torsdag, juni 28, 2007

deprimerande

Det är förskräckligt tråkigt att betala räkningar. Den här gången var det extra tråkigt av två orsaker; Hussens lön har inte kommit in så det var lite knapert och dessutom insåg jag att fantastiska juni snart är slut... :-(

Lite mer uppmuntrande var det att åka till Gail och träna. Jag (skyll inte på Zeke för han var minsann kommenderad att ligga ner på ett helt galet ställe) lyckades tappa hem fåren två gånger :-( men i det stora hela uppförde han sig väl. Han vara lite het men hellre det än "kan inte flytta fåren-modellen". När han skulle ta tillbaka fåren som jag tappat hem blev han upptryckt i väggen av en tacka som inte ville vara med och kors i taket: Då försvarade han sig med ett nyp i tackans överläpp :-) Klart jag inte är glad för att han blev attackerad eller för att han bet, men ska han någonsin kunna flytta tjurar eller trilskande djur måste han vet att han får bita om han behöver - naturligtvis vill vi att han aldrig ska behöva... Därför är jag ändå glad att han försvarade sig.
Majsan och Rex var också med och Rex hanterade fåren väldigt bra men han hade ett väldigt drag in mot djur och var svår att kommendera runt. Vi skyller på att de var så ringrostiga.

3 kommentarer:

Mona sa...

För min del så älskar jag att sätta mig med mina räkningar och varje gång blir jag så glad när jag hittat sätt att kunna betala alla. Folk gillar inte när jag ringer dem och säger att de "inte kom med på dragningen".
Det är nog bra om hunden kan bita ifrån sig, jag hoppas egentligen att Tassa någon gång kommer att göra det också.... även om jag är glad att hon inte biter.

Anonym sa...

Har försökt att få B att nypa till oxå men han bara duckar (om det smäller) och fortsätter att eyea ... Hade blivit jätttteglad om han bara kunde åtminstone nypit till ett uns för att skydda sig själv ....................
Räkningar ja ...... man kan ju göra som en kassör i en klubb gjorde där kassan var skral, kastade upp alla räkningar i luften och betalade DEN han fick tag i ;-), de andra hade kommit bort på posten ...

Anonym sa...

När man blir dängd i väggen är det bäst att freda sig. Igår flyttade jag kalvar - det var kul. De såg lite rädda ut så dem bet jag inte, när de kom och ville nosa på mig hoppade jag jämfota och då vände de. Det kallar min matte djurkänsla :-)
Hälsningar Zeke