begränsa värmeavgången

Jag hade lovat mig själv att inte ödsla energi på att klaga över kylan men när jag i morse plirade mot termometern, kliade mig i ögonen, tittade igen och såg att ja... Det var verkligen -29 då svor jag högt för mig själv.
Oj, så långt tid morgonpasset tar. Det ska tinas/hackas och bäras vatten till kalvarna, fårens vattenbalja är bottenfrusen, tjurarnas vattenkopp tinas med varmluftspistol, extra hö överallt så att alla håller värmen och så en sjukling på det. Det är inte klokt hur snabbt de blir tama, sällskapliga och personligheter när de kommer ifrån gruppen. Klimpen kallas han just nu. Han är faktiskt lite bättre. Saltbalans är fortfarande det bästa (och nästan enda) på menyn så jag har ökat på den dosen, eftersom han verkligen behöver vätska. Ikväll har han i alla fall smakat på lite hö och druckit lite vatten och det var ju storartat. Han är fortfarande dålig i magen men dyngan är inte vattnig längre. Vi fortsätter behandlingen, jag pratade med distr. vet. i morse och ger det sig inte inom några dagar får vi skicka in ett träckprov. Det är inte lätt att veta vad de nyinflyttade grabbarna har med sig när de kommer...
Kvällsrundan ser ungefär likadan ut men då ska det delas ut kraftfoder på diverse ställen också.

Tills det blir varmare ska jag satsa stenhårt på att se till att fettlagren är intakta så att värmeavgången på koppen inte blir för stor. Enligt en säker källa (som själv är nästan helt utan fettlager så hon vet ju vad hon pratar om) är choklad ett bra sätt.