bokgråt

Nu har jag läst ut den; Marley och jag, och naturligtvis grät jag floder när Marley fick sluta sina dagar. Samtidigt var jag arg på huvudpersonen som i mitt tycke skulle låtit hunden slippa sitt lidande långt tidigare. Men där ser man hur olika man ser på saken. Jag hade aldrig förlåtit mig själv om Tam fått uppleva en bråkdel av de krämpor som Marley framlevde sin sista tid, men det kan lika gärna vara min åsikt som är märklig om man frågar "rätt" (eller fel) kategori människor...

För övrigt hade Marley en del likheter med en drever som jag känner *fniss* men jag måste tillstå att drevern är väldigt mycket mer väluppfostrad.

Nu kan jag återgå till ett socialt liv igen, böcker gör sig bäst i ljudform så att jag kan göra någonting annat när jag lyssnar. Med en bra bok blir jag sittande... Tur att jag har läst ut den, för nu väntar andra aktiviteter; i morgon eftermiddag samlas ett gäng träningssugna i ett ridhus i närheten och så ska Peter drilla oss ett par dagar. Videokameran står på laddning och batterierna till vanliga kameran också. Zeke har motat tjurar idag och morskar upp sig för varje gång, nu vilar han inför träningshelgen. Det kan bli jobbigt...