I helgen har jag, Four och Rom varit i Vinnersjö och tävlat IK-1. Inte Rom förstås, men han har funktionärat lite och hängt med. Majsan var hemma och skötte farmen när vi roade oss.
Roade och roade... Själva tävlingarna visade sig vara svåra. Snittpoäng 33 och 28 talar sitt tydliga språk.
På lördagen förvånade Four med att slå över och starta djuren snett och så hade vi en banan på framdrivningen igen. 28 poäng på det hämtet... Sedan hade han en riktigt fin triangel med jättebra djurhantering. Inte riktigt på linjerna, men ändå ;-) Jag lyckades göra ett misslyckat delningsförsök och när vi kom till rännan var det inte ens nära att vi skulle få in dem och det kändes som en befrielse att tiden tog slut. Vi hade ju fullt upp att hålla dem kvar på banan när en svart tacka plötsligt kommit på att hon skulle avvika från gruppen. Oj, så trött Four var! 48 poäng var ju inte så mycket att yvas över men han skötte djuren fint och det kunde man ju vara glad för.
På söndagen var banan vriden och flyttad från draget för att det skulle bli lättare men märkligt nog var det ändå många tappade flockar och stora utflykter framförallt på fösningen. Four förvånade mig igen. Med att slå över igen - och starta djuren snett igen - och hastigt igen. Bananen på framdrivningen var nu mer formad som en bumerang eller något och de blev 21 poäng kvar. På hela hämtet! In med fåren på linjen framför mig, snäv sväng runt mig och iväg på fösningen. Och den lilla hunden tar tag i djuren och knallar iväg. Lite vingel i början med något felkommando men sedan hade han dem. Så till den milda grad att de skrittade runt resten, med tighta svängar och utan att så mycket som snegla mot draget eller någon annan stans. Kom lösa och lugna till delningen så när vi delat stod de andra tre djuren stilla och tittade efter oss och sedan gick de av bara farten rakt igenom rännan som stod mitt i draget och såg helt omöjlig ut. Kors! Att efter ett sådant hämt plocka ihop djuren och bara tappa två poäng på resten av banan kändes ju rätt ok :-)
Att våra blygsamma 69 poäng sedan räckte till en andraplats gjorde ju liksom ingenting. Nu har han plötsligt fått ihop 21 poäng till unghundscupen och det borde räcka. Men... det var ju inte i år han skulle leverera? Fina lilla hund, vad ska det bli av dig när om vi får till både hämt och styrning?
Resten av helgen var härlig. Eftersom det var IK-2 på samma tävlingsplats fick jag äntligen chansen att umgås med vännerna i den högre divisionen. Vi hade reunion för vedbodsgänget (vi som bodde i en vedbodsliknande stuga på Gotland för ett par år sedan) och Lennart och Tom fick också vara med. Mycket skratt och fniss var det. Härlig påfyllnad av energikontot!
Tur med vädret hade vi också! och vackert som en tavla...
IK-2hundarna hade gräsunderlag
Men vi i den lägre divisionen hade jord. Och stubb
Kamraten Gunnel väntar på sin tur
På kvällen åt vi god mat med en alldeles fantastisk utsikt... Med bastuflotte och allt...
Ikväll har vi haft finfrämmande
en som var nöjd var vaktmästaren. Äntligen börjar livet återgå till det normala...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar