljö och en ovanlig människa.
Vi hade en nätverksträff med chefskollegorna som jag gick chefskurs med förra året. Platsen för träffen var ett äkta nunnekloster, Birgittagården utanför Falun. Jag kom lite sent eftersom det var ett par tackor som lammade på morgonen, men landade mitt i en information av en av nunnorna. Hon beskrev deras liv och vardag, värderingar och löften. Allt ifrån att de fick träffa familjen var fjärde år, att abedissan avgjorde om någon skulle flyttas (ut i Europa eller någon annan världsdel), att de inte hade några personliga ägodelar mer än några böcker och sina dräkter. Att de hade sovmorgon (ända till halv åtta) en dag i månaden, hur deras inrutade vardag såg ut. Otroligt fascinerande. Så avlägset men ändå så nära.
Nästa upplevelse var när gästföreläsaren dök upp efter lunch. Dels bjöd han på en märklig kulturkrock eftersom hans språk innehöll en del svordomar och kraftuttryck, dels var hans uppenbarelse med bockskägg och mängder av tatueringar inget man väntade sig att se i ett kloster. Men vilken kille! Ni hittar honom på http://puppes.se/foredrag/
En kille som med sin berättelse om livet, både före och efter hans "nyfödelse" för fem år sedan, fick mig att både gråta och gapskratta inom fem minuter. Från att ha varit en högt uppsatt person i kriminella kretsar har han blivit drogfri, med fast jobb och familj. Nu föreläser han gärna i skolor, för att kanske väcka en tanke i någon ung kille/tjej som är på väg utför.
Det var så häftigt! och så positivt. Om han klarar att förändra sitt liv så radikalt, varför skulle inte jag kunna förändra småsaker?
Min egen reflektion över dagen:
Tänka sig att nunnorna och mc-killarna faktiskt drivs av precis samma drivkraft. Samhörighet. Att bli accepterad som den man är. Att bli sedd. Att höra hemma.
En helt annan kontrast tänkte jag på när jag stekte fläskkotletter alldeles nyss. Bara fem minuter och en handtvätt tidigare tog jag emot ett nyfött lamm, här hanterade jag död...
5 kommentarer:
Oj, det var en omtumlande dag! Tråkigt med lammet men det är ju sånt som händer. Lika tragiskt varjen gång är det ju ändå! Idag ska jag åka och fylla på Helgas rabies-vaccin. Drömmen är att komma iväg på en sån resa som du haft förmånen att göra. Tror att Helga skulle gilla de branta backarna "over there".
Hälsningar Meril
Det var väl kotletterna som var döda eller? Lammet livet.
Vilken fascinerande dag!
Åh, kan jag tinga men inte paxa tacklammen? Jag har redan tingat 4 hos Kynaligan och om jag får råd och plats med fler vill jag hemskans gärna ha Lisselqvarslamm med. Det är lite si och så med om vi ska ha kvarn kvar. Den är till salu. Men man kan ju bygga bo åt dem i stora sommarhagen.
Ha en skön helg i solen!
Hm jag fattar också som att det är kotletten som är död... :o
Ja, nu när ni andra skriver att det är fläskkotletterna som är döingarna så fattar äntligen jag också.....Det var ju bra att det inte var ett dödfött lamm!
Hälsningar / Meril
tänk att det var kotletterna som gav er något att tänka på... hm, snacka om att missa målet ;-)
Nåja, kotletterna var i allra högsta grad döda och alla lamm är hittills i allra högsta grad levande :-)
Skicka en kommentar