I söndags frågade Göran om jag kunde komma och hjälpa honom flytta ett trettiotal kvigor mellan ett par beten. De skulle passera en åker med spannmålsodlingar på båda sidorna så han tyckte att det var bra att använda två hundar. Visst, svarade jag... Bud är ju fullständigt usel som nöthund så det fick bli gamle Tam som fick göra en insats. För säkerhets skull stoppade jag Bud i bilen ifall det skulle gå alldeles käpprätt, Tams kondis är ju inte så bra nuförtiden och jag vet ju att Bud kommer med kvigorna även om det går fort och han hetsar dem, men backup i bilen fick han vara.
När vi kom fram visade det sig att det inte bara var den där åkern vi skulle passera utan vi skulle ta en promenad på säkert en kilometer med kvigorna. Vad Göran heller inte hade berättat var att tio var nyinköpta och ovallade ;-)
Hej och hå, det började med lite nerdragna eltrådar och en ny passage in i drivgatan men sedan gick det faktiskt bra. Vi hade problem med att få kvigorn att passera ett led där de vet att det borde vara stängt och de hade ingen lust att gå ut på grusvägen, men när vi väl fått ut dem där så gick det fint. Åkern passerades utn problem och vi parkerade kvigorna i deras nya hage. Både Tam och Zally var ordentligt trötta, men undra på det i den värmen...
Idag fick jag höra att Zallys vila blev kortvarig; kvigorna hade rymt på en gång så hon fick plocka in dem direkt när vi hade åkt hem...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar