sladdlöst

Idag hittade jag den igen - den där borttappade (har inte saknat den men nu kom jag på att jag haft den...) joystickkänslan som jag hade när jag tränade Zeke i ridhuset för ett antal veckor sedan. Den där när det känns som jag har kontroll över varje enskilt steg han tar, den lilla fjällkon... Vi var hos Ewa J och tränade idag; Ewa, Heléne, Majsan, jag och så Maria med Iza.
Ewa och Tea tränade på att Tea ska vara lite mer distinkt när hon går mot djur. Utstråla lite mer jäv-r anamma helt enkelt. Sedan pratade vi om att Tea glider upp och "tänker runt" när hon föser så vi testade att förbjuda det. Minsann, det svarade hon bra på. De jobbade på fint med det :-)
Heléne och Lexa hade lite olika uppfattningar ibland idag. Lexa har hittat en växel till och framförallt hamnar hon ibland i lägen där hon tror att hon vet bäst själv. Det är härligt när hundarna börjar tänka konstuktivt, men det är jobbigt när man inte når dem som man brukar. Allt deras jobb med att hon inte får bli tight bakom djuren börjar ge resultat nu, kul! :-)
Majsan och Rex jobbade också lite med att han glider upp och "tänker runt", eller att han själv justerar sin position och "hamnar" där han tycker att han ska vara. På slutet testade de en riktig finlirsövning och då kom hans svagheter fram - de där som man hinner parera eller kan bortse från på lite längre avstånd. Nyttigt :-)
Maria och Iza har gjort stora framsteg sedan jag såg dem senast. Hon påstod att de var lite ringrostiga men det kunde man inte se. De jobbade en hel del med fösningar och efter en stund såg vi hur hunden började slappna av och hittade tempot själv. :-)
Bud var också med... Han fick köra ett pass med lite drivningar och flanker. Inga konstigheter och inga fula inrusningar. Han tar korrigeringarna bättre när jag håller mig lugn men det är inte så lätt ska ni veta ;-) *försvarar mig*
och så Zeke.... Han jobbar med massor av energi nu och flankeringarna är inte längre förknippade med press och bråk. Det är sååå skönt! Sista passet föreslog Heléne att vi skulle sätta upp koner i en kvadrat och se till att flankerna sitter som de ska. Hon hade tänkt sig en kvadrat med 30-meterssidor och vanliga fem- eller sjumeters grindhål, jag byggde kvadraten med tiometerssidor och tvåmeters grindhål :o) Ska det vara så ska det, tänkte jag ;-) Jisses, vad svårt det var att ens få fåren lugna i den lilla rutan.. Men skam den som ger sig och så småningom tog vi runt dem åt båda hållen (men matte hade svårare med timingen till höger - hans vänsterflanker - av någon orsak). Jag var superfokuserad och Zeke svarade klockrent.
Jäk-r vad häftigt det är när man hittar den där känslan, det är verkligen som att köra hunden med joystick :-)
Tack kamrater, för hjälpen att hitta dit - jag lovar att hjälpa er så att ni också får känna på den.

Inga fler lamm men kvällsrundan återstår.