Det har uppstått några skavanker i hundflocken också...
Scott var ute och jagade i lördags. Naturligtvis blev han jättetrött eftersom konditionen inte är den bästa. Han sov hela kvällen men när Hussen vädrade på nattkröken hade den gode Scott vilat färdigt och rymde :-( sedan var han försvunnen och sannolikt jagande till söndag förmiddag...
Om han var trött på lördagen var nog det ingenting mot hur han mådde på söndagen och jag tror att han hade skaplig träningsvärk på måndagen. När Scott har ont eller är trött är han också per definition mycket sur och tjurig. På måndagskvällen var hans nos så konstigt svullen och framåt tisdagen såg vi varför...
Bud har väl helt enkelt fått nog av Scotts surande i hundgården så han har markerat vad han tycker med att ta ett redigt tag över näsan ;-)
Zeke skrämde slag på mig häromkvällen. I glädjeyran över att få komma ur hundgården sprang han rakt in i balspjutet till lastmaskinen (trodde jag). Jag hörde en dov duns och ett litet pip... Gissa om jag svettades innan jag såg att både Zeke och Rom var på benen och dessutom på alla fyra benen.
Det visade sig vid närmare kontroll att han troligen inte sprungit in i balspjutet utan i en lastpall med snökättingar till lastmaskinen. Det förklarar i alla fall rostfläckarna i pälsen som till slut gjorde att jag visste att det var Zeke som dammat in i något. Kättingarna är aptunga men förstås inte så stumma att springa in i som ett balspjut. Jag vet ju hur det känns... Det blev ispåse på Zeke och hållna tummar och vet ni, han ser faktiskt ut att ha klarat smällen helt utan skavanker. Han var lite stel dagen efter men sedan har han varit precis som vanligt :)
Scott var ute och jagade i lördags. Naturligtvis blev han jättetrött eftersom konditionen inte är den bästa. Han sov hela kvällen men när Hussen vädrade på nattkröken hade den gode Scott vilat färdigt och rymde :-( sedan var han försvunnen och sannolikt jagande till söndag förmiddag...
Om han var trött på lördagen var nog det ingenting mot hur han mådde på söndagen och jag tror att han hade skaplig träningsvärk på måndagen. När Scott har ont eller är trött är han också per definition mycket sur och tjurig. På måndagskvällen var hans nos så konstigt svullen och framåt tisdagen såg vi varför...
Bud har väl helt enkelt fått nog av Scotts surande i hundgården så han har markerat vad han tycker med att ta ett redigt tag över näsan ;-)
Zeke skrämde slag på mig häromkvällen. I glädjeyran över att få komma ur hundgården sprang han rakt in i balspjutet till lastmaskinen (trodde jag). Jag hörde en dov duns och ett litet pip... Gissa om jag svettades innan jag såg att både Zeke och Rom var på benen och dessutom på alla fyra benen.
Det visade sig vid närmare kontroll att han troligen inte sprungit in i balspjutet utan i en lastpall med snökättingar till lastmaskinen. Det förklarar i alla fall rostfläckarna i pälsen som till slut gjorde att jag visste att det var Zeke som dammat in i något. Kättingarna är aptunga men förstås inte så stumma att springa in i som ett balspjut. Jag vet ju hur det känns... Det blev ispåse på Zeke och hållna tummar och vet ni, han ser faktiskt ut att ha klarat smällen helt utan skavanker. Han var lite stel dagen efter men sedan har han varit precis som vanligt :)
2 kommentarer:
Vad skönt att det inte blev värre... Egentligen är det konstigt att det inte händer mer, så ystra och snabba som våra BC's är. Jag har ändock en liten skräck när jag är ute i skog och mark och hundarna far runt som illrar, att de inte ska skada sina smala ben. Tur att det allt som oftast går bra.... :))
Tack för trevlig läsning!
btw, hur tungt är aptungt? ;))
/Paula på Gårdsbacken
Vilken tur att Zeke verkar OK. Han har varit lite väl drabbad ett tag kan jag tycka. Hoppas också att lille Surgöken piggnar till. Än finns det vilt kvar att driva.
Skicka en kommentar