lördag, december 11, 2010

förlåt!

Förlåt grannar och bybor, det var inte min avsikt att störa er frid en lördagseftermiddag i december...

Promenad planerades, i alla fall en kort. Skulle drevern med eller inte? ja, varför inte? han kan väl behöva röra på sig. Skulle Rom behöva sko på trampdynan som han skadade häromkvällen? nej, den verkar läka fint. Slutsats: Drevern med, Rom utan sko. På med gps-tjänsten i telefonen och iväg. Iväg och iväg, innan vi hade kommit av gårdsplanen hade jag stannat tre (!) gånger och pratat allvar med den galna drevern som envisades med att galoppera fram och tillbaka framför mig. Inget fel på det om man inte är kopplad...

Så, tre spralliga hundar som sprang som tokar och en galen drever som fick upprepade tillsägelser om att lugna sig. Vi knallade på neråt byn och allt var under kontroll. På väg tillbaka hämtade jag posten (det tog en stund eftersom jag tyckte att även drevern kunde ligga lös och vänta en bit bort) och fortsatte sedan rundan. Alla hundar runt mig eftersom vi passerade sista grannen - då springer två rådjur över vägen tjugo meter framför oss... Scott blev förstås helt galen och hoppade jämfota, vrålande, i kopplet. Sade till (skrek för att överrösta drevern) de andra att stanna och ägnade mig åt att försöka få tyst på galningen i kopplet. När jag tittar upp är Rom på väg i en elegant båge, här ska hämtas rådjur. Visslar hem honom (det är inte lätt att busvissla med fingrarna när en galen drever drar i ena armen och den andra armen klämmer fast posthögen mot kroppen) och när han är halvvägs tillbaka måste jag prata lite med drevern igen. Då drar Bud. När Bud jagar är det lite värre än att bara vissla hem honom så jag vråååålar (drevern också) och försöker återigen få fingrarna till munnen för att vissla stoppvisslan.

Bud tar med sig Rom och drar järnet men något i det budskap jag skickar till dem får dem att ångra sig och de kommer tillbaka direkt. Drevern är fortfarande galen eftersom rådjuren nu försvunnit ur synhåll. Zeke står bakom mig och ser ut som han undrar - varför låter du så arg? Ibland får han pluspoäng utan att briljera själv ;-)

Om det var någon inom tre mils radie som missade ljudet av vår promenad rekommenderar jag er att omedelbart kontrollera hörseln, till övriga kan jag bara säga;Förlåt!

Gick hem, tog in djuren, flåsade färdigt och värmde lite glögg. Sedan torkade jag blod över hela grovingången eftersom Rom skadat en annan trampdyna.. Nu var det i alla fall en "tumme" som troligen mött motstånd av den hårda snön när han tränade hämt.

2 kommentarer:

erica sa...

ha ha ha....jag får kolla hörseln jag då??

Mackan sa...

Nightmare!! Tur du bor avsides. hahaha.
De där rådjuren sprang över framför White lady när jag besökte dig senast. Då tänkte jag på hussen på lisselqvars och den lille röde drevern.