tillbakablick, Zeketräning

Nu är det riktigt inne att ha en tillbakablick över året som gått. Jag bläddrade lite i blogghistorien och fnissade gott åt att det faktiskt hänt en del ändå. Främst är det Zekes utveckling som pekat rakt uppåt och mattes som gått upp och ner ;-)

Tittar jag tillbaka ett år så hittar jag inlägg om att vi tränade på att få flyt trots att jag lade mig i tempot. VA?! Har han inte alltid kunnat det? Nu minns jag tydligt hur tveksam han var och hur knäpp han verkade tycka att jag var när jag försökte få till bromsvisslan och hålla honom på benen. För övrigt tyckte jag att det mesta var grundat men dåligt tränat och så kunde han ju ine hämta...

Våren summeras nog med Skottland. Och som han hämtade där men vi lyckades få med oss några hjärnspöken hem så utgångarna var fortfarande inte bra. Nu var de i stället ofta för vida och han kunde springa "vilse" på väg ut.

Sommaren inleddes med Silverstaven. Det var svårt men Lillehund skötte sig så bra :-) Klantmatte fick inte in dem i fållan men det gjorde väl inget. Sedan var det dags för riktiga IK-1debuten i Tärnsjö. Tappade fåren (!) av banan i upptaget eftersom han plötsligt inte alls var vid och ställde till det för sig i utgången. I juli åkte vi till Björnlunda och där var detsvårt på riktigt men Zeke gjorde succé med en helt omöjlig tacka som han med stor möda fick hem på hämtet. Det var då vi fick applåder från publiken när hämtet var klart.
I augusti tävlade vi i Åby gård och Bråfors. På Åby gård sprang Zeke vilse på utgången men upptäckte att fåren inte alls stod kvar när han kom fram. Efter det tyckte jag att han höll bättre koll på fåren oavsett om han blev vid. Årets bästa poäng - 71 - efter bara 37 på hämtet. I Bråfors var han tokvid och tokdjup men hade stenkoll på fåren :-) Äntligen! Hämtet på söndagen i Bråfors är årets ståpälsmoment. Tappade 4 poäng på att han var för vid sedan fanns det inte en pinne att dra på resten av upptag och framdrivning. Fem får på rad i sakta trav spikrakt till mig. Sedan blev jag nervös och missade grindarna :o)
I augusti blev han även GK Vallhund. Målet nått.

Under hösten var vi till Muskö och blev diskad (dålig djurhantering - många utropstecken) när tackan prejade Zeke och försvann av banan och i Söderala stod han på öronen och gick på djurhanteringen när han kom på benen. I Järfälla krånglade det mesta utom hämtet. Lite struligt har det varit...

Nu då? Nu hämtar han :-) Stort och djupt men han tappar inte bort några djur längre. Tempoväxlingarna har han fått mycket beröm för under säsongen. Fösningarna har däremot tävlingsmässigt varit dåliga, har det börjat bli krokigt så har det bara blivit mer slalom. Fållan är inget problem om både hund och matte håller sig lugna. Zeke kan bli het vid fållan och matte börjar få syrebrist eftersom hon inte andats på länge.
Nu trilskar vi med att få till både 90-gradersflankeringarna och fina drivflankeringar. Det börjar lossna nu. När Peter hjälpte oss med fösningarna som var en ren inställningsfråga så började vi att reda ut dem bättre.
Kanske kan 2008 bli ett roligt år? Matte själv har dippat lite så målsättningen är ett förstapris och gärna några bra placeringar i IK-1. Lyckas jag hålla såpass styr på mina nerver så är jag väldigt, väldigt nöjd.