torsdag, april 11, 2013

Om man är stor måste man vara snäll...

... och om man är mycket liten måste man vara väldigt stark
- tja! jag heter Pyret. Min syster vägde dubbelt så mycket som mig när vi föddes men jag ska nog komma ikapp henne :-) Pyret vägde ynkliga 1,2 kg när hon föddes och idag, nästan tre dygn gammal vägde hon 2 kg. Skaplig viktökning! Mina lamm är små även annars, men har en normal födelsevikt mellan två och tre kilo. Igår föddes till exempel tvillingar som vägde 2,8 kg var, så hon var verkligen liten som ett Pyret.

Vi fick åberopa rubriken och utföra en välgörande handling, eller rättare sagt Hussen fick rycka in idag. Sent i förrgår kväll lammade en ungtacka, lammet stod upp och verkade helt normal. Jog boxade in dem och lät dem vara ifred en timme, men när jag kom ut hade lammet tagit sig igenom grindarna och låg i lammboxen bredvid - där det redan bodde en tacka med tvillingar. Jag lyfte över den nya och såg att den genast började leta mat och var därmed nöjd. När jag tittade till dem på natten var jag osäker på om lammet verkligen ätit ännu, hon kändes ovanligt "platt". Tackan stod snällt stilla men blev stressad när jag var där så jag tänkte att det skulle ordna sig.
På morgonen när jag kom ut såg jag att lammet såg.. missbildat ut. Stort underbett och drog in överläppen i munnen. Otroligt märkligt, för hur trött jag än var på kvällen och natten är det orimligt att jag inte skulle sett den defekten. Så, vad hade hänt? Hade hon fått en smäll över näsan av den andra tackan när hon kom in i fel box? Hon var nerkyld också så hon hade inte fått i sig tillräckligt med mat - vilket var helt rimligt med den nosen. Jag mjölkade ur tackan, matade lammet och hon piggnade på sig. Majsan matade på lunchen och jag fortsatte igår kväll och inatt men munnen blev inte bättre och lammet verkade inte riktigt komma igång så idag fick hon sluta sina dagar utan att behöva svälta ihjäl eller få lunginflammation. Men jag undrar fortfarande vad som gick galet? Stackars ungtackan miste sitt lamm och kommer att få flytta ut till träningsfåren till helgen. Dels behöver hon inte gå där bland lammen och ropa och dels är det nog bra om hon inte får mer kraftfoder nu när hon ska sina mjölken.

Det är tre tackor kvar att lamma nu, det skulle vara skönt om det kunde bli klart snart så att nattsömnen blir normal igen.

Häromdagen pratade Rom med kalvarna om att det är viktigt att flytta sig när Hunden kommer. För att förstärka budskapet visade han tänderna när de nosade på honom.




3 kommentarer:

Anonym sa...

Här har jag 1 tacka kvar som ska lamma, har haft turen att de lammat på morgon/kväll.

Helénes klotterplank sa...

Vad konstigt med den lilla lammungen? Undrar vad som hänt? Trist, i alla fall. Hoppas på smärtfria förlossningar och välskapta ungar för de resterande mödrarna. Vi ses

Vall-Ewa sa...

Tråkigt med lammungen. Den lille växer nog ikapp de andra.
Hoppas det blir klart snart så att du får sova ut.
Kram