träning så här på slutet

Idag var vi till Ewa J och tränade. Ewa & Tea tränade på sin "vinterläxa" med tydlig skillnad i flanker, drivflanker och framåt. Inte så lätt som det kan låta men de jobbar bra. För att få lite praktisk tillämpning hade vi en specialövning på slutet som Tea hade svårt med. Hon skickades upp på sidan av får som var på väg mot sina kompisar längre bort. När hon kom i höjd med de springande fåren (så att de stannade) sade Ewa framåt vilket skulle betyda att Tea skulle komma in mellan djurgrupperna. Då såg man tydligt att hon gled i sidled men till slut lyckades hon. Bra jobbat tjejer! Kul med lite omväxling i övningarna!

Zeke hade läst på läxan om riktiga flankeringar. Nu sitter dem - även på bortaplan :-) I alla fall idag... Han har fattat mönstret nu med att ett stopp och ett "Du!" betyder att det kommer att krävas att han gör en riktig flankering. Idag gjorde han dem till och med åt fel håll, ur balans. Duktig kille! Andra rundan skulle vi dela och "hejsan hoppsan" vilken het hund jag fick. Jag fick läxa upp honom om hur man uppför sig och sedan var han med på mina planer. Ewas får är riktigt bra eftersom de inte kommer rusande efter och försöker springa ihop, som våra får gärna gör. Nu fick Lillehund se att han ska jobba på "sin" grupp hela tiden. Riktigt bra träning för honom.

Bud, Bud, Bud... :-) Lilla killen, vad han är läcker :-) Nu har jag hittat bromsen och kör honom som jag kör Zeke; på benen med många tempoväxlingar och jag ställer krav på att flankerna ska vara ok och då verkar jag slippa de flesta inrusningarna. Inte en enda sådan idag heller :o) Han trampar på som en liten grävling med sin stora kropp och sina korta ben och fåren flyr om de får chansen. Jag förstår dem ;-) Idag ömmade han i tassarna när vi kom hem. Det var fruset i backen idag så det var inte konstigt alls. Riktigt skoj att han uppförde sig i alla fall, trots att han fick ont.

Christine var med och körde både Vick och Fox. Vick började ok men fick sedan ett riktigt spel där han hetsade upp sig själv och varken hörde eller såg. Jag tyckte att avslutningen på deras pass var riktigt bra. Christine hittade lugn i övningarna och då lyssnar den store gynnaren... Fox ser cool och stabil ut. De är ett fint team, de två. Idag delade de och trixade och det såg lugnt och behagligt ut.

Det börjar bli dags att summera året och att sätta upp lite mål för nästa år. Jag tror att jag får återkomma i det ärendet men som det kändes idag var det väl själva den om inte det där förstapriset skulle kunna bli verklighet. Kanske vågar vi oss kanske ut på en IK-2 framåt hösten, vi får se. Bud ska fortsätta vara kurshund och förhoppningsvis kan jag fortsätta träna honom så här utan prestationskrav nästa år. Hoppas bara att han håller... Kanske är det dags för tillökning i flocken framåt våren, den som lever får se ;-)

livets väsentligheter

1975 och 1976 fanns glassen 89:an, kommer ni ihåg den? Flirt dök upp 1972 men den minns jag som en stor besvikelse (mörk choklad var ingen favorit på den tiden...)
Herregud vilken nostalgi man hittar på http://www.gb.se/nostalgi.asp

När jag ändå är inne på ämnet Livets väsentligheter kommer här en annan länk: http://godisbloggen.se/

Dagens middag var nästan oätlig. Alldeles för kryddstark, visade det sig. Tur att jag hade köpt ett par flaskor öl från Hedemora att skölja ned det med. Ölen var riktigt god. Rekommenderas. http://www.oppigards.com/

Apropå de Pollypåsar som ibland hittas i vårt skafferi och som snabbt äts upp... http://www.cloettafazer.com/sv/Polly/Historia.aspx

Det var kvällens rapport. Man måste prioritera väsentligheterna... :-)

pannkaksvallning?!

Mackan har på sitt alldeles egna, underfundiga sätt beskrivit dagens träningspass som pannkaksvallning på http://www.blogtown.se/blog.php?date=2007-12-29&id=mackan71. Sååå illa var det nu inte, och jag bortser från att hon kallar mig för ägg ;-)

Men faktum var att Skippo var helt i sin egen värld idag. Han brydde sig helt enkelt inte särskilt mycket om att hans matte hade andra åsikter. Han brydde sig inte ens särskilt mycket om långpiskan... Med lite trixande så tycker jag ändå att det blev skapligt bra. Det är lätt att fokusera på det som var dåligt och det är ju det man lär sig av. Men ibland behöver man för sin egen skull konstatera att det var en del saker som var bra också. Skippo föser t.ex. mycket bättre än vad han gjorde för bara någon månad sedan. Han har faktiskt mycket bättre attityd till djuren. Även om han låg på lite för mycket idag så bar han sig egentligen inte illa åt mot fåren, däremot lipade han åt matte.

Zeke körde ett par pass och han är som en duracellkanin nu. Hoppar och skuttar och är allmänt flamsig utanför fårhagen. Faktiskt kan man tro att han är en flat i en bc-kropp :o) Inne i fårhagen träder gudskelov Det Stora Allvaret in. Han går riktigt hyggligt nu. Han är lite för på men det kan jag leva med ;-) Plötsligt sitter de där 90-gradersflankeringarna som en smäck även i fråndrivningar. Tänk vad ett litet "du!" kan göra... ;-)

I morgon tränar vi hos Ewa. Då kanske de där flankerna är borta igen, men i så fall får jag be Mackan intyga att de fanns där idag...

den energin skulle jag behöva...

Under kvällens promenad studerade jag Zekes reflexväst som for omkring i skenet av pannlampan (förutsatt att jag vred konstant på huvudet så var han i skenet av pannlampan) och noterade att det såg ut som någon satt en reflexväst på en skrämd hare. Jisses, vad han springer... och jisses, vilken energi han har.
Efter promenaden blev det en lång dusch där även reflexvästarna åkte med. Rappad lera upp på ryggen på både den svartvite och den trefärgade. Sådana gånger önskar jag att Bud vore korthårig(are).
Scott Drever har sår på trampdynorna efter drev i skare så han fick inte vara med på promenaden. Lika glad var han för det - torrt och varmt är hans melodi ;-)

för lite julmat?

Jag tänkte att hundarna och fåren skulle få motionera av sig lite julmat idag. Avseende fåren borde det inte behövas med tanke på att träningsfåren endast äter hö och om inte Tomten varit ut och gett dem något extra så har de inte fått så mycket julmat. Hundarna har fått maten utspädd med lite av varje framförallt på julafton så de behövde kanske motionera? För egen del räknade jag kallt med att jag skulle kunna stå stilla mitt på fältet och vissla så jag var inte ett dugg orolig för att det skulle gå åt någon extra energi.

Julmaten som hundarna fått måste varit extremt energirik? och fåren verkade bestämt ha haft besök av Tomten? Undan gick det i alla fall :o) Zeke knallade omkring med bestämda steg och tog inga bromsvisslor i början men han repade sig bra och gick riktigt fint sedan. Bud förvånade med att gå kalasbra, igen! Tredje träningen på raken som han går som en klocka. En snabb klocka i och för sig, men satan vad han är rolig att träna när han är på det där humöret. Den långa promenaden igår verkade inte göra tassarna någon skada. Hans starter är så häftiga (jaja, inte de där när han flyger upp som en kanonkula!) när han verkligen börjar gå direkt från liggande. Han reser sig inte upp först utan börjar med att röra sig framåt samtidigt som benen rätas ut. Coolt!

rätt svar

Först ett par julbilder på Wilma och Bud.

Jag tror att Wilma ska bli tandläkare när hon blir stor ;-)

Buds specialitet är julpussar :-)

Vår jul har förflutit lugnt och skönt. Igår var vi ute på långpromenad i skogen och noterade (igen!) hur tomt det är att bara ha tre hundar. Jag kollade valpförmedlingen och några kennel-hemsidor igår ;-)

Det kom in en del svar på del ett av min jul- och nyårsgåta: Hussen (det har jag inte berättat för honom...), Scott, sugfisk, får, kanin, storråtta, myggbett, älgfluga, ormbett, baggen. Dessutom var Mackan inne på hjortlusfluga och Zeke efter lek med kamptross, men de alternativen tog hon bort eftersom hon inte ville helgardera. Rätt svar är...

Zeke Mespropp förstås :-)

Jag satt i köket och myste med Bud när Zeke kom förbi och snappade i luften efter Bud (eftersom Zeke i ett plötsligt anfall av storhetsvansinne trodde att det var ok att vakta matte). Bud hann undan men inte jag... ;-) och vips så var det hål. Nu ser det ut som det läker och jag får väl vara tacksam att det inte var fårbett eller älgflugebett ;-)
Mackan var väl närmast men hon hade å andra sidan dragit tillbaka sitt svar så vi får väl konstatera att ingen vann. Jag återkommer med någon annan modell av tävling.

Ha en god fortsättning på helgen och det gamla året! Idag är det mildväder i södra Dalarna och blött och tråkigt. Det är fortfarande kallt i marken så det ligger en tunn och mycket, mycket, hal ishinna över hela gårdsplanen. Jag tror att det är ok underlag i fårhagen så vi tar nog och motionerar dem en vända.

julklapp i förskott

Glad!
Jag har vunnit en skinka så här i jultider. Kolla vem som vann sitt livs första fototävling på http://www.forsagard.se/familjedag.html

:-)

God jul vänner

Sådär. Granen är klädd och skinkan avsmakad. Idag har vi dessutom hunnit vara lite sociala och hälsat på några vänner som fått julklappar. Trevligt!

Årets julbild blev ingen höjdare ;-) men här är den i alla fall:

En mycket juligare bild är det här:

Det är en av mina arbetskompisar som gör de här fantastiska ljusen och sedan dekorerade jag efter bästa förmåga. Bakom skymtar julgruppen som jag fick av min härliga personal på jobbet :-)

En annan variant på julbild är den här julpussen som Fredrik fick av Bud:

Tävlingen får hålla på någon dag till. Det vimlar inte precis av rätta svar hittills så om det ska bli någon omgång 2 så får jag nog invänta fler svar. Mackan hade rätt, såret var geggigt och ganska äckligt men nu börjar det äntligen torka ihop... Vilken grej, va?!

Hoppas att ni alla får en härlig och lugn jul. Ta det försiktigt i trafiken och släck för guds skull alla levande ljus innan ni lämnar rummet.

Julkram från oss!

Jisses

Hm. Någon har bitit mig i benet. Gissa vem.

dags att gaska upp sig

Ja - det är väldigt tomt här hemma
och ja - det är otroligt stor skillnad på att ha tre hundar istället för fyra
och ja - hundarna gruffar en del och Zeke är ganska offensiv ;-)
men...

Nu går det inte för sig att deppa ihop. Det är bättre att glädjas över de glädjespridare som finns kvar. Dessutom har jag förutom de härliga kommentarerna här i bloggen fått både epost och telefonsamtal som verkligen värmer. TACK! för all omtanke! Alla som har djur vet ju innerst inne att det ingår att fatta tuffa beslut och alla kan sätta sig in i hur eländigt man mår. Å andra sidan har vi förmånen att kunna ge våra vänner ett värdigt slut och det är verkligen en förmån - även om det inte alltid känns så...

Sådär, nu lämnar vi ledsamheterna och ser framåt.

Ikväll drog Hussen och jag djupt efter andan och tog sikte på Coop Forum. Vi förmodade att det inte bara var vi som hade kommit på en sådan idé och Hussen är inte särskilt förjust i att gå i affärer. Inte jag heller... Döm därför om min förvåning när det var en person före oss i kassakön. Synd att jag inte hittade alla julklappar där så att jag måste ut och slåss med pöbeln i morgon. Varför har jag inte köpt de där julklapparna tidigare? Det kommer ju inte som någon överraskning att det är jul i slutet av december men i år har hjärnan verkligen inte hunnit med.
Det är i alla fall skönt att maten är inköpt.

En arbetsdag kvar, sedan blir det några dagars vila. Det är tufft tempo på jobbet nu...

sorg

En del löften är svårare än andra att hålla. Idag höll jag mitt löfte till Tam att han aldrig skulle behöva bli en gammal, sjuk, hund som blev utmanad av de andra i flocken. Tam hade en jobbig natt när han skällde, morrade och gjorde utfall mot något som inte fanns och till slut fick han sova i övertäckt bur, då blev det lite lugnare. När jag låg och lyssnade på hans oro inatt bestämde jag mig för att det var dags. Så här skulle han inte behöva ha det.

På morgontimmarna och förmiddagen var han i stort sett som vanligt så vi tog en skogspromenad bara vi två, han fick flytta runt kalvarna lite och sedan kalasade han på ett tuggben tills det var dags att åka till veterinär Sören.

Satan vad tomt det är efter honom!

När jag smält det här lite kommer det att kännas bra, men just nu är det bara tomt. De andra hundarna ligger lugnt och snarkar - jag är så van att höra Tams trippande när han hela tiden bytte plats för att vara närmast...

Jag tror att jag så småningom kommer att vara glad att det är så här jag kommer att minnas honom. Inte som i sin krafts dagar men fortfarande en kraftfull och alert Tam.

Han fattas mig. Han fattas mig så in i helv-e.

kramkalas

har vi haft idag. Och Hussen är inte ens hemma...
Jag jobbade länge idag och kom hem sent i kylan. I hundgården väntade fyra pojkar och i hästhagen ett par damer. Fårtanterna väntade också men mest på mat, tror jag.
När jag var klar i stallet tog jag in grabbarna och i grovingången väntade värsta kramkalaset. Tam gick förstås in och kollade om det fanns någon kattmat men de andra... Zeke satt som ett ljus och väntade på att jag skulle få av mig ytterkläder och stövlar sedan stod han i flera minuter på bakbenen och tryckte kinden mot min mage. Gullpojken! När han hade kramats en stund kom Bud och ställde sig bredvid. Han ville också kramas men framför allt pussas lite.
Plötsligt stod Scott på tur och ville också mysa lite och vid det laget hade Tam kollat köket färdigt och kom tillbaka och trängde sig närmast.
Plötsligt var den där trötta, slitna känslan bara borta :-) Vilken härlig stund.

tredje advent

Med tanke på den oordning som råder så borde stora julstressen sl till nu. Lite bekymrad är jag för ett par julklappar och en födelsedagspresent till en tioåring (mycket idrottsintresserad med väldigt bestämd uppfattning om vad han vill ha och inte) - förslag mottages tacksamt.

Igår var Catarina och Roy här och tränade. Det såg riktigt bra ut :-) Roy har fin djurkänsla och när vi hittade bromsen såg det kalasfint ut. Inga dumheter mot djur där!
Catarina skickade ett par bilder från träningen. Notera figuren i högerkant som är på väg att rädda situationen ;-) Bud Stjälpreda.

*fniss*

Jag körde Zeke lite och Bud fick sitt lystmäte när han var hållhund. Han jävlades lite med oss och var in och störde helt utan anledning men han hade säkert någon fiffig tanke med det. Idag har det varit vilodag för hundarna, en rejäl skogspromenad där Scott Drever fick rådjur i näsan och gick bredvid mig och gnydde och skällde konstant har de fått, men annars har det varit lugnt. Majsan tränade Rex en rejäl runda och jag lagade lite staket. När jag kom hempromenerande i natt hoppade en tacka igenom tråden och skulle följa efter mig. Hon är lite rubbad ;-) men hoppade snällt tillbaka in igen. Med trasigt staket som följd...

Helgens partystatus: Julfest på jobbet i fredags, 50-årskalas här i byn i går.

Hussen har åkt till Arvika för några dagars älgjakt. Scott Drever har svårt att förstå vad det är som händer när jaktkläder, ryggsäck och bössa plockas fram och han, hunden, blir kvar hemma. Den berömda gps:en har fungerat suveränt bra - de var ute igår igen och nu tycker plötsligt Hussen att det är riktigt skoj igen när hunden aldrig försvinner.

nu får det jävlar i mig vara nog!

Vad är det som håller på att hända? Två knivmord obehagligt nära mina nära och kära inom loppet av fem dygn. Nu får det vara nog! Så här kan vi ju inte ha det. Frågan är bara vad vi kan göra åt det?

karaktärslös

Mona på http://monawest.blogg.se/ skrev och utlyste en tävling om hur hon skulle få baggen Elvis att äta havre. Jag utlyser en liknande tävling:
Den som kan bidra med tips som gör att jag kan sluta äta Polly innan påsen är slut belönas med något fint. Kanske rentav en Polly, men i så fall en mörk. Jag gillar de ljusa bäst...
Jag hittade en Pollypåse i skafferiet (hm, den var inte min så den var förmodligen Hussens, observera betoning på var) och insåg återigen att min karaktär är alldeles för svag för att motstå Polly. Egentligen tycker jag inte ens att de är särskilt goda - det går bara inte att sluta äta dem.

less

Usch! Töväder igen. Blött, skitigt, tråkigt.
Det enda som var bra den här dagen är att jag fått bilen lagad så att jag slipper ha radion på så högt längre. Bilen blev riktigt tystlåten när ljuddämparen blev hel. Naturligtvis blev det dyrt men det visste jag ju. Apropå dyrt och för att riktigt spä´ på eländet ska jag betala ett snöblad till traktorn för 14300 kr. Vem tror att vi kommer att behöva ett nytt snöblad???

Skärpning nu Ewa; snöbladet kom till användning för ett par veckor sedan när snön vräkte ner och Hussen har fått jobb idag så nu ska hon sluta klaga. Upp med mungiporna :-) Jag skulle behöva gå en "rensa-hjärnan-promenad" men jag gruvar mig för den rengöringsprocedur som följer när vi kommer hem.

Jag struntar i långpromenaden och fortsätter med ett digitalt fotoalbum som jag börjat med...

andra advent

Två ljuspunkter idag när det var andra advent. Det får mig förstås att undra vad jag ska hitta på nästa helg när det är tredje... och om fjorton dagar när det är fjärde advent... ;-)
Zeke, Lexa, Rex och Tea tränade idag. Tyra fick köra ett kort pass och jag dammade av Bud lite på slutet. Minsann var det inte ett gäng riktigt duktiga hundar och förare som tränade idag?
Lexa hon bara växer. Nu tål hon till och med att Heléne pyssjar på henne i flankeringarna. Det hade inte slutat bra för en månad sedan ;-) Hon blir fortfarande lite tight bakom men resten går riktigt bra nu.
Rex gick också riktigt bra. Gammelgubben :-) Om ni någon gång känner att ni kört fast med hunden, tänk på Rex som någonstans mellan åtta och nio års ålder plötsligt hittade djurkänslan. Det är så häftigt! Han går riktigt bra nu.
Tea går också framåt. Vilket gäng va?! Hon tycker förstås att det är jobbigt att Ewa går in och ställer krav på saker som hon tidigare fått sköta efter eget huvud och ibland ställer hon inte riktigt upp på Ewas krav men så lossnar det och då ser man hur hon tänker och verkligen anstränger sig. Hon har en härligt attityd, den hunden. De kommer att bli livsfarliga nästa år!
Zeke då? Oj, vad bra han gick första rundan. Andra rundan jobbade vi med de där jobbiga flankeringarna och fick några tips av Heléne efteråt. Det är bra att få lite hjälp och peppning, annars skulle jag säkert strunta i att träna de där riktiga flankerna och fortsätta med drivningar som är så mycket roligare för de går så mycket bättre ;-)
När vi tränat klart dammade jag av Bud och döm om min förvåning; han uppförde sig riktigt bra och han gick riktigt fint. Han stannade till och med :o) Han var förstås het och han har en attityd som skrämmer skiten ur fåren även när han går lugnt men rackarns vad han kan vara läcker när han vill... Han ömmade lite när han gick från bilen. Det har frusit på nu så det är hårt underlag och ingen snö - hans mardrömsunderlag.

När jag åkte från träningen handlade jag ett par belysningar med 70% rabatt och köpte en julklapp till Hussen - han som inte skulle få någon... Sedan gick jag på världens minsta julmarknad och fikade hos en kompis. Trevlig andra advent!

träning

Äntligen dags för lite träning igen. Mamma Majsan och Mackan var här och alla tre hundarna gick riktigt bra. Rex tränade på samma övning som Zeke; långa fråndrivningar utan att vända djur och Skippo tränade attityd. Skippedippen gick verkligen bra även när Mackan tränade flanker och "håll-dig-i-kragen-gosse!-övningar" i början men när de kört lite attidydövningar och gick och drev så skötte sig Skippo kalasbra. Plötsligt kommunicerade han med fåren och läste av dem istället för att förhoppningsvis göra som matte sade, det var så kul att se. Jag filmade dem med mobilen (riktigt usel kvalitet men ändå) och skickade filmen till Mackan så att hon vet vad hon ska kräva fortsättningsvis. Så ska det se ut! tänk vad roligt det är när det lossnar så där...
Zeke har gjort långa fråndrivningar utan att "tänka runt" idag. När han tycker att det börjar bli läskigt långt bort (och den gränsen har vi flyttat från femton till minst hundra meter nu) stannar han upp och tittar/lyssnar istället för att som tidigare vända fåren och fortsätta hemåt ;-) Däremot var det ett riktigt bakslag i höger/vänsterträsket idag. Jag visslade höger och han gick vänster - nästan varje gång... Nåja, det är bara att fortsätta jobba med dem. Det är lustigt hur snabbt man kan ändra deras tänk, förut när Zeke gick fel håll var det ofta för att han ville vända fåren, idag valde han ofta fel håll för att fortsätta fråndriva :o) Gissar att det är ett framsteg?! Eller ytterligare ett exempel på att han faktiskt inte riktigt lyssnar utan gissar...

Scott drever har fällt två rådjur idag! I alla fall har de skjutit två rådjur för honom idag och den världsberömda gps:en har fungerat bra. De var ett riktigt rövargäng som jagade och någon hade firat den lyckade jakten så hårt att jag fick köra hem honom...

klasskillnad

Jag och laptopen har slagit oss ner i soffan. Jag har zappat mellan På spåret, Idol och Abba in concert. Jag måste säga att tjejerna i Idolfinalen är duktiga, det är inte snack om det, men Björn & Benny måste ju vara ett par av vår tids stora svenska musikaliska genier. Benen stampar takten så att laptopen studsar och det blir ett och annat stavfel. Nu vet ni varför ;-) Snacka om melodislingor... Både Tomas Ledin och Mats Ronander har varit synliga. Vi bortser från Björns klädsel eftersom det här var i positiv anda...

Kanske skulle man införskaffa en sådan där laptopkudde som Halvar (vid det här laget vet ni hans adress) skrev om häromdagen. Då kanske det studsar lite mindre? Eller så får jag helt enkelt hålla mig till På spåret och Idol i fortsättningen.
En kudde får det bli...

I morgon kommer Mackan http://www.skippo.org/ hit och tränar. Jag har kanske undvikit att berätta för henne att träningsgruppen är mycket sparsamt vallad och därmed mycket lättstressade och extra flyktiga - men vad tusan; jag tror att det är precis vad Skippo behöver. Det kommer att vara annorlunda mot Amanda och gänget som de tränar med till vardags. Jag har bara tränat en eller två gånger på den här gruppen :o) hur nu det kan komma sig? På söndag åker vi till Ewa J och tränar igen.
Kanske hinner vi med någon julmarknad också...

Väntar på min husse

Jag VET att han är i jaktkojan.

SM!

Södra Dalarnes Vallare ska arrangera SM i fårvallning 2008! Första helgen i oktober ombeds alla klubbkamrater och andra intresserade att se till att ha tomt i almanackan.
Mer info på http://www.sdalarne.se/

Bevis

Kartbild. Vet inte om det syns men det verkar fungera.

vilken strid...

...det var att få igång gps:en. Ikväll har jag dock varit utkommenderad på hundpromenad med hundenheten (som är en Geofriend enligt vokabulären i de fem handböckerna) i fickan medan Hussen satt vid köksbordet med telefonen (som är en My Twig enligt samma papperstrave). Ibland ringde han för att kolla om kartbilden stämde, ibland ombads jag springa för han ville veta om hastighetsmätaren fungerade...

Plötsligt hörde jag grannen ropa "kom hit" och en hund som skällde till, kallade in Zeke som var någonstans i den riktningen, berömde honom för att han kom som en oljad blixt, noterade att grannens hund stannade och vände tillbaka till grannen. Det är alltså samma granne som fick hunden påkörd, vi har sett spår och förstått att de skaffat en ny men vi har inte sett den ännu. Fortsatte besvara Hussens frågor, tittar ner på Geofrienden och i pannlampsskenet ser jag blod runt mina fötter... Mycket blod... Tittar mig omkring och ser att det är blodstänk och prickar lite varstans men runt mina fötter är det fläckar. "Helvete!" Kallar in Zeke och kollar honom ("hann hundjäveln bita honom?" - märkligt att hunden plötsligt blev Hundjäveln utan att jag ens träffat den...) men hittar ingenting. När han sprungit iväg ser jag att det är ännu mera blod runt mig och jag kallar in igen. Jodå, till slut hittar jag skadan... "Mycket skrik för lite ull, sa kärringen när hon klippte grisen". Han hade skurit sig i kanten av trampdynan som sitter en bit upp och varje gång han satte ner tassen så stänkte det omkring honom. Det såg ut som Stockholms blodbad i hundduschen mär vi kom hem men nu verkar det ha lugnat sig och han har ett prydligt litet bandage.

Vi firade gps-framgången med lite glögg (lättglögg med hjortronsmak, riktigt god), pepparkakor med ädelost och Bonde söker fru. Helt ok onsdag.
Nu blev det lite mycket text, dags att liva upp bloggen med ett par bilder. Jag ska göra en insats med hemsidan också, vet bara inte när...

Först; grabbarna och tigermattan (december 2005)

Scott hittade förstås en kudde direkt...



Sedan en bild från förra julen, jag och Zeke är trötta efter all julmat:

Förresten, ni har väl inte missat radions julkalendrar i år? Sveriges Radio ger Teskedsgumman :-) någon som har den trudelutten som ringsignal till telefonen? Vill ha! Radio Dalarna har plötsligt fått en ständig lyssnare kl 07:15 då det är Svenne Rubins julverkstad. Info om båda begivenheterna finns på http://www.sr.se/cgi-bin/dalarna/program/index.asp?ProgramID=3016

söndag är vilodag

brukar vår Husse säga. Igår anammade vi det och gjorde i stort sett ingenting. Åt hotellfrukost, vilade, åkte hem, vilade, plockade fram adventsljusstakarna, åkte på julskyltning, åt pizza och ägnade kvällen till att försöka få gång på den förb-e gps:en som ska hitta hunden i skogen. Eftersom gps:en inte ens hittade sina egna koordinater var jag skeptisk.

Till saken hör att vi ägnade torsdagskvällen och fredagskvällen till gps:en också. Det följde inte med någon "kom-i-gång-anvisning" men en cd med instruktionsböcker; fem stycken! Fyra på svenska och en som bara fanns på engelska. Efter att ha läst och läst och läst och tryckt och tryckt och tryckt och tittat på varandra och sagt "förstår du någonting av det här?" gick jag in på leverantörens hemsida där det stod att *det behövs ingen installation på datorn *enkelt att sätta igång *allt du behöver i leveransen etc så insåg vi att här är en hund om inte begravd så i alla fall gömd i skogen. Idag har Hussen pratat med leverantören och nu verkar fanskap-t fungera. Utan installationer. Utan krångliga inställningar. Utan att han registrerat en massa uppgifter på nätet.

Dagens kloka ord kommer som vanligt från Den Store Halvar http://halvar.wordpress.com/
"November är en strid som måste utkämpas. Känns orättvist att det här decemberplasket ska vara tacken"
Sant! True! (många utropstecken blev det...)

onsdagsparty

Det är för lite party i den här bloggen ;-)
Ikväll har jag haft förmånen att få uppvakta en av personalen som arbetat 25 år i landstinget. Det var en trevlig tillställning med fantastisk mat (lamm!) och underhållande tal.
Eftersom några av kommentarerna här i bloggen antytt att bloggredaktören borde ha någon vit vecka eller så kan jag lugna dem med att jag höll den alkoholfria linjen i kväll. Så är det att bo i bushen...

På vägen hem var det blixthalka. När jag var nästan hemma kanade jag förbi en korsning där jag skulle svängt :-( hade jag vetat att det var så halt hade det gått långsamt hem.

Nu vill hundarna ha mat. Jag kokade lammlever och -hjärta i morse så nu är jag deras bästa vän;-)

äntligen

Idag hämtade Helen och Tomas sista baggen. 7lio har stått ensam i baggboxen sedan i torsdags och jag hoppas att han blev glad över att få nya kompisar. Snart kommer det några åsenfårbrudar till honom också så då kanske han förlåter mig för att han fick stå kvar själv ;-) Nu har vi de 14 betäckta tackorna inne, de går ut och in som de vill på dagtid och är instängda på nätterna. Träningsgruppen är 7 djur och de har fått nyhalmat i sitt lilla hus idag. De går ute dygnet runt men har sitt lilla grishus att krypa in i. Det är skönt att det bara är de grupperna kvar, det blir lite mer rejält än att ha fyra grupper med några får i varje... Nu hoppas jag att baggarna gjort sitt jobb och att tackorna nedkommer med sisådär 25 lamm i månadsskiftet februari/mars. Gärna bara sådana här sötnosar:

djurskyddsinspektion

Idag har djurskyddsinspektör Katarina från kommunen varit på besök och tittat på djur och stallar. Det var inga anmärkningar som hon nämnde i alla fall, vi får väl se om det kommer något i rapporten som kommer tillsammans med fakturan. Tintos tumör vid ögat ser ju äcklig ut och det visade sig att de fått in en anmälan från en "bärplockare" och de hade varit ut och tittat på den tidigare. Verkar det inte märkligt att man som djurägare inte får veta sådant? Nåja, jag förklarade vad som sagts på ATG-kliniken och att tumören inte växer längre och med det lät hon sig nöjas. Tinto-tanten är ju i fin form och är lätt att hålla i gott hull så det verkar vara segt virke i henne.


En annan som det verkar vara segt virke i är Tam. Han är fräschare än på länge, busar med Zeke och springer vida omkring på promenader. Han har fått tillbaka pälsen på örsnibbarna och han fäller inte lika hysteriskt längre. Dessutom har han fått lite mer hull igen. Skrutten... Idag har han jobbat hos tjurarna, jag har inte hjärta att låta Zeke ta över på heltid - Tam får ta mockningspassen och han studsar av glädje när vi går dit.


Bud är också fräsch, i alla fall av och till. Förra veckan hade han ett skov och då såg man att tassarna ömmade men nu har det kommit mer snö som säkert gör det behagligare för honom och han pinnar på igen. Apropå snö så ligger den stollen ute i snövädret - utanför den tomma hundkojan - och blir helt översnöad. Han är en riktig utehund.


Det var intressant att det var så många som erbjöd sig att ta sig an rollen som förste sparkare på mig. Två är ju inte jättemånga men ställ det i relation till antalet kommentarer så...

medlemsmöte och träning hos Peter

Igår hade vi instruktörsmöte, medlemsmöte och medlemsfest på Pensionat Udden. Trevligt! På instruktörsmötet avhandlades årets kurser och nästa års aktiviteter planerades. Själv lutar jag åt att bara ha en nybörjarkurs 2008 men vi får se hur det blir.

I morse åkte jag och Lillehund till Peter för lite träning. Heléne och Lexa var redan igång när vi kom men Ewa var sjuk, stackarn. Lexa jobbade mycket med flankeringar och sedan med fösningar där hon behövde styra upp fåren - det är inte så himla lätt när man precis lärt sig att man ska hålla sig bakom fåren och inte göra inrusningar ;-) Plötsligt ska man styra också - uatn att få gå upp mot huvudena :o)

Vi har i alla fall roligt när vi tränar:

Men ibland undrar man ju vad de håller på med...

"Jaja, jag vet att du sade ligg men jag ska ju ändå upp snart igen". Notera att Lexa kan ligga ner nästan utan att magen tar i marken ;-)

Lillehund skötte sig hyggligt bra idag. Han blir konfunderad och lite låg när jag pressar honom i 25:an och det plötsligt inte räcker att vika bort huvudet, men ute på större ytor gjorde han verkligen så gott han kunde idag. Vi avslutade med ett trixigt hämt med framdrivning i skarp vinkel ur draget och han gjorde det så fint :-)
Vår hemläxa (hm, min menar jag): Befäst "hotet" i pressade lägen och lägg vissla på det. Träna cirkel och korta fösningar, ställ krav på flankerna. Växla med långa fråndrivningar där han inte får glida upp för att vända djur (det svarar han kalasbra på), låt honom inte tassa fram på framåtkommando/vissla. Dessutom behöver jag någon som sparkar mig därbak ibland... Det har jag kommit på själv, så det ingick inte i läxan ;-) Idag när vi fick en svår uppgift med det där sista hämtet så glömde jag bort att fokusera på hur och vad jag visslar... Hur svårt ska det vara??? Plötsligt så hörde jag diverse konstiga små signaler som inte betyder någonting... Eller betyder en hel massa olika saker... och de signalerna kom ur min vissla... Märkligt!

Det är dyrt att inte ha inkallning på hunden...

Igår berättade Hussen glädjestrålande att han hade fått ett så bra erbjudande att han beställde en gps-pejl till Scott Drever på direkten. Bra och bra... Närmare tolv tusen kostade spektaklet :-( men samtidigt är det dyrt att åka och leta efter hundskrället och framför allt är det väldigt dyrt att behöva köpa en ny hund. Drevrar som Scott växer ju inte på träd... ;-)
Den pejl vi har fungerar inte bra på våra marker så det är oerhört frustrerande att ofta få felaktiga signaler, det verkar som signalerna på något vis studsar mellan bergen här. På andra marker fungerar den jättebra men det hjälper inte oss. Den gamla (mycket sporadiskt använda) pejlen är till salu om ni vet någon som är intresserad.

När Hussen ändå var i spendertagen hade han varit in till sta´n och ekiperat sig med ett par nya skjortor. Han har väl insett att om han ska hänga med Partypinglan måste han ju uppgradera sig ibland ;-) Nästa helg ska vi åka till Falun och bo på hotell (skrattar) och gå på Wallmans. Det känns lite fånigt att bo på hotell bara några hundra meter från jobbet men det blir säkert jättetrevligt.

Idag väntar lite motion av träningsfåren. De är helt förbytta efter att ledartackorna flyttat till fårhimlen och flocken är mycket rädd och vaksam än så länge. Det ska bli spännande att se hur de reagerar på Lillehund och hur Lillehund agerar. Sedan ska jag åka till Skinnskatteberg för möte och medlemsmiddag (ingen helg utan fest är väl ett bra motto?) och i morgon ska vi träna hos Peter innan jag åker hem.

det är jobbigt att vara bonde

Idag skyndade jag hem från jobbet, tog hem träningstackorna, delade av de två tackorna som skulle till slakt, tog ut resten igen, skötte om resten av djuren och gjorde i ordning till slaktaren skulle komma. Anders var hit och hämtade sin bagge Carl XVI Gustaf så nu när slaktaren gjort sitt jobb är det bara två tackgrupper och Helens bagge 7lio kvar. Mycket mer lättarbetat när det inte är smågrupper med får i alla hörn ;-)

Somnade som en stock framför teven men nu ska jag mata hundar och ta ut dem, sedan ska jag salta skinn och sedan dyka i säng ögonabums.

tråkiga nyheter

I helgen blev grannarnas hund överkörd här på byvägen och avled omedelbart. Idag läste jag att Scotts mentor på nätet Spencer på http://web.telia.com/~u17400410/sg/ har fått sluta sina dagar efter ett långt och innehållsrikt liv. Sådant gör mig nedstämd och ledsen.

Jag fick dessutom ett mail där Dalarnas ridsportförbund varnar för att i Avestatrakten har ett ponnysto misshandlats så att hon fick avlivas på grund av omfattande inre blödningar. Sådant gör mig heligt förbannad.


Usch, jag försöker liva upp tillvaron lite med en bild som jag fick från Heléne http://www.elgemyr.se/. Det är Zeke när vi var och tränade hos Peter. Undrar vad hunden tänker och undrar vad tackan tänker?



Missa förresten inte Halvars blogginlägg http://halvar.wordpress.com/2007/11/18/dom-ger-broderna-cartwright-pa-televisionen/
Ljuvlig nostalgi...

träning

Idag har vi varit hos Ewa J och tränat. Det var förutom vi; Heléne med Lexa och Tyra, Majsan och Rex, Ewa och Tea och när vi var nästan klara kom Maria och Isa.

Vad roligt det är att följa Heléne och Lexa nu. Jag vet att jag skrivit det tidigare men det är verkligen så med unghundar. Som Lexa har mognat sedan jag såg henne sist! Nu föser hon så lugnt och kontrollerat att matte kan fotografera samtidigt - det var det verkligen inte tal om sist jag såg dem ;-) Över huvud taget verkar flams- Lexa ha mognat. Hon är mycket mer seriös och hon lyssnar uppmärksamt och vill verkligen göra rätt, det resulterar dessutom i att hon gör mycket mer rätt :-) Jag förmodar att foton snart finns att beskåda på http://www.elgemyr.se/

Majsan och Rex körde ett par pass och det såg lugnt och kontrollerat ut. Rex var lite förvånad över att fåren var som förbytta (vilket de också var till viss del eftersom Ewa slaktat några av de gamla fåren och hade med tre nya individer - flocken uppträdde helt annorlunda och stannade till och med upp och kollade av hundarna ibland). Rex såg ut som om han andäktigt smög på tå för att inte skrämma iväg dem.

Ewa och Tea tränade på läxan de fått hos Peter. Tea jobbade på men hon blir väldigt påverkad och lite sur av att få så mycket kommandon och styrning. Hon tycker att hon kan det där minst lika bra utan hjälp från Ewa... Envishet, envishet och envishet gäller. Samt en och annan tydlig uppsträckning för efter en sådan gick Tea kalasfint.

Lillehund samlade pluspoäng idag. Han föste och fråndrev och bara ett par gånger var han på väg att glida upp för långt på sidan. Jag har städat bland visslorna och försökte verkligen hålla dem renare och dessutom inte vissla så hårt. Det går sådär med det där sista ;-) men det känns behagligare. Eftersom han tramsade med ett par högerkommandon så avslutade vi med lite cirkelträning. Det har vi inte ägnat oss åt på evigheter men idag gick det riktigt skapligt. Svårast var att starta till höger från klockan åtta - han gick rätt håll för det mesta men han fuskade med rörelsen. Även vänster från klockan fyra krävde en del press men han löste det. Dessutom höll han huvudet kallt och fortsatte på cirkeln med stödvissla även mitt bakom djuren - där har han tidigare gärna stannat eller sugits in mot djuren. Det går bevisligen framåt! :-)

Imorgon är det jobbardag igen. Ska bli riktigt skönt med lite vanliga rutiner. Det är jätteskönt att det kommit lite snö eftersom det inte alls är beckmörkt ute. Knappt någon novemberdepp alls. Tänkbara orsaker: snö, Zeke och resa.

Avslutar med en bild av en hotdog som vi hittade på Teneriffa:

:-)

hemarbete

Idag har tvättmaskinen gått varm... Sex maskiner hittills och det får bli ett antal i morgon också.
Det känns lite vemodigt att stoppa undan shorts och linnen i garderoben, det var ju så härligt... Men nu är snart november slut och sedan kommer det förhoppningsvis att bli gladare toner här i bloggen. Bara två tisdagar i november kvar det här året...

Imorgon ska Zeke träna lite igen. Jag körde honom och Bud en kort vända i onsdags innan jag åkte till Göteborg, men i morgon åker vi till Ewa J och får lite feedback. Jag ansträngde mig verkligen för att hålla mig till visslor som betyder något i onsdags ;-) ska försöka fortsätta på den vägen. Att få honom att låta bli att vända djur i fråndrivningarna verkar inte vara något problem - och där tror jag att vi slipper en hel del av de slalomproblem som vi drabbats av i fösningarna.

Zeke har förresten blivit utmanad. Att hitta sex saker som är lite märkliga/annorlunda med honom förutom att han är bäst (hehe! alltid retar det någon) är svårt, men några knäppa saker har han förstås för sig.
* han hoppar jämfota (jättehögt!) som en gummiboll när jag kommer hem. Glad som en lärka är han. Nuförtiden vet han att han inte får hoppa men han kan inte riktigt låta bli och när han låter bli sitter han och trampar med frambenen...
* han är nästan som en flat (se ovan om att trampa med frambenen) När han är glad är han jätteglad, när han är rädd är han jätterädd osv. Han är liksom jätte- av allting ;-)
* han tycker väldigt mycket om att kramas. Mest med sin matte förstås, men andra utvalda kan också mötas av två framtassar som dunkar i magmusklerna med full kraft. Sedan står han upprätt på bakbenen och trycker sin kind mot magen på människan så länge han får. Om ni som är utvalda har synpunkter på ev. tassavtryck på fina kläderna så borde ni bara vara tacksamma över att vara Utvald.
* han äter sin mat med stor förtjusning oavsett vad som händer i världen omkring honom. Han kan verkligen se ut som om han säger "ska jag få mat nuuuu? Åhhh vad du är snäll..." och så studsar han lite...
* han pratar en hel del också. Mest när han är glad och det är han nästan jämt.
* han tycker uppenbarligen att barn är märkliga varelser. Han går helst undan och vill inte ha med dem att göra men sedan kommer han tassande och kikar förundrat på dess minimänniskor som beter sig så konstigt
* han hamnar mycket sällan i konflikt med andra hundar. I synnerhet i hemmaflocken har han hittat sätt att skaffa sig förmåner bara genom att se dum ut. Scott Drever går på hans knep varenda gång och Zeke studsar uppkäftigt därifrån med benet (som det oftast handlar om att han ska sno från Scott) och Scott fattar ingenting om hur det gick till
* han öppnar ytterdörrar om matte har stängt in honom
* han äter aldrig av kattmaten som står på golvet. Reviderad upplaga: ... när hans matte är hemma. Det har visat sig att han var en kvalificerad kattmatstjuv när mamma Maj var här och var hundpassare.

Det var några bevis på hans stora personlighet. Han vill inte föra utmaningen vidare eftersom han i så fall skulle utmana Bud som har en hel del grejor för sig, och Zeke vill inte att Bud ska få så mycket utrymme här i bloggen :-)

HEMMA

och vänder...
Det har varit underbart att vara i sol och värme mitt i november och kontrasten med snön här hemma känns märklig.
Resan började med att vi fick vänta jättelänge på våra väskor på flygplatsen, det stod closed på monitorn en lång stund innan resten av väskorna, bland annat våra, kom. Sedan fick vi vänta om möjligt ännu längre på bussen innan vi kom ifrån flygplatsen. Då började vi undra vad det skulle bli av det här...
Jag har gjort ett par försök att beställa drinkar på Teneriffa men det gick sådär; först beställde jag en Tom Collins och in kom något som liknade en ljummen San Fransisco (som inte tillhör favoriterna på drinklistan). En annan kväll tog jag till ett säkert kort; Frangelico cocktail som enligt listan skulle innehålla Frangelico, kaffe och grädde. Mums! In kom... en San Fransisco! Då inledde jag en diskussion som fick delar av resesällskapet att skämmas ögonen ur sig men det slutade med att jag fick min Frangelico och så var allt bra.
Tyvärr var det inbrott i Bomans lägenhet sista natten. Tjuvar var in till Cissi som låg och sov och plockade kontanterna ur hennes plånbok, kamera och mobiltelefon. Usch, vad obehagligt. Det var skönt att vi inte skulle sova där någon mer natt...

Bortsett från sådana detaljer så har vi bara haft det härligt; sol och bad, varmt och gott, strumplöst och barbent både dagar och kvällar. Vi hade mellan 25 och 30 grader hela veckan och bara en dag med lite mulet, annars har det varit klart och ändå har vi inte bränt oss. Jag lägger ut lite bilder senare, nu håller jag på att packa för ett par dagar i Göteborg. Åker om ett par timmar, suck!

Sista doppet

Cissi har blivit bestuten i natt så nu vill vi hem :-(

snart slut

på det roliga. Igår och idag har vi haft 30 grader och både poolen och havet svalkar skönt. Det känns väldigt märkligt att vi om drygt ett dygn kommer att behöva strumpor och jacka, det har det verkligen inte funnits behov för här.
Urförligare rapport kommer på onsdag, vi reser hem mot snö och kyla imorgon men nu ska jag gå tillbaka ut i värmen. Det gäller att njuta av varje stund
:-)

Helt ok

Det går ingen nöd på oss. 28 grader o solen är ljuvlig

take care

Nu åker vi om några timmar och lite nattsömn väntar... Majsan håller ställningarna och vi ska bara njuta.
Vi hörs om en vecka eller så
:-)

ärrad kämpe... Nära ögat.

Igen.... har Zeke sprungit och lekt och glömt se sig för... Undrar hur många gånger man kan räkna med att man har sådan här tur?


Den här gången har jag inte en susning om vad han sprungit in i men det hade kunnat gå värre, kan man säga:

Han ser lite eländig ut också men det är blixtens fel, jag hörde ingenting ute i mörkret utan när vi kom in såg han ut så här. Han är glad ändå...

å så var det plötsligt vinter

Igår morse när det var "stiga-upp-dags" suckade jag djupt och insåg att jag inte skulle hinna i tid till Mosses clinic som anordnades av SDV. På marken låg drygt 5 centimeter snö :-( inget läge för sommardäck, alltså. Vi hjälptes åt att byta och jag kom iväg. Clinicen var jättebra, intressant att både höra hur Mosse tänker runt hundhållning och hundträning och sedan fick vi se ett gäng hundar i olika utbildningsstadier på eftermiddagen.
Direkt när clinicen var slut tog jag sikte på Mariefred och helgens stora fest. Gunnel har fyllt en förskräcklig massa år under hösten och skulle firas med överraskningsfest med wild west-tema :-) Anna, Susanne och Kicki hade gjort ett jättejobb med alla förberedelser och hade dessutom lyckats hålla projektet hemligt för jubilaren. Riktigt skoj var det!

Idag hade jag bokat tid hos Peter för träning när jag åkte hem så nästa anhalt på resan var Lerkulan. Heléne, Christine och Lena var redan där, tyvärr hann jag inte se så mycket av deras träning innan det var vår tur, men de hade fått läxor (de som inte redan hade en, förstås...)

Zeke gick riktigt fint även om han tyckte att jag var riktigt jobbig som skickade honom åt "fel" håll hela tiden så på slutet var han mer än lovligt loj. Jag vet inte riktigt varför - ibland fungerar den mänskliga hjärnan inte som man förväntar sig - men istället för att glädjas över att han faktiskt gick bra så fick jag en riktigt självförtroendedipp när jag åkte hem. Hur knäpp får man vara?! Nåja, här är vår "att-tänka-på-lista" till nästa gång: (bäst att skriva ner den eftersom det inte blir någon träning förrän efter den välbehövliga semestern)
* matte ska renodla sina visslingar (som är ungefär lika ostrukturerade som mina kommandon, jag förstår inte varför jag inte var mer noga med dem från början) Jaja, det ska vi väl klara av!
Dessutom ska jag tänka på att vissla mjukare och inte ta i för kung och fosterland. Främst är det Liggvisslan som skulle kunna väcka döda men det skyller jag på att det är förvrärvad kunskap att man måste ta i så man blir blå för att över huvud taget ha chansen att hunden ska stanna. Jag har faktiskt anat att det inte behövs men naturligtvis behöver jag påminnas ;-)
* Zeke får absolut inte vända fåren i fösningar/fråndrivningar. Naturligtvis! Men det har jag aldrig tänkt på att helt enkelt förbjuda och det köpte han klockrent så det verkar ju mycket smartare än att försöka styra ur situationen när den redan uppstått ;-)
* se upp med att han lätt glider med på sidan i drivningarna istället för att styra upp ordentligt

När han går som i dag verkar det helt obegripligt att jag inte hinner med att styra på tävlingar. Jag tror att det kan bli riktigt bra till nästa år och jag förlitar mig på att Heléne och gänget kommer att påminna mig i vinter så jag inte flummar till det igen. Hoppas att det blir en träningsvänlig vinter så att vi hinner till Peter några fler gånger. Gunnel har dessutom börjat sondera terrängen inför nästa års Skottlandsresa så vi har ju lite att se fram emot :-)

Annars har jag letat på sandaler, pass, shorts och solskyddskräm...

bondelivet

För att ytterligare avskräcka Heléne från bondelivet så kan jag tala om att det är inte så jä-a roligt när fåren har rymt till sina kompisar och river allt i staketväg de hittar. Att laga staket i helljuset från bilen är ingen hit.

Zeke tyckte dock att det var kul att få hämta i becksvarta mörkret och han hittade dem :-)

utlandssemester

Jo, ni har så rätt, uppmärksamma läsare! Teneriffa, here we come! Det känns oerhört underligt att 1) vi ska åka på chartersemester och 2) i november!
Att åka i november har varit out of question eftersom den årstiden är det ganska mycket pyssel här hemma. Ska vi åka utomlands så har vi hellre åkt i augusti när alla djur är ute och alltihop är ganska lättskött.

I år blev det inte så. Magnus och Ylva frågade om vi ville följa med dem till Teneriffa, vi sade ja, de bokade och på den vägen är det. Vi insåg förstås att vi behövde någon som tog hand om Farmen och det hedersuppdraget gick, inte helt otippat, till mamma Maj... Vi är helt oförberedda på att resa. Det var många år sedan vi var utomlands och sommarkläderna har ju hamnat långt in i garderoben vid det här laget, så vi får väl se vad vi får med. Vad vi kommer att få är i alla fall varmare väder än här hemma, möjlighet att vara barbent och utan strumpor, två tisdagar i november (vid det här laget känner ni mig så väl så att ni vet vad jag tycker om tisdagar i november) som kommer att bara försvinna i resdagar, trevligt sällskap och fullständig avkoppling. Jag tror bestämt att det ska bli skönt. Jag lovar inte ens blogguppdateringar även om jag hoppas att det blir någon som gör er gröna av avundsjuka;-)

Innan avresa är det dock en del annat som ska klaras av... En massa jobb förstås... Till helgen väntar clinic med Mosse, kalas och träning. Zeke som är helt opåverkad av eventuella noskvalster, tycker att livet är ganska trist och han försöker hela tiden få igång de andra hundarna. När de ledsnat på hans lekinviter ger han sig på katterna...

Ni som är hemma kan i alla fall glädja er åt att ni inte missar nästa veckas "Bonde söker fru".

Det här var inlägg 506 ;-)

sjukstuga

Idag har Hussen provat på "Projekt: 4 hundar till veterinären". Han tyckte tydligen att det var en erfarenhet som fler borde pröva på men mer om det senare... Scott Drever har inte varit sig lik på senare tid. Framförallt har han inte spårat/fått upp vittring som han brukar när han jagar och det förmodades bero på noskvalster. Det trodde jag inte alls på till en början eftersom ingen av de andra snörvlade men lyssnar man tillräckligt noga så visst nyser någon ibland etc.
Veterinär Sören trodde i alla fall på noskvalster så idag blev alla fyra behandlade. Dessutom lossar de alldeles förskräckligt med hår (framförallt Tam som sedan en månad tillbaka lämnar riktiga hårtussar spridda över golven) så det blev en B-vitaminspruta också till dem var. Tams klåda antas bero på den analsäcksinflammation som han bar på så där blev det penicillin ordinerat i tio dagar. Noskvalstren ska behandlas med sprutor nästa tisdag och om fjorton dagar. Då kommer vi till nästa problem; på tisdag har vi lämnat landet och är inte tillbaka till tisdagen därpå. Det betyder att stackars Majsan ska dra hela ligan till veterinären - två gånger - under vår semester... Nu är stackars Majsan en tålig människa som såg detsom en prövning och sade att "det ska vi nog klara"... ;-) Att ge Tam penicillin tror jag inte är något problem - han är så matfixerad att han säkert äter det som godis :o)

Det blev ingen träning idag. Dels för att jag inte kom från jobbet i tid och dels för att Zeke var nybehandlad och skulle hållas i karantän. Tråkigt; de där träningarna med publik har varit riktigt nyttiga och vi behöver verkligen massor av sådant...

Idag har jag sålt en bagge till! :-) Det blev "(Den Helige Ande)rs"som fick flytta till Mora. För säkerhets skull fick han heta Anders i genbanksintyget. Det verkade enklast ;-)

en ovanligt bra måndag

Att vi ställt om klockan så att det numera är mörkt när man går från jobbet, även om man lyckas komma iväg i skaplig tid är ju ingen hit. Men ställde om klockan gjorde vi igår så det finns ingen anledning att älta det längre, här gäller det att hitta glädjeämnen.

Det första glädjeämnet kom i morse när jag lyssnade på Mix Megapol på väg till jobbet. Inslaget Radiohäxan som har hemsökt måndagmorgnarna i flera år är flyttat till kvällspasset Mix Matchen som även i övrigt är ett oerhört fånigt program som jag vägrar lyssna på sedan tidigare. Nu slipper jag dessutom "Häxan" vilket jag tackar den begåvade kanalledningen för :-)

Inte behövde jag skrapa rutorna på bilen i morse heller. Det har visserligen småregnat lite hela dagen men det var ju bra att det regnade idag och inte i helgen...

När jag inte lyssnar på Mix Megapol är det Fredrik Lindströms "Vad gör alla superokända människor hela dagarna" i mp3-spelaren. Snacka om att man har ett bra liv! Någon som läst/lyssnat på den? Man blir ju alldeles olycklig över karaktärerna, de har ju inga egna liv alls utan hänger bara upp sig på sina respektive. Usch vilka stackare!

Träningsvärken i ryggen måste vara ett tecken på att jag är mer vältränad nu än innan helgen?

och så något som kanske inte är ett glädjeämne:
Nu har jag skrivit 504 inlägg och fortfarande inget jubileum inom synhåll...

Bråfors Cup

är alltid lika intressant. Där kommer ett gäng glada klubbmedlemmar och alla undrar vad Erik hittat på.
Dagens övning var hämt. Sex ekipage i varje lag; hämta ett sextiotal djur och ta dem genom ett grindhål som var två meter om man hade dåligt ögonnått, de flesta av oss såg att det var närmare en och en halv meter... Parkera fåren i närheten av grindhålet och så hämtade nästa lagkamrat osv. Jätteroligt var det! Lagledaren i vårt lag hade en mycket märklig taktik och bestämde att Zeke skulle göra det enda långa hämtet på banan. Som sista hund skulle han ta tillbaka fåren diagonalt över åkern. Jomenvisst, sade jag. Han brukar ju pinna på och märkligt nog var jag inte ett dugg orolig för att han skulle fixa hämtet. Det som möjligen var lite mer spännande var att det var så många djur och att både hund och djur försvann ur synhåll efter halva framdrivningen.
Vårt lag började. Första hämtet avslutades med många får utanför, nästa hämt var ungefär likadant, Majsan och Rex plockade igenom alla får och Maria och Ing-Marie på slutet skötte sig också exemplariskt. Jag skickade Lillehund och han drog iväg stooort - han skulle i alla fall inte missa några får ;-) Rundade en liten holme med 100 m djup och tog sig upp bakom fåren. Startade hela flocken mycket lugnt och började jobba fram dem. Ungefär halvvägs såg jag att han inte tryckte ihop fåren tillräckligt, de började sprida ut sig "på bredden" och direkt efter det försvann de ur synhåll... Bara att vänta och se... Innan får och hund dök upp såg jag att halva gänget drog lite till höger från mig sett och de verkade inte ha någon hund med sig. Han kom med resten - lite till vänster. Eftersom de kom med god fart fick han ta dem till mig och genom grindhålet - klockrent. Sedan gällde det "bara" att få honom att vända och hämta resten. Zeke hade inga planer på att leta andra djur när han såg första gänget försvinna över ett krön. "hallå, tanten! vi tappar fåren!!!" Sedan insåg han att det var något annat jag ville och stack iväg efter resten, som just kommit på vart kompisarna tagit vägen... Vi tappade ut tre eller fyra på sidan om grinden innan Zeke hann stoppa dem sedan gick även den här halvan igenom klockrent. Jag försökte få pluspoäng för exeptionellt god djurhantering; eftersom hälften inte orkade springa med så fick de komma i sin egen takt. Dubbelhämtsträning alltså ;-)

Efter korvgrillning och fika tränade vi lite på hela flocken, ca 150 djur. DÅ kom Zeke på hur man skulle täcka kanterna och han jobbade asbra. Nyttigt!

inlägg 502

och vi har missat ett stort jubileum. Vad säger ni, ska vi satsa på 1000 eller vad ska vi hitta på?
Heléne undrade i kommentar till förra inlägget hur det går med träningen och det kan jag avslöja; inte alls. Mest för att vi inte tränat ett endaste dugg sedan i tisdags ;-) Det där med vardagkvällar börjar snart gå bort även om man slutar jobba i "normal" tid - vilket jag inte gjort. Inte blir det bättre inatt när någon dumskalle kommit på att vi ska ställa om klockan... :-( även om vi får en timme gratis så hade jag hellre varit utan den...

Nåja, idag har det inte funnits tid till någon träning. Heléne kommer att upptäcka att det där bondelivet har sådana konsekvenser ibland. Idag har vi varit extremt effektiva; vi har lastat halmbuntar, städat logen, placerat om och ställt in bilar, båtar och husvagnar som ska in på vintervila, tagit in kalvarna, sålt en bagge, eldat upp en massa skräp - brasan brinner fortfarande, tagit bort staket, ställt in redskap, haft besök av Linda som vi inte sett på två år... Mitt i den röran har jag försökt vara social med den invasion människor som dök upp. Mona som skulle köpa baggen Elvis, Anitha som skulle lämna husvagnen, Birgitta och Erik som hämtade en bil och lämnade en annan, Sören som lämnade en båt och så Majsan som var här och jobbade. Undra på att jag somnade som en stock när jag kom in ;-)
Zeke var med och tog in tjurarna och jag höll tillbaka honom väldigt, men han var till stor hjälp och skötte sig bra.

Imorgon åker vi till Bråfors och tittar vad Erik hittat på med Bråfors Cup den här gången. Det ska bli kul att ha Lillehund med där - han är ju ganska användbar. Idag visade han dock att vi behöver träna passivitet och "stanna kvar". Att han skulle ligga kvar på samma fläck när jag var ute och gick med baggen Elvis på gården var det larvigaste Zeke hört och han försökte hela tiden hjälpa till...

anti-boktips

Carina Rydbergs "Den som vässar vargars tänder" rekommenderas inte. Nu har jag lyssnat på hela i hopp om att den skulle bli bättre men det var verkligen eländes elände hela vägen och jag blev riktigt illa berörd av den.

I tisdags tränade vi tillsammans med Heléne och Lexa och det är alltid trevligt. Lexa är i en sådan där härlig period när det ramlar ner polletter hela tiden. Hon utvecklas verkligen jättemycket nu och det är så kul att följa deras utveckling. Vi hade dessutom en lång och givande diskussion om Zeke och hans flanker (eller brist på flanker i vissa lägen) som jag får fundera vidare på.

Idag har jag kopierat över film från kameran till datorn och ibland passerade någon runda som jag kollade lite extra på. Det är ett "gäng" klubbkamrater i Södra Dalarnes Vallare som fastnat på band på IK-1 tävlingarna. Där finns allt från Trixas vinnarrunda till Zekes disk pga dålig djurhantering :o) Det ska bli kul att se när det är klart... Där finns nog ett och annat att ta lärdom av.

Snart är det helg igen. Rackarns vad veckorna går fort...

några bilder från en oktobersöndag

Snacka om camouflagefärgade... Tre rådjur tar sig en tupplur på åkern:

Något mindre camouflage; Phille kollar läget på det som någon gång ska bli gräsmatta:

Med hopp om bättre tider:

och

Det kommer att bli vår igen... I alla fall tror vår syrénhäck det.

helgrapport

Igår morse styrde vi Peugeoten mot Järfälla och årets sista IK-1. Resultatet blev ungefär som vanligt, 54 poäng men den här gången fick vi inte in dem i fållan. Fullt på utgången var ju glädjande och 40 totalt på hämtet är också ok. Jag styr för mycket och det blir krokigt. Sedan slarvade jag bort några poäng runt pinnen där jag var säker på att de gick rätt men Zeke vände dem lite för tight och jag fick ett par djur på fel sida pinnen. Sömnigt att inte se det! På första fösningsbenet hade vi en dispyt om vilket håll som egentligen är vänster och fårens krok blev mycket större än nödvändigt, vi fick lite vida svängar runt grindhålen och missade dessutom andra grinden hårfint. Krossen var svår eftersom det var mycket drag ner mot djurhanteringen och precis före grinden släppte vi lite på trycket och vips, så rann de förbi nedanför. När vi gick till fållan vände jag ryggen åt hunden och fåren och gick för att öppna, bara för att konstatera att när jag öppnade kom fåren i alldeles för hög fart efter mig, med en liten fjällko i galopp efter som minsann hade klart för sig att "nu ska de in!". Vilket naturligtvis fåren blåvägrade eftersom han låg på alldeles för hårt och när jag skickade bort honom passade fåren på att försöka ta sig därifrån... Så var det med det...

Direkt efter tävlingen åkte jag hem igen och matade djuren och rusade igenom duschen för att åka på klassträff. Jag visste redan innan att det var få anmälningar och vi som kom satsade hårt på att ha så roligt som möjligt. Jäklar vilket tryck det skulle varit om vi varit fler ;-) Kul var det i alla fall och idag blev det en lugn dag. Det var meningen att vi skulle göra en massa insatser på gården men Hussen och Scott Drever har varit ute och jagat rådjur så det blev inget av med det.

Jag vill passa på att gratulera alla dem som lyckats bättre än oss i helgen; från klubben så är numera Monas Tassa och Maries Beda Godkända Vallhundar och Helen och Manne placerade sig bra igår. Zeke och jag är förstås extra glada över att Lennarts Rozz också kan titulera sig Godkänd Vallhund nu. Det var väntat, men man vet ju aldrig... 88 poäng och strålande omdöme fick de igår :-)

Petra har tagit en massa bilder i Järfälla igår, här är länk till en av dem:
http://s63.photobucket.com/albums/h150/Petrashundkort/071020%20IK1/?action=view&current=071020portrattnr9liten.jpg
resten hittar ni på
http://s63.photobucket.com/albums/h150/Petrashundkort/071020%20IK1/

the partypingla

Till helgen inträffar något mycket ovanligt; jag har avstått söndagens IK-1 för att åka hem på lördag och gå på fest. Jag hoppas innerligt att klassfesten blir väldigt kul, så att jag inte kommer att ångra detta märkliga val ;-)
Kanske kompenserar jag det redan nästa helg när jag är bjuden på fest och har bokat träningstid på söndag förmiddag... Det låter väl jättesmart?!

Idag har jag och Anders tränat hämt med Lillehund och Iza. Fyra mycket lättfotade träningsfår som har haft träningssemester de senaste veckorna och inte alls är vallade i små grupper, fick traska fram och tillbaka över åkern. Ibland sprang de men det var inte alltid hundarnas fel, draget till kompisarna i fållan var en ännu mer bidragande orsak. Lillehund skötte sig fantastiskt bra. Lite grund var han men det lägger jag inte så stor vikt vid, när han kommer ut på andra marker kan det ändra sig snabbt, men han gjorde riktigt fina framdrivningar. Det händer tom att han inte startar direkt på framåtvisslan för att han tycker att fåren går så lugnt och fint ändå... och han styr upp fåren rakt och håller linjen fint (inte alltid min linje men rakt blir det). Iza lipade lite åt Anders de första gångerna men sista hämten var riktigt, riktigt fina. Hoppas båda hundarna hämtar sådär till helgen.

Hästarna har flyttat till vinterhagen idag. Efter att ha haft båda springande lösa på gården fick jag till slut ordning i tillvaron och hästarna i hagen. Vilka vims-major de där gamla tanterna är! och så spralliga de blir så fort det händer något... :-)

sanningen gör ont

Lagom när jag började tycka lite synd om mig och vältrade mig i vilken förskräcklig otur jag haft på sistone så har Den Store Halvar, som ni numera hittar på http://halvar.wordpress.com/ ett citat i sin blogg som tar ner mig på jorden igen:

Det får mig att tänka på att jag någonstans någon gång läste att det på väggen i en fängelsecell på Österåker finns en gammal inskrift: Det finns någon som hela tiden trasslar till livet för mig, och jag börjar tro att det är jag själv.



plask. magplask.

IK-1 Söderala, vilken höjdare!

Inte för oss, i alla fall inte resultatmässigt, men för Anita och Lennart blev helgen en riktig höjdarupplevelse. Vi har mest haft trevligt ;-) Anita och Zeke-syster Trixa vann på lördagen och kom femma på söndagen. Det innebar många fina rankingpoäng till unghundscupen, samt att de blev bästa ekipage totalt under helgen. X läns VK hade ordnat ett pris för bästa hund totalt i helgen och det var ett helikopterlyft (!). Anita skänkte priset till Lennart som fick en rundtur över bygden. Häftigt!

För vår del var det resultatmässigt en flopp men det är sådant som händer. På lördagen gick Zeke ut på vad som såg ut att bli en snygg men något vid högerutgång. Plötsligt stod han på öronen och när han kom upp var fåren i djurhanteringen det första han såg. han tog sikte på dem och jag fick honom att komma in och gå på rätt djur. Då gick han framåt mycket långsamt och tveksamt så jag gav högerkommando för att få honom att slå ut och ta sig upp bakom djuren. "Jaså, skulle vi ha de där andra i alla fall?" sade Zeke och tog sikte på djurhanteringen igen. Efter många om och men fick jag honom att komma med rätt djur men då var dagen redan förstörd. Zeke tog inte ett sidledskommando rätt runt banan sedan och stod inte alls att känna igen. Det blev helt enkelt för mycket stök och han blev väldigt tveksam och undrande. 49 poäng med bara två på fösningen.
På söndagen kändes det mycket bättre. Jag skickade vänster för säkerhets skull och han blev tight istället (fattar ingenting!). Fösningen på söndagen var mycket svårare med mycket drag och otroligt lättstyrda får. Strax före första grinden blev det megastruligt och det rök många poäng, sedan var resten rätt ok även om det var krokigt och när vi kom till tratten fick vi ett par varv där så det slutade på 53 poäng men kändes ungefär dubbelt så bra som på lördagen ;-)

Vi var sju tävlande samt ett par supportrar från Södra Dalarnes Vallare och vi har verkligen haft jättetrevligt! Tack vänner, för trevligt sällskap!

gikt?!

I ett tidigare inlägg i veckan avslöjade jag att jag blivit ett år äldre och säga vad man vill, men det där året har verkligen satt sina spår... Redan innan jag fyllde år började få alla möjliga ålderskrämpor. Jag som aldrig brukar ha ont någonstans har plötsligt fått en ny kompis, Zon-salvan. Ena dagen krampar ena axeln, dag två värker det i en arm och senaste tillskottet är att ena knät klagar över all sorts belastning. Suck! Tydligt är ju att det är något virus eller någon bacillusk som inte riktigt vill visa sig men som slagit bo i min försoffade lekamen. Jag tror att det får bli lite hälp från hälsokostbutiken. Kanske har de något som hjälper mot gikt?

ps! jag skojar om allvarliga saker. Jag har förstås inte gikt och det är inte särskilt synd om mig men lite ont i kroppen har jag allt...

Mycket inspirerad

blev jag av dagens föreläsare, Henrik Fexeus. Jag har helt missat Hjärnstorm som gått på svt de senaste veckorna, men han var en verkligt häftig föreläsare. Vi skrattade så vi tjöt och vi glodde förundrat... Här kommer lite gratisreklam för honom http://www.henrikfexeus.se/. Temat var "Vi kommunicerar med varandra hela tiden, speciellt när vi inte pratar. Det är dags att bli medvetna om vad vi egentligen säger till varandra ? och hur vi säger det". Rekommenderas varmt!

Jag är alltså hemma och packar om. I morgon drar vi till Söderala och rena släktträffen. IK-1 tävlingar lördag och söndag på springiga ryor. Det kan väl bli vad som helst... Jag håller på att lägga in en ny ljudbok på mp3-spelaren och ska försöka få plats med Paul Potts också. Förutom Lillehund är kullsyskonen Selma, Rozz och Trixa där. Vi försökte få med Zipper också men han hänger på nästa år - och då förväntar vi oss att Mysak också kommer med på våra turer ;-)

snö?!

det ryktas om att det ska komma snö på våra breddgrader under dagen. Snart måste man väl börja ha strumpor på dagarna också... Tråkig tid, det här...
Jag åker söderut, om än inte så långt, på ett par dagars herrgårdsvistelse i tjänsten. Hoppas vi slipper snön.
Hussen kommer hem från skogen en sväng idag men när jag kommer hem i morgon har han åkt igen. Det är lappsystem som gäller nu.

träning med tårta

Förra veckan fyllde Lexa ett år och då fick vi tårta. Klart att ett sådant initiativ ska leva vidare så idag hade vi ett annat sorts kalas. Äppelpaj och vaniljsås bjöd vi på och eftersom Heléne trodde att min tårtkommentar var till henne hade hon köpt biskvier så det var inget fel på energinivån idag. Ett tag såg det ut som fåren också hade någon slags socker- eller energichock. Som de sprang... Jag var glad att vi kommit så långt att jag numera kan stanna Lillehund kort även i utgångar, utan att hans gamla trams med egna stopp kommer tillbaka, på det sättet fick vi så småningom till det. Lillehund tyckte nog att jag var jobbig; ställde krav på svåra höger och vänsterrörelser där den enda reaktion han fick när det blev fel var en hård liggsignal, väntan och sedan ny signal. Som väntat svarade han med sitt säkraste kort "ligger man kvar gör man inte fel" men han blev så småningom frustrerad när han ändå inte fick någon hjälp. När höger- och vänsterkommandona sitter kommer jag att visa att det är lika fel att ligga kvar som att gå åt fel håll men det blir för mycket för honom just nu. Rom byggdes inte på en dag...
Apropå Rom så rekommenderas Änglar och demoner av Dan Brown. 19 cd-skivor lång men oerhört bra. Ingenting är som man tror...
Tillbaka till hundarna: Lilla Lexa hade tydligen spelat ut hela sitt "kan-själv-register" första passet men när jag såg henne andra passet gick hon riktigt fint. Heléne hävdar att Lexas höger är jättesvårt men hon gjorde faktiskt flera kalasfina högerflanker idag. Den snyggaste hon gjorde idag var till höger! Vilka framsteg de gör! Ett annat par som gör stora framsteg är Ewa och Tea. Visst var det hemmafår (undrar var hon hade gömt de där lugna, snälla fåren när vi andra tränade?) men Tea jobbar jättefint och Ewa har verkligen tagit dem upp en nivå.
Majsan och Rex kanske inte gjort stora framsteg sedan förra veckan men Rex var lugnare idag. Då hann Majsan med att läsa fåren och helhetsintrycket blev ett helt annat.

När vi kom hem och skulle ge kalvarna mat tog jag med Zeke för att han skulle hålla dem ifrån mig, det började med att Zeke kom åt eltråden när han gick in och gjorde ett skutt framåt samtidigt som han skrek till. Ett mer effektivt sätt att flytta kalvar har jag inte sett på länge ;-) De kastade sig undan och gick sedan undan för Zeke så fort han tittade på dem. Lillehund själv glömde genast bort stöten och jobbade som vanligt.

väck den bagge som sover

kolla bilderna på http://www.blogtown.se/blog.php?date=2007-10-08&id=tyra. Stackars Zeke var mycket förvånad när vallpasset började med att man skulle väcka fåren :o)

Apropå bagge så har Gustav VI sluppit sina bråkiga kompisar och har blivit utsläppt till ett gäng damer idag. Han fick däng av en ungtacka som stångade honom, men annars gick det bra. Carl XVI Gustaf ska få flytta in hos sitt gäng damer imorgon. Sedan hoppas vi på kungligt vackra barn till våren ;-)

Imorgon är det träningsdags hos Ewa igen. Kanske serveras det tårta ;-)

arbetsbeskrivning

Idag har vi tillbringat dagen utanför Ludvika där klubben haft arbetsbeskrivning av unghundar. Riktigt bra hundar dessutom :-) Det var riktigt roligt att se.


Heléne fotade lite när Lillehund var inne, här är några resultat:

... och när ska det bli min tur?



det där blev faktiskt inte helt sant, den där bilden tog ju jag innan vi gick in ;-) men resten har Heléne som fotograf

bråttom, bråttom...
Zeke har singlat och baggen funderar just på om den där lilla fjällkon med randig svans verkligen ska få bestämma vart han ska gå
tröga, tröga baggar... Om jag stångar dem kanske?! Kolla Zekes blick!
Häftigt att vi fick möjlighet att beskriva Zeke och fyra av hans kullsyskon (halva kullen) samtidigt. De protokollen blev ganska lika, kan jag säga. "Selma", "Zipper", Rozz och Trixa var också på plats.

Tvåa kom vi

Och ja, det gör ont.

livet före

imorgon ska jag spela fotbollscup. Inomhus. Om jag inte uppdaterar på länge så beror det på att jag har ont...
Mackan www.skippo.org vet vad jag menar ;-)

Märklig dag

För den som bor på landet och inte har så stora krav på underhållning har det här varit en givande och besynnerlig dag...
Hussen ringde och bad mig gå in i en jaktbutik för att köpa något oumbärligt tillbehör till nästa veckas älgjakt. Att gå in i en jaktbutik veckan före älgjakt var en märklig upplevelse. Det var inte många kunder i affären, men de som var där pratade desto mer. Om sjuttontaggare, tolvtaggare och att det inte fanns en enda sådan... (fattade inte ens vad de letade efter men den skulle ha en viss typ av GPS) i hela Mora - och därför hade de tydligen åkt till Borlänge för att upptäcka att det inte fanns en sådan... där heller. Till och med en video var igång i ett hörn, den handlade om älgjakt.
Undrar om de tror att de ska hitta älgarna med GPS?

Sedan åkte jag hem och räknade får. Hussen hade vid samma telefonsamtal som där han beställde den oumbärliga prylen meddelat att det var sex får lösa på gården. Är det lamm? frågade jag. Inget svar. Är de lurviga? Lammen är oklippta så det skulle vara en ledtråd. Det är fyra grå och två svarta, svarar han. Jaha?
Hem och räkna alltså. I hagen gick det åtta får (lammen och några till). Nästan rätt; de skulle vara nio. Att en är försvunnen är illavarslande - ett får lämnar inte gärna flocken. Gick ut och kollade i boxen i ladugården. Nio. De borde vara fjorton... och dörrarna var stängda. Suck! Fårskrällena har hoppat ut genom fönstergluggarna - jag har inte satt i fönstren ännu. Fönstren sitter i alla fall 1,20 högt så det trodde jag var riskfritt.
Det var alltså fem som skulle vara inne i boxen och en som borde vara ute hos lammen som var...? Försvunna. Dem hittade jag betandes bredvid hundgården. Ingen ska kunna säga att mina får har blivit illa behandlade av hundar när de ställer sig utanför hundgården och betar. Tog in dem, sorterade ut den som bor hos lammen och tog ut henne igen. Nu har jag satt för en bräda vid fönstren, hoppas den hindrar deras framfart. Tackorna ska vara i god fysisk form innan betäckning, men de behöver kanske inte vara elitgymnaster?

När jag lagat mat kom jag på att jag skulle ta ett glas vin till maten. Öppnade en ny bag-in-box och... det fanns ingen kran på påsen?! Jag har öppnat några bag-in-box i mina dagar och aldrig varit med om att inte hitta någon kran. Öppnade kartongen, drog ur påsen och konstaterade att den var felvänd - kranen satt på den "gavel" där det inte fanns någon perforering i kartongen. Vände på påsen, stoppade tillbaka den och lagade kartongen med en bondes bästa vän, silvertejp. Riktigt snyggt blev det.

Sedan har det inte hänt så mycket mer i kväll, men som sagt; jag har inte så stora krav på underhållning.

det kanske ordnar sig i alla fall...

Idag var vi till Ewa J och tränade igen. Heléne med Lexa, Majsan med Rex och jag och Lillehund. Ewa var publik och höll sin löptik instängd.
Lexa jobbade på bra. Hennes fösningsövningar blev lite knepiga eftersom fåren drog som avlöningar så fort Heléne gick till Lexa för att ta linan. Men eftersom Lexa mest behöver träna på att vara kvar bakom fåren utan att styra eller vilja stoppa, så var det inte så tokigt ändå.
Majsan och Rex hade problem med de springiga fåren och framförallt Rex drogs med i tempot. Andra passet gick det mycket bättre men den lille gynnaren fuskar ibland. Han kan gå så fint, det är irriterande när han öppnar eget...
Lillehund gjorde ett ok första pass där jag mest höll nere tempot, kollade av att han inte var alltför "på" och tränade lite höger/vänster. Både enligt modellen "ligg" före varje sidledskommando och stoppvissla, ordentlig väntan och sedan ny signal de gånger han gick åt fel håll. Det där med ordentlig väntan innan det kom nytt kommando var han inte riktigt med på ;-) han skulle ligga kvar och rensa hjärnan men istället tjuvade han konstant de första gångerna... Men det föll i god jord och han lugnade sig och tänkte efter. Jag får lite fördröjning i synnerhet på framåtsignalen (väldigt irriterande!) men det får jag försöka bortse från i det här läget. Andra rundan gick han mäktigt fint! Fråndrev runt hagen, tog varenda saktavissla, flankade fint i hörnen och var på benen. Så ska det se ut!

Innan vi åkte till Ewa delade vi av tackorna som ska betäckas och stängde in dem i boxen. De får stå inne någon dag så att tacklammen blir tysta, sedan släpper jag baggarna till dem. Lillehund skötte förstås jobbet med glans. Inga problem alls :-)

omgiven av polare. En har jagat...

Jag sitter vid kökdsbordet med laptopen och har upptäckt att det tangentbordet passar min ömma hand mycket bättre än det stationära tangentbordet. Vilket jäv-a tjat om den där handleden, förresten! Sååå ont har jag inte.... Jag är nog bara ovan. Vänta bara tills jag spelat fotbollscup (inomhus!) i helgen så ska ni få läsa om smärta ;-)
Runt mig i köket ligger mina tre polare; Tam ligger bakom min stol, alltid närmast. Han har varit med till skogen idag så han drömmer. Tassarna rycker och han gläfser i sömnen ibland.
Bud har för ovanlighetens skull intagit biabädden i köket. Han gillar egentligen inte bäddar, men nu ligger han hoprullad och snusar gott.
Zeke ligger sin vana trogen utsträckt på golvet. Hans ben ser oproportionerligt långa ut när han ligger. Ibland vaknar han till och går en rond för att se om han kan väcka någon som vill busa lite. Ingen framgång hittills ;-)
Scott Drever ligger i sin bädd i sovrummet och snarkar. Han har premiärjagat idag. Det skulle drivas rådjur, men han hittade älg och tyckte att det gick precis lika bra... En och en halv timme senare kom han och mötte Hussens bil. Good dog!

Jag tror bestämt att jag ska göra de sovandes gäng sällskap. I morgon ska vi träna lite hos Ewa J. och plötsligt känns tisdagar som helt ok dagar. Märkligt...

räkningar

Jag har nyss betalt räkningar (i sista minuten, javisst) och före det hade jag inte ett dugg ont i min handled. Efter att ha knappat in oändligt stora belopp värker den igen, kan det vara ett acceptabelt skäl att låta bli att betala fler? vad tror ni?
Idag har vi varit på träningstävling igen. Om man bortser från sådana små detaljer som att jag både bröt och säkert skulle blivit diskad gick det rätt ok ;-) Idag var det hämt, kort fråndrivning och malteserkors. Skickade vänster idag för att kolla om han skulle klara det, om han blev väldigt vid skulle han se de förbrukade fåren som stod där bakom kullen, men han hade å andra sidan tydligt blivit visad vilka får han skulle hämta så det var ett intressant experiment... Jag lade hunden framför mig så att han inte skulle bli så vid och vips! så drog han iväg (jättevid) bakom kullen. Istället för att vänta och se om han höll sin bana kallade jag in honom, han dök upp på krönet direkt och slog ut åt vänster igen men blev för grund. Jag mitt klantarsel skulle naturligtvis låtit honom fortsätta själv så länge inte publiken sade att han gick på fel flock. Nu meddelade samma publik att han inte alls hade tagit sikte på fållan utan hade pinnat på precis som jag ville (bara alldeles för långt bort...)
Resten av hämtet var ok, han tappade två på upptaget och sju på framdrivningen, sned framdrivning är vi inte riktigt klara för men idag styrde han fåren mycket bättre. Till mig, rundade pinnen och knallade iväg på första fråndrivningsbenet. Det var inte helt tokigt - bara lite krokigt - men sedan tog han fel kommando (just det ja, höger och vänster), fåren drog upp till staketet och jag fick inte Zeke att klämma sig mellan dem och staketet utan han rundade dem, vände dem och fick upp dem i en smal "blindtarm" med staket på båda sidor... Vände dem lite bryskt men då hade jag lämnat pinnen och gått närmare för att hjälpa honom. Han redde ut kaoset och tog dem runt triangeln - av linjen men hyggligt kontrollerat. Efter att jag puttat på fåren med knäna (då hade vi redan tappat ut dem två gånger) i korset lyckades vi i alla fall fullfölja... 34 poäng på hämtet är i alla fall väldigt många fler än förra veckans 21... :-)

Jag fick ett gott råd av Lennart angående Zekes flanker. Jag ska testa det, men då borde jag vara på lite lugnare får och vara lite lugnare själv ;-) Nästa helg är det arbetsbeskrivning av Zeke m.fl. Har jag lite tur kan jag få några fler goda råd då... och så ska vi träna med Heléne och Ewa J på tisdag.

ålderstecken

En kombination av alldeles för långa arbetsdagar och mockning av stora fårboxen har gjort min högra handled mycket tjock och öm :-( Det gör till och med ont att skriva så det får bli ett kort inlägg men jag kände att det fanns viktiga frågor att besvara... höger/vänsterträning till exempel ;-)

Det som jag och Heléne diskuterade flitigt efter träningen i tisdags var just att Zekes osäkerhet på höger och vänster ställer till problem i vår framtida träning. Det verkar som om polletten inte ramlar ner, han gör för all del rätt säkert 90% men de där sista tio är i svåra lägen och när det inte finns tid till misstag... Helénes tips var att backa och köra grundövningar igen; cirkelträning med vissla åt det håll han vill gå för att förstärka sambandet signal - rörelse, göra det lätt för honom igen. Jag har nog tänkt att vi passerat det stadiet och att han inte lär sig något av det, men samtidigt behöver han kanske få göra rätt en period. På träningsfåren i tisdags blev det så tydligt eftersom det var så mycket drag. Min metod är annars ett hårt "Ligg!" före kommandot för att tala om att nu blir det svårt, eller nu krävs en riktig flank. I tisdags kunde jag inte lägga hunden om jag inte skulle tappa fåren och då blev det jättesvårt.

Bortsett från det så har mamma Maj varit här i två omgångar i dag och en igår - förutom att hon tränar Rex så mockar hon djupströbädd utan att få det minsta ont i sina handleder. Det är väl bara att inse att man håller på att bli gammal när man har mer ont än sin sjuttiofyraåriga mamma... och i morgon köper jag Paul Potts cd. Mitt livs första med klassisk musik; fossilvarning!

trivsamt med tisdag...

Idag slutade jag jobbet vid lunch och åkte hem och hämtade Lillehund. Jag hade gjort upp med Heléne http://www.blogtown.se/blog.php?id=tyra att vi skulle träna hos Ewa J. Heléne skrev i sin blogg att det var "jobbig träning som gör hjärnan alldeles mör både hos förare och hund" och det måste ligga något i det eftersom Lillehund har legat i grovingången och sovit sedan vi kom hem och jag slocknade framför teven...

Några Zekebilder hittar ni på länken ovan, här kommer en bild av Lexa som verkligen gör stora framsteg:

de jobbar på bra med sina läxor och idag var det extremt svårt med mycket drag men Lexa börjar så smått förstå att hon kan stoppa djur i draget och att det är kul. Lillehund skötte sig i det stora hela fint. Vi körde en mastodontrunda med honom på slutet där vi testade och klurade på hans position och hur han påverkade djuren bäst, trots allt drag. Oj, vad trött han blev!

Vårt största bekymmer just nu är egentligen att han fortfarande är tveksam på höger och vänster. Det gör att när jag t.ex. lägger press på att rörelsen ska vara rätt så börjar han att fråga om det var fel håll och så blir han tveksam och seg... Likadant om det jäklas vid fållan, då kan han också börja fråga eller gå åt fel håll eftersom han inte fick någon positiv respons på det han gjorde... Han är klurig att träna, men sååå rolig! :-) Jag antar att vi får fortsätta att traggla höger och vänster, jag ska backa bandet lite och slipa till lite grunder igen, så får vi se om och när det lossnar.

Stilig är han i alla fall, men så lång tunga ;-)

Fotograf är Heléne Elgemyr. Tack för bra träning och kul diskussioner!

sorg

Jag fick ett mycket sorgligt telefonsamtal idag.


Lennart har tagit ett vädligt osjälviskt och tungt beslut och (Gerry) "Fleet" har fått somna in för gott. Något gick snett efter diskbråcksoperationen och de sista dagarna hade Fleet mycket ont. Lennart har gjort allt för den här hunden och nu fanns det inget annat han kunde göra för sin bästa vän än att låta honom slippa smärtorna. Jag vet vad Fleet har betytt för honom och jag lider så in i hel-e med Lennart idag.



Kroksjöns Gerry "Fleet" - med en djurkänsla och ett förutseende som inte alltid var till hans fördel på tävlingsbanorna, men vilken klippa i arbete och utställning av djur...

Nu hoppas jag att hans härliga avkommor visar framfötterna framöver och går vidare i avel. Den fina djurkänsla som Fleet nedärvt är absolut värd att satsa vidare på. Sorgligt är det att han inte fick fler tikar... Kört hårt, syskon! Zeke lovar att han ska göra sitt bästa ;-)

rackarns elände

Nästan sextio mil i bilen, tretton timmars utflykt och bara ett hämt... Verkar inte det lite onödigt?!

IK-1:an på Muskö bjöd på en förhållandevis liten bana på ett ganska trångt fält, fåren verkade jättebra och det var fint väder... Jag skickade Zeke höger och klantade mig genom att lägga honom bakom mig vilket fick honom att starta bakåt och han stack iväg ut i högt gräs och ruff istället för att hålla den bana jag hade tänkt ut, försvann utom synhåll, möjligen på väg till uppsamlingsfållan? nejdå, han kom fram på en helt ok bana - bortsett från att början var för vid var utgången helt ok. Han stannade lite kort i draget och tryckte på ordentligt i upptaget tills han fått loss fåren från utställargubben. Så fort fåren "lossnade" lade han sig och tog sedan styrning och tempo hela framdrivningen. Fåren gled ut i draget, till höger från mig sett men jag blev aldrig orolig, han täckte så bra, tyckte jag. När de kom upp och skulle runda mig och pinnen flyger Zeke in i flocken och en tacka kastar i sidled. Tack, säger domaren och jag fattar ingenting... Vad var det där??? Första analys på väg tillbaka; förmodligen var det den tacka som hela tiden drog i sidled, kanske kände han att han höll på att tappa henne? Goa vännerna i publiken (tack Helen!) hävdade bestämt att tackan tacklade Zeke minst lika mycket som han tacklade henne...

Tack och lov var filmkameran med och jag satte mig och tittade (det gick ju ganska fort...) och då såg jag vad som egentligen hände: Rätt av mig, tackan var snett framför de andra hela sista halvan av framdrivningen och hon tog aldrig riktigt styrning, när de skulle runda mig och jag lade Zeke för att få en bra flank, kastade hon sig åt vänster, ut i ruffen, samtidigt kastar sig Zeke fram för att hinna stoppa henne och de springer faktiskt mer eller mindre ihop. Zeke och tackan försvann över ett krön men han kom tillbaka med henne och såg ut som att "ha, jag hann, här är hon, var ska vi nu...?" Jaja, inget att säga om den diskningen men efter att ha sett filmen är jag glad över att ha en hund som till varje pris vill hålla fåren kvar - hade han legat kvar och släppt henne hade jag blivit riktigt bekymrad. Vi får väl jobba på att han ska orka hålla ut även i sådana där lägen men det fanns faktiskt inte mycket plats...

Utgång 16, upptag 9, helhetsintryck: Fin utgång , bra framdrivning (det var ju inte mycket annat att kommentera...)

Nog om det och Majsan klev av i fösningen eftersom Rex inte lyssnade. Desto roligare att Anders och Iza debuterade med en tiondeplats och 65 poäng och Helen och Manne vann! på 78 poäng! Stort, stort, grattis!!! Kolla hur Manne studerar resultaten:

Hm, prisutdelning... och här får man sitta och skämmas ;-) Jag kollar fåren så länge...