torsdag, januari 04, 2007

En (ovanligt korkad) favoritkund ;-)

Sedan Lantmännen/Granngården stängde butiken här i Stora Skedvi har vi börjat gynna ett par lokala företag istället; Bröderna Åberg/Stocksbro Kvarn (här i byn) och Dalviks Kvarn i Falun. Inköpen i Falun gör jag eftersom det är på vägen hem från jobbet och eftersom de stänger kl 17 så har jag i alla fall en sportslig att hinna dit. Men det är inte mer heller... Jag måste verkligen vara deras inte-favorit-kund. Jag kommer alltid alldeles före stängningsdags och eftersom jag aldrig hinner gå runt och titta i lugn och ro far jag omkring ganska oorganiserat utan att veta var jag ska leta efter det jag ska ha och så vill jag ju hinna skaffa mig en överblick till nästa gång ;-) . Som ett under av tålmodighet är grabbarna lika trevliga och serviceminded ändå och säger bara "jaja, det är ingen brådska" när jag ursäktar mig för att jag är sen. Man kan tycka att det är deras jobb men det var inte så länge sedan som jag var på en klädbutik i centrala Falun och blev upplyst om att "vi stänger strax" redan tio minuter före stängningsdags, när jag provade kläder i godan ro. Tacka vet jag Dalviks Kvarn (men de har förstås inga glittriga toppar till nyår som jag provade i klädbutiken) där hälsar de glatt med "hej, hej" även om man kommer tre minuter före stängning.

Väl hemma med mina inköp lastade jag ur bilen. Det sista var en mineralsäck till hästarna som jag hivade upp på ena axeln samtidigt som jag stängde bakluckan på bilen - förlåt, skulle stänga bakluckan, ska det vara. Jag har en Peugeot Partner (http://www.peugeot.se/configure/Showrooms/src/index2.php?showroom=1975 men den på bilden är förstås lite nyare än min) med en mycket stor och för all del ganska tung baklucka. För att få ner den behöver man knycka till lite och sedan slår den igen av sin egen tyngd. Jag knyckte till... och fick kanten på bakluckan mitt i huvudet!!! :o) Hur klantig får man vara utan att bli tvångsomhändertagen??? Det gjorde jä-igt ont och jag slog ihop käkarna så att det lossnade ett par små flisor ur en tand. Tur att jag var så klantig idag, när jag har tid hos tandhygienisten på måndag morgon... Men hur i hela friden kan man dra ner luckan rakt i sin egen skalle??? Jag känner mig som jag blev hopknyckald och är nog långt ifrån min tidigare längd. Vi får se hur nacken klarade dunsen - i värsta fall får jag väl ta till ytterligare ett ålderstecken på Mackans lista (http://www.skippo.org/, se blogg) över "nog börjar man bli gammal när..." nämligen kiropraktorn. Jag vet bara inte hur jag ska förklara för honom vad jag gjort?

Förresten, om ni väntar på film med Zeke så kan ni njuta av en nära släkting på en liten filmsnutt på www.lerkulan.se. Det är kusinen och halvsystersonen Tarzan som visar upp sig och han är inte olik Lillehund alls.

1 kommentar:

Anonym sa...

HA HA HA HA HAAA! Hjälp vad fånigt. Vad gör man åt sånt, att man lyckas få ner luckan i sitt eget huvud? Allvarligt, stackars dig, hoppas det inte är någon skada i nacken eller så.
Men jag vet PRECIS hur det känns att gör en så klantig grej... hi hi.
Vad var det för klädaffär som hade så fruktansvärt dålig servideminded personal??!! Jag blir helt bestört. Jag är ju själv en sån kontorsslav som jobbar långa dagar och alltid kommer till butikerna i sista minuten och försöker snabbt överblicka och samtidigt leta. IBland hinner man nästan bara in och vänder och går ut, det kan nog te sig lite konstigt. Men hittar man inget måste man ju snabbt skynda vidare...Man ser säkert helt galet stressad ut i blicken. Då vill man ju ha ett leende och hjälp - INTE bli utjagad!!
Du, törs man skriva här hädanefter...?? Med tanke på att du blir proffs på uttryck, grammatik och stavning....
Ha en skön helg! Hoppas på frusen mark och sköna stunder ihagen för dig och doggsen.
Hörs! Hälsar Mackan