lördag, juli 18, 2009

privilegium

I flera av de bloggar jag följer har de senaste inläggen handlat om begravningar och frågor om liv och död. Plötsligt slog dig mig hur priviligierad jag är - det har inte skett några stora förändringar på den fronten i mitt och de närmastes liv på länge. Däremot träffade jag, helt oplanerat, ett gäng vänner "från förr" igår och var så glad att de fortfarande finns där. Långt från centrum i mitt liv men ändå så viktiga. Härligt med sådana där människor som man inte träffar så ofta, men när man gör det är det som igår...

Majsan och Rex var här och tränade idag. De är inte alls i form, jag tror att Rex börjar bli gammal. Man kanske inte kan förvänta sig att han ska vara lika alert som förr när han tränar så sällan? I synnerhet inte som han faktiskt fyllt elva... Jag hade hoppats få med dem på en liten tävlingshelg med en nöttävling och en IK-1 men det är nog tveksamt. Det skulle vara så kul att få ut dem på någon mer tävling innan de går i vallningspension.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Att få ut sin mor och vallaträna i samma tempo och anda som oss "ungdomar" kan inte vara fy skam. Jag tycker tanten rockar! Hunden med för den delen. Att tävla kanske inte är deras ambition för tillfället men man kan aldrig säga aldrig när det gäller Majsan och Rex. Är uppstigen ur sjukbädden, HURRA! och för att fira det far jag på ett lydnadsläger i morgon. Har ju vilat i två dygn!!! ;-) Och på måndag då ska jag......... nej förresten du kommmer inte att tro mig i alla fall. Men håll "grin" linjen öppen för säkerhetsskull.
Har provat ringa din "storstadshunds" pappas ägare för en lektion men inte fått kontakt. Är du intresserad av en resa till Kilafors??? Kanske kan vi samorda? Fåren du såg var mycket riktigt åsenfår. Ska försöka ta mig till din andra hunds pappas ägare nästa vecka.
Kanske passar det dig då???
I allt detta planerande kan man ju undra när jag skall hinna träna, hi,hi. Vi hörs / Skräddar´n

Mia sa...

Ewa - du är privilegierad. Inte bara för att du just nu är i en fas i livet där det händer fler positiva saker än negativa. Du har alla djuren och all himmel och skog runt dig. Det ger bra perspektiv och lugn i själen. Men det ger du mig också - genom ditt deltagande i mitt liv och genom att jag får kika på dina härliga bloggbilder och inlägg. tack för att du finns!