usch, det var elakt att önska åska för att bli av med min huvudvärk... Inte för att det blev mer än lite muller i fjärran men jag kan konstatera att Buds åskrädsla blir påtagligt värre för varje år. Han är nog mer orolig just när det mullrar lite obestämt i fjärran än när det verkligen åskar; då gömmer han sig under sängen men är förhållandevis lugn där. De senaste två dagarna har han vankat omkring och varit omkring mina fötter (mest i vägen i ärlighetens namn) och varit allmänt orolig. Hm, ja jag vet - ännu en tänkbar anledning till hans onormala flåsande när vi tränar...
Vi röjer i stora huset nu. På torsdag kommer turistbyråns representant och ska besikta huset inför uthyrning och det var förskräckligt vad saker vi hade kvar där... Snart klart!
En arbetsdag kvar. Sedan väntar drygt tre veckors semester :-) Zeke (och förhoppningsvis Bud) ska få träna på nya får och andra miljöer, jag räknar med att vi ska turnera en del i bekantskapskretsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar