tävlingsnerver och Zeke fick vila

Jag har ju anmält Bud till våra ÖK-tävlingar i helgen. Mentalt har jag någonstans kopplat bort honom som tävlingshund, jag vet egentligen att det aldrig kommer att bli någon tävlingshund av honom och det här gör vi mest för att det är kul (dvs. om han lyssnar och inte stressar är det kul...). Men det hjälper inte, jag kommer att vara lika nervös ändå... Trots att jag inte alls känner samma press att visa att han minsann kan så kommer jag ändå att vara skitnervös och förmodligen stressa honom ännu mer. Suck! Den här matten är verkligen hopplös :-(
Jag har ett svagt minne av att jag inte alls var så där nervös första tävlingarna jag gick med honom, innan allt vårt trassel med onda tassar började, för då kände jag att jag litade på honom och jag visste att jag att vi kunde klara situationen tillsammans.
Det talar möjligen för att stackars Zeke ska slippa dra omkring på den här nervösa och blockerade föraren, eller vad tror ni?
Vad roligt att jag fick er att googla på estländsk vodka. Jag relaterade egentligen till en "cooler" men det hade ju varit för enkelt om jag skrivit det. Det finns alltså (goda) estländska vodkadrinkar (typ Smirnoff Ice) som är gjorda på nationaldrycken. De är smaksatta med allt möjligt gott, jag har en kartong blandgodis i skafferiet - eller jag hade en kartong... kartongen står kvar men kanske bara hälften av innehållet ;-)

Idag har alltså Bud slipat lite på formen. Ibland tror jag att han medvetet försätter sig i svåra situationer för att det är så roligt att reda ut dem... Men så kan det väl inte vara??? Han gick rikgtigt skapligt så det var roligt att träna. En historisk dag i dag på två sätt; jag tränade och Zeke fick vila (det kändes som Bud behövde min odelade uppmärksamhet och dessutom var det så jä-a myggigt att jag var glad när vi var klara) och idag har jag varit fårägare i exakt fyra år. Fyra härliga år som faktiskt på sitt sätt förändrat mitt liv ganska radikalt...