Så mycket bättre

Torsdag - fredag var jag och Rom på kurs. Lena Karlsson var instruktör och eftersom jag är nyfiken på hennes sätt att träna tyckte jag att det var en utmärkt idé att uppdatera mig som instruktör också. Det blev Bingo! Förutom att jag fick en del suddigt flum utkristalliserat i tydliga begrepp fick jag till livs ett lite annat signalsystem än tidigare. Att Rom svarade på träningen med att både tagga i och faktiskt ta ett stort steg i sin egen utveckling var verkligen bara bonus.

Det som på senare tid kostat onödiga poäng på tävling är dels hans dragkänslighet som vi jobbat med ett längre tag och som visserligen är mycket bättre men fortfarande hindrar honom, dels att vi fått bananer på framdrivningen. Mycket mindre bananer än tidigare, men ändå. Nu slog det mig att jag gjort en tankevurpa i signalerna som faktiskt bidragit till de där bananerna, dessutom fick jag ett verktyg för att hindra dem från att uppstå. Spännande värre! Så vi testade från grunden och sedan flyttade vi ut övningarna till att verkligen utmana honom - både med drag och ett tydligt ansvar till hunden att sköta sin del av jobbet. Och banne mig; plötsligt förstod han att jag tycker att det är viktigt att fåren kommer rakt till mig. Istället för att först lugna fåren och sedan ta dem till mig (med den inställningen blir det bananer kan jag meddela) började han jobba på att verkligen trycka in dem på linjen. Dessutom glömde han helt att dra i handbromsen och var plötsligt öppen, styrbar och framförallt väldigt mån om att styra rätt själv. Gulligt!

Det var fascinerande att se att alla hundar på kursen, oavsett utbildningsnivå, hade en del att tampas med men de gjorde också stora framsteg.

En annan sak som slog mig under kursen var att här skulle Zeke varit och det helst för fem-sex år sedan. Men vill man träna hund och se förbättringar så kan det väl vara ett bra utgångsläge med en som har en ganska stor ryggsäck.... Så idag åkte jag till Heléne och tränade :-)

Först ut var Zeke och min första utmaning var att hålla fåren ifrån mig. Svettigt värre! men till slut tog jag hjälp av "flärpen" och då gick det bättre. Bara det! Zeke jobbade på trots att jag hade en "flärp" i handen :-)
Nu byggdes ju inte ens Rom på en dag och det finns väldigt mycket befäst trams i Zekes ryggsäck men när han gjorde ett hämt utmed staketet och det var både trångt och drag - och han fortsatte målmedvetet till klockan 12 var det snudd på att jag kände mig religiös :-)

Rom fick jobba lite med att hålla sina djur på den berömda linjen. Ewa och Birk höll halva gänget och vi körde framdrivningar och fråndrivningar förbi dem. Trots lite inbyggd störningsträning gick det riktigt bra. Han tänkte rätt nästan hela tiden och mindes tydligt sin nya uppgift.

Ewa blev lite tänd på allt mitt surr, så hon testade lite med Birk också. Han ser för resten fin ut och hon har fått bra snits på hans flanker.

Jovi var annars dagens stora samtalsämne. Pannor i djupa veck och många väldigt bra diskussioner blev det. Usch, det är svårt att läsa lilla fröken och hon har en fantastisk förmåga att styra och domptera sin omgivning. Tyvärr inte bara fåren utan även oss tvåbeningar ;-)

Och så fick jag se lilla Gemma. Det såg riktigt trevligt ut och hon har utvecklats sedan den filmsnutt jag såg på henne som liten. Nu säger till och med Heléne att hon ska vänta in att hon blir träningsbar. F-n trot!

Så just nu är nästan allt Så mycket bättre ;-) Hundarna utvecklas åt rätt håll, nämnda program binder mig till teven på lördagar och till råga på allt har jag köpt en ny mobil. Med gott om internminne och fräsch batteri. Dessutom tål den fukt så jag kan träna i alla väder :-)