Det är inte klokt hur lyrisk jag var över Zeke igår :-) NU tror jag att han fattat!!! Han gjorde jättefina utgångar och hade kalasfint djup bakom fåren (det var inga långa utgångar men ändå!) och jag var så lycklig att jag jublade med armarna i skyn ;-) Det hade säkert varit bättre att berömma hunden än att stå där med armarna i luften och skrika "sååååg ni???!!!" till Tuula och Majsan som var publik och förväntades göra vågen, men Zeke verkade fatta att hans matte var glad och då är han också glad :-) :-)
I rena glädjeyran singlade vi (jodå, det var medvetet) och höll ett ensamt får också så nu kan vi både hämta och dela, SM here we come!!!
Ikväll har jag sansat mig lite men det var så otroligt roligt att se att envis och målmedveten träning ger resultat utan att man trycker ut/pressar/skrämmer hunden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar